2006-10-31

Webb i ledning!

Racet i Virginia som redan var mycket spännande har blivit ännu mer spännande nu när det visar sig att utmanaren James Webb faktiskt tagit ledningen i de senaste undersökningarna. I fem av de sju senaste undersökningarna leder han med mellan två och fem procentenheter.

För demokraterna är detta en nyckelstat, vinner de här har de kommit mycket närmare en ny majoritet i senaten. Det ska bli fantastiskt spännande att åka till Virginia på lördag och följa det här på nära håll de sista två dagarna.

Råder åsiktsförbud i Sverige?

En sverigedemokrat har avskedats av ambassaden i Israel - för att han är sverigedemokrat. Hans åsikter må vara både korkade och farliga, men ska vi verkligen ha åsiktsförbud i Sverige? Självklart inte. Man måste kunna få ha jobb även om man har helt gräsliga åsikter, så länge som dessa åsikter inte påverkar ens jobb i negativ mening. Eller rättare sagt, om man inte gör sitt jobb. Som tjänsteman inom offentlig förvaltning kan det ofta vara så att man får göra saker som strider mot ens egen politiska uppfattning, men då ska tjänstemannarollen komma först och man ska göra ett bra arbete. Självklart gäller samma sak för sverigedemokrater.

Första USA-artikeln

Jag åker till USA på lördag och ska skriva ett par artiklar för min lokaltidning Folkbladet därifrån. Som inledning skriver jag en idag en från hemmaplan i Folkbladet men en kort beskrivning vad det är för val - och hur det kommer gå.

2006-10-30

Inga vänstervindar i USA

Dick Erixon hänvisar till en undersökning från CNN och påpekar något mycket viktigt när det kommer till att förstå valutgången i USA, och USA rent allmänt:

"De som tror att det blåser vänstervindar i USA bara därför att republikanerna ligger illa till måste tänka om."

Och CNN skriver:
"'Ett kvarts århundrade efter Ronald Reagans revolution och ett dussin år efter det att republikanerna tog kontroll över kongressen visar en ny opinionsmätning för CNN att de flesta amerikaner fortfarande håller med om den grungläggande konservativa uppfattningen, som Reagan förmedlade i uttrycket, 'staten är inte svaret på våra problem - staten är problemet'."

Exakt. Republikanerna har problem i detta val och kommer att gå bakåt, men inte på grund av att folket har börjat dela demokraternas värderingar, utan för att de är missnöjda med att republikanerna inte följer sina. Bush har exempelvis inte stramat åt budgeten och jobbat för en mindre stat, som många republikanska väljare vill. Så republikanernas stora problem är inte att de tappar väljare till demokraterna, det är att republikanska väljare inte kommer gå och rösta.

Ska demokraterna vinna långsiktiga framgångar måste de få väljarna att ändra värderingar, eller själva göra det.

2006-10-29

Pajkastning på låg nivå

Det märks att det är rejält jämnt i senatsvalet i Virginia. Sittande senator George Allen anklagade tidigare James Webb för att skriva om snusk i sina romaner. Det känns som argumenten börjar ta slut. Men Webb vet hur man ger svar på tal på samma låga nivå:

"I have written about what I have seen and that is the duty of a writer. Maybe George Allen doesn't understand that because I'm told George Allen doesn't read books."

Hoho!

2006-10-28

Stay the course

Socialdemokraterna bibehåller i deras budget bidragslinjen som förlorade dem valet. Det låter toppen, då kommer de förlora nästa val också. Dick Erixon skriver om Lena Hjelm-Wallén, hon säger följande:

"Jag tycker inte att vi som parti är i samma situation som moderaterna var när de gjorde den förändringen."

Dick:
"Va? Moderaterna gjorde 2002 sitt sämsta val på 29 år, socialdemokraterna gjorde 2006 sitt sämsta val någonsin."

Som sagt, de kommer förlora 2010 också.

Cash is king

Republikanerna behåller sitt pengaövertag i kampen om senaten och kongressen, men demokraterna samlar in mest pengar och har därmed utjämnat övertaget något. Med två veckor kvar till valet hade republikanerna totalt 17 miljoner dollar mer i kassakistan än demokraterna.

Under den första 18 dagarna i oktober drog demokraterna till senaten in 9,1 miljoner, spenderade 22,5 miljoner och hade kvar 9,7 miljoner. Republikanerna drog in 3,6 miljoner, spenderade 6,8 miljoner och hade kvar 8,9 miljoner. De sista två veckorna kommer alltså demokraterna ha ett lite penningövertag plus att de troligen kommer samla in lite mer pengar.

Till kongressen drog demokraterna in 6,9 miljoner dollar, spenderade 25,8 miljoner och hade kvar 17,1 miljoner. Republikanerna drog in 6,6 miljoner, spenderade 27,4 miljoner och hade kvar 18,3 miljoner.

Alltså ingen större skillnad på hur mycket de ha kvar, men det finns ytterligare en organisation i respektive parti som samlar in och spenderar pengar, moderpartierna. De två ovanstående får bara spendera sina pengar i senats- respektive kongressracen, men moderpartierna DNC och GOP kan pytsa ut pengarna hur de vill. Här är skillnaden mellan partierna också större. Demokraterna, DNC, drog in 10,2 miljoner dollar, spenderade 13,6 miljoner och hade kvar 8,9 miljoner. Republikanerna, GOP, drog in 8,4 miljoner dollar, spenderade 12,9 miljoner och hade kvar 21,8 miljoner.

Läget i USA

Det är drygt en vecka innan valet i USA och så här är läget i de avgörande senatsracen:

New Jersey: Den enda stat där demokraterna kan komma att förlora en senatsplats och nu har det blivit riktigt spännande. För någon vecka sedan såg det ut som demokraten Bob Menendez skulle försvara sin plats men nu har plötsligt utmanaren Tom Kean Jr. börjat ta in rejält. Det är helt lika i den senaste undersökningen. Vinner republikanerna här så är det nästan hundraprocentigt att de behåller makten i senaten.

Missouri: I de senaste tre undersökningarna så har republikanen Jim Talent tillslut kommit ifatt och förbi utmanaren demokraten Claire McGaskill.

Montana: Här behåller utmanande demokraten Jon Tester ledningen över sittande republikanen Conrad Burns, men avståndet dem emellan har minskat.

Tennessee: Kampen mellan demokraten Harold Ford och republikanen Bob Corker som slåss om den öppna plats i Tennessee som tillhör avgående republikanen Bill Frist är stenhård och mycket jämn. I början av oktober ledde Ford, men Corker har tagit tillbaka ledningen, men i den senaste undersökningen är det helt jämnt.

Virginia: Republikanske sittande senatorn George Allens ledning krymper långtsamt och är nu i snitt bara 1,5 procentenheter. I de senaste fyra undersökningarna så leder utmanaren Webb i en av dessa, och Allen med två, tre och fyra procentenheter i de övriga tre.

Just nu skulle demokraterna bara vinna netto fyra platser, mot behövda sex platser.

2006-10-27

Det blir Nuder

När jag tippade att Pär Nuder skulle bli finansminister så såg jag ingen annan som höll med mig. Nu verkar de flesta tro att Nuder inte heller ska bli partiledare i socialdemokraterna, men jag tror att de har fel även denna gång. Göran Persson har inte alls tappat greppet om partiet som jag trodde att han skulle göra efter valet, kritiken har varit mycket svag och sporadisk.

Frågetecknet kring Nuder är egentligen Perssons stöd, han pratade mer och mer om andra ministrar, exempelvis Thomas Bodström, under slutet av statministertiden. Men jag tror ändå han vill ha Nuder, och jag tror det kommer bli så.

Först pratade alla om att det måste bli en kvinna, nu gäller inte det längre och många sossar verkar också tycka att partiledaren ska sitta i riksdagen. Så blir det en man som sitter i riksdagen då återstår egentligen just bara Pär Nuder.

2006-10-26

Demokraterna tappar mark i senatsvalet

För ett par veckor sedan var läget sådant i opinionsundersökningarna att demokraterna hade nått sin eftertrakatade majoritet genom att vinna netto sex platser från republikanerna. Sedan dess har det gått långsamt sämre, just nu säger genomsnittet på de senaste undersökningarna att de skulle vinna netto fyra platser.

Det är Jim Talent i Missouri och Bob Corker i Tennessee som återtagit ledningen i respektive race. Men samtidigt så knappar Jim Webb in på George Allen i Virginia och bara futtiga 1,3 procentenheter skiljer dem åt.

Något som kan ge republikanerna ytterligare vind i seglen är domstolsutslaget i New Jersey där man klubbade för att tillåta gay-giftermål, något de republikanska kärnväljarna inte gillar och kanske kan motivera dem att gå till valurnorna. Dock får det troligen inte så stor påverkan på valet just i New Jersey, båda kandidaterna där är emot gay-giftermål och en majoritet av befolkningen är för. Men det för upp frågan på dagordningen så att republikaner i andra stater får prata om det.

2006-10-25

Barone tippar kongressvalet

Michael Barone är i mitt tycke en av de absolut bästa politiska journalisterna i USA. Nu har han gett sig på att tippa hur det kommer gå i kongressvalet där demokraterna behöver vinna netto 15 platser för att nå en majoritet.

I hans förutspåelse så tar demokraterna 16 platser netto och får därmed en majoritet, men mycket svag sådan, 219 demokrater mot 216 republikaner.

Många pratar om en våg. De menar att landet genomsveps av en våg för eller mot något parti. 1994 var det tex en republikansk våg som spolade bort demokraterna från makten i kongressen, 1974 en demokratisk våg. I en "våg-valrörelse" så brukar det vinnade partiet vinna cirka hälften av de race som de seriöst utmanar i och det förlorande partiet vinna ungeför tio procent av de race som de seriöst försvarar. Det skulle betyda att demokraterna skulle vinna 22-23 platser i de cirka 45 race som är i spel.

Men Barone tror inte (ännu iallafall) att detta är en "våg-valrörelse":

"One reason I do not see this election as a "wave" is that I think Republicans have a superior turnout program."

Jag har påpekat samma sak tidigare. Demokraterna behöver leda ganska tydligt i opinionsundersökningarna inför valdagen eftersom republikanerna har en effektiv GOTV-rörelse (Get Out The Vote). Därför har jag inte trott, och tror inte heller nu, att resultatet på valdagen kommer bli så dramatiskt som det kan se ut nu och som många andra verkar tro. Senaten behåller republikanerna, men kan mycket väl tappa kongressen.

Oooobama!

När Barack Obama meddelade i söndagens Meet the Press att han nu funderar på om han ska ställa upp i presidentvalet 2008 så väckte det en mediestorm i USA. Tidigare har Obama sagt att han tänker sitta hela sin sexårsperiod som senator från Illinois och inte ställa upp i valet 2008 som president- eller vicepresidentkandidat. Nu har han ändrat sig och har funderat lite löst de senaste månaderna. Efter valet den 7 november ska han ta sig en rejäl funderare.

Obama har nått rockstjärnestatus och är den mest eftertraktade demokratiske senatorn när andra demokrater runt om i landet vill ha draghjälp inför valet.

Jag funderade för ett tag sedan om han borde ställa upp redan 2008, efter en artikel i New Republic där de uppmanar honom att inte vänta. Hans stora svaghet är den bristande politiska erfarenheten. Han har nu bara suttit två år i senaten och innan dess nio år i Illinois senat. Han har aldrig haft ett jobb där han varit högsta chef, varit den som tagit besluten. Det brukar amerikanska väljare straffa, man har ju en förkärlek för att välja guvernörer. George W. Bush, Bill Clinton, Ronald Reagan och Jimmy Carter är de senaste exemplen. Att gå från senator till president är svårt i USA, så alltså kan man säga att det blir svårare för Obama ju längre han väntar.

Richard Baehr återger lite av Obamas politiska karriär i "Barack Obama: The Visable Man" i ett inte lika glorifierande ljus som många andra och påpekar att han röstat nästan identiskt med den från höger hatade Ted Kennedy. Han tror att Hillary Clinton kommer erbjuda honom vicepresidentposten, vilket många andra också spekulerat om.

Claerence Page varnar Obama i artikeln "Enjoy Sen. Obama, It'll Get Worse" för att inte tro att hypen runt honom kommer vara alltför länge, den brukar försvinna så fort en kandidat säger att de ställer upp i presidentvalet. Då blir granskningen brutal.

Richard Cohen skriver i "Why Not Obama?" att han välkomnar hans omsvägning huvudsakligen för att han inte så inkletad i hela Irakhistorien. Han blev vald till senaten efter att Irakkriget inletts och jag instämmer i att detta kan gynna Obama. Folk kan mycket väl känna att de behöver en nystart med nytt folk och nytt blod. Då blir Obamas bristande erfarenhet en möjlighet.

Jag hoppas Obama ställer upp, presidentvalet 2008 blir mycket mer spännande då. Hillary Clinton och Barack Obama för demokraterna och John McCain och Rudy Giuliani för republikanerna. Vilket race!

2006-10-24

Ett larm i månaden

"Vi på SNF försöker att ha ett miljölarm i månaden".

Mikael Karlsson, ordförande för Svenska Naturskyddsföreningen.

Idag kom ett nytt miljölarm från WWF som säger att snart måste vi ha två jordklot om vi ska klara oss. Pedagogiskt och slagkraftigt, men fel. Ett exempel:

1970 beräknades det finnas 280 miljoner ton koppar kvar på jorden. Det skulle ta slut innan år 2000 sa man, det var ju koppar i telefonledningarna och hur skulle det då bli när kineser, indier osv skulle ha telefon. Fram till år 2000 konsumerades över 270 miljoner ton koppar. Så, 10 miljoner ton koppar kvar då? Hört om något kopparlarm på senare tid? Nej, därför att man nu beräknar att det finns 340 miljoner ton koppar kvar. Man har hittat nya fyndigheter och ny teknik har utvecklats. Kineserna kan ringa med fiberoptik, precis som vi andra numera.

Exemplet hämtat ur Johan Norbergs "När människan skapade världen", sid 127.

Alla dessa miljölarm är inte seriösa. Vi måste titta på vad vi gör rätt och göra mer av det. Nu tittar man inte bara på vad vi gör fel och påpekar det, man hittar även på vad vi gör fel. Det gör att vi tror att vi gör fel och slutar kanske göra rätt. Det är jävligt dumt.

Erik Svansbo skriver också om saken.

Skarp kritik från oppositionen

"Ytterligare två moderata ministrar, det var väl föga förvånande."

Margaretha Israelsson, (s), om Reinfeldts nya ministrar.

Jag väntar på rubrikerna

Som jag skrivit flera gånger tidigare så har svensk media en förkärlek för att rapportera om ganska intetsägande opinionsundersökningar som inte säger så värst mycket om valet i USA. Undersökningar som visar vad hela befolkningen tycker, inte vad väljare i de enskilda enmansvalkretsarna tycker. USA har personval, vilket skiljer sig en hel del från vårat valsystem.

Nu väntar jag på rubrikerna som säger att demokraterna rasar i undersökningarna. För nu har det kommit flera av dessa ganska irrelevanta undersökningar som just visar på att demokraterna tappar stöd. I Gallup tappar man hela tio procentenheter, från 23 till 13 procentenheters övervikt för väljare som skulle rösta på demokraterna.

Det finns också undersökningar som ligger ungefär stilla och ett par undersökningar som är lite äldre som visar framgångar för demokraterna. Men såna småsaker brukar inte svenska medier bry sig om när de ska rapportera från USA, så varför göra det nu?

2006-10-23

"Ett gigantiskt systemskifte"

På morgon-tv förklarade Hans Tilly, ordförande i Byggnads, att detta är "ett gigantiskt systemskifte". Inte bara ett litet vanligt systemskifte, utan ett gigantiskt. Vad syftar han på? Har det kommit förslag om att införa nattväktarstat i Sverige? Att förbjuda fackföreningar? Att ta bort kollektivavtalen och reglera allting i lag? Nej då, Tilly pratade om regeringens beslut att ta bort skatteavdraget för fackföreningsavgiften, så att kostnaden per månad ökar från cirka 100 till 300 kr.

2006-10-22

Fortsatt obalans i rapporteringen från USA

TT rapporterar om en ny opinonsundersökning från Newsweek som säger att 55 procent skulle rösta på en demokrat i valet i november mot 37 procent på en republikan. Det är en ökning för demokraterna med fyra procentenheter sedan förra undersökningen från Newsweek för två veckor sedan.

Men som jag förklarat tidigare säger dessa undersökningar väldigt lite om hur det faktiskt kommer gå i valet, eftersom det är enskilda race som avgör, det är inte någon nationell folkomröstning där det gäller att få flest röster. Självklart är det här ingen bra trend för republikanerna, men vi ska komma ihåg att inte speciellt mycket har hänt i de enskilda avgörande racen till senaten och kongressen sedan svenska media trumpetade ut liknande nyheter för ett par veckor sedan. Då hade demokraterna övertaget i fem-sex av de avgörande racen till senaten, läget är likadant idag. För kongressen har ytterligare några race satts i spel.

Läser man hela artikel från TT och även läser själva artikeln i Newsweek så ser man ur vinklad rapporteringen är. Ja, republikanerna har en dålig trend, ja man tappar stöd hos sina tidigare kärntrupper. Men undersökningen visar också att man håller på att ta igen mark i de olika sakfrågor som väljarna tycker är viktigast. Det borde TT lyfta fram, för det är en viktig del. Kan republikanerna få valet att handla om nationell säkerhet kan man bromsa demokraternas framgångar.

När folk om några veckor kommer få se valresultatet från USA och tidningarna rapporterar att republikanerna behöll kontrollen över senaten kommer de bli mycket förvånande. Alla rapporter hade ju talat om total överlägsenhet hos demokraterna, hur kan då republikanerna vinna? Är man inte insatt i hur USAs valsystem fungerar och media inte gör det minsta för att utbilda utan istället få folk att tro att det fungerar ungefär som hos oss, så är det lätt att tro att republikanerna faktiskt vann, även om de förlorade.

Jag blir så trött på svenska medier. Är det så svårt? Vad är det ni inte fattar?

2006-10-21

Reagan Democrats återvänder till rötterna?

En stor del av Ronald Reagans och sedemera republikanernas framgångar de senaste 20 åren beror på att de lyckades locka över en grupp väljare som traditionellt alltid röstat på demokraterna, precis som deras föräldrar och far- och morföräldrar innan dem. Reagan Democrats kallas de och beskrivs av Tim Reid i Times ungefär så här:

Växt upp i arbetarfamilj, vit, religiös, fru och barn, har jeans och baseballkeps, gillar amerikansk fotboll och NASCAR, har lägre utbildningsnivå än den genomsnittlige republikanen och tjänar mindre pengar men delar samma patriotism och moraliska värderingar.

Den här gruppen väljare blev på 60- och 70-talet mer och mer besvikna på demokraterna som i deras ögon tycktes ha tagits över av opatriotiska hippies som knarkade, knullade runt och protesterade mot Vietnamkriget.

De gillade Reagans syn på religionen, hans fokus på nationell säkerhet och patriotism - God, Guns and Guts. En hel del av dem röstade på honom 1980 och miljontals gjorde det 1984 när han återvaldes.

Nu börjar dessa Reagan Democrats åter tvivla, den här gången på republikanerna. Staten har inte minskats som republikanerna har lovat, tvärtom. Visst en del skatter har sänkts, men budgetunderskotten är jättelika. Inte heller lever republikanerna upp till de moraliska värderingar de predikar.

Men demokraterna är inget automatiskt val heller. Stora delar av demokraterna är fortfarande lika frånstötande för dessa väljare som de var för 20 år sedan. Men det finns enskilda kandidater som klarar av att attrahera dessa väljare. De som står för budgetdisciplin, ett starkt försvar och tydliga moraliska värderingar. Kliver en sån demokrat fram inför presidentvalet 2008, och klarar av att bli nominerad av sitt eget parti, då kan republikanerna få det mycket tufft.

GOTV

När jag första gången läste GOTV trodde jag det var en amerikansk tv-kanal, men insåg snart att det är en förkortning för Get Out The Vote. I amerikanska val där bara drygt hälften av väljarna går och röstar är det mycket viktigt att just få folk, rätt folk, till valurnorna. Republikanerna blev val efter val förvånade över att demokraterna som ofta hade legat under i opinonsundersökningarna innan valdagen i alla fall tog hem spelet tillslut. Hemligheten var deras effektiva GOTV-operationer med hjälp av bland annat fackföreningarna.

Men Karl Rove ändrade på den saken. Nu är det republikanerna som är mästare i grenen GOTV. Det är därför jag inte alls är så säker på en storslam för demokraterna i valet. I de race som det är riktigt tight i kommer det avgöras av vilka partierna får att gå och rösta. Naturligtvis har demokraterna insett sin svaghet, men frågan är om de lyckats göra tillräckligt mycket åt det.

Eric Alterman skriver om detta i The Gaurdian. Han påpekar precis som jag har gjort att det inte undersökningarna på nationell nivå som spelar någon roll, det är de enskilda racen som avgör.

2006-10-20

Intervju med politisk konsult - del 2

Förra året i november publicerade jag en kort intervju med Carlyle Gregory här på bloggen. Han är politisk konsult, tidigare medarbetare till Ronald Reagan och studiekamrat med Karl Rove. Nu har jag ställt lite frågor inför det stundande valet i november. De sista frågorna rör ett race han själv jobbar i, Virginia 2, mellan republikanen Thelma Drake och utmanaren Phil Kellam. De slåss om en plats i House of Representatives, eller kongressen som vi brukar säga. Distriktet Virginia 2 har cirka 650 000 invånare, ungefär Östergötland och Örebro tillsammans, men kampanjen omsätter miljonbelopp, till skillnad från svenska riksdagskampanjer som inte omsätter många tusenlappar.

Även om frågorna om Drake är lite mer på detaljnivå kan det vara intressant att se hur man tänker och resonerar kring politiska kampanjer i USA just nu. Samma resonemang som Carlyle funderar kring funderas det kring i många andra kampanjer runt om i landet.

Tror du demokraterna kommer ta kontrollen över senaten och kongressen?

Ja. Definitivt över kongressen, kanske också senaten.

Varför?

Sex års klåda, skandaler, missbelåten över Irak, missbelåten över Bush, osv.

Vem tror du kommer vinna i Virgina, sittande senator George Allen eller utmanaren James Webb?

Allen. Han har mer pengar, större djup (jag skojar inte, man hör mycket dåligt om Allen, men inte mycket dåligt om Webb - han är väldigt smart men virrig), många republikaner i staten och bättra gräsrotsorganisation.

Enligt en opinionsundersökning i Washington Post så har Allen störst stöd hos de som tycker att terrorism är valets viktigaste fråga, och Webb hos de som sätter Irak eller moral i regeringen högst. Vad ska Webb göra under slutet av kampanjen, försöka nå den grupp där Allen är starkast eller försöka expandera stödet hos sina egna två grupper?

Ingetdera. Vi ser det här mönstret överallt och det är ingen rörlighet hos väljarna. Människor vet i sina hjärtan att demokraterna kommer dra sig ur Irak, och tycker du det är bra så röstar du på demokraterna, om inte röstar du på republikanerna. Dito gällande terrorism, republikanerna kommer vara fortsatt tuffa, demokraterna svaga. Webb behöver övertyga väljare i förorterna som normalt lutar åt republikanskt håll att Allen är en korkad lantis och Allen behöver övertyga samma väljare att Webb, innerst inne, är en Nancy Pelosi-demokrat som beskatta dig till döds och skicka dina barn på sexutbildningsläger.

Tittar man på undersökningar så är Drake svag i östra delen av distriktet och stark i norr och väster. Hur kommer det sig?

Felaktigheter i undersökningen, urvalet är för litet och det kan bli lite snett. Våra undersökningar visar att valet kommer avgöras i Virgina Beach. Vi tror att Drake kommer vinna i Accomack och Norfolk och förlora i Northampton och Hampton och komma lika i Va Beach.

Ett problem för Drake [som är republikan] är att 42% av de osäkra väljarna är demokrater och bara 30% republikaner. Vilken fråga får dessa demokrater att rösta på Drake?

En del av dessa osäkra kommer inte rösta. De osäkra väljarna ogillar båda kandidaterna, så frågan är vem de kommer ogilla minst på valdagen. Dessutom, i det rådande politiska klimatet, om de ännu inte valt sida så betyder nog parti ganska lite för dem. Vi tror att skattefrågan tillsammans med nationell säkerhet, som han [Kellam] är på del sida av, kommer ta oss över mållinjen först. Men såklart kan vi ha fel.

Kellam är stark hos oberoende väljare [Independants] och Drake svag, och dessa oberoende ger Bush låg approval rating, 21% godkänt, 32% icke godkänt. Borde Drake komma ut och markera mot Bush på något sätt?

Våra siffror säger att vi är ungefär lika starka hos oberoende väljare, så jag vet inte om jag håller med om ditt påstående. Bush är ett ankare runt halsen på oss hos alla väljargrupper förutom riktigt övertygade republikaner, så vi har försökt markera lite distans mot honom. Vi kommer inte attackera honom, för det skulle skapa problem hos våra kärnväljare och ärligt talat skulle Thelma Drake aldrig tillåta det.

Men suck

Nu har tydligen något pucko hotat den bloggare som var med och tillslut fällde Maria Borelius. Tyvärr är det sånt här man får räkna med när man är i rampljuset. Det är sjukt och vidrigt och jag hoppas Magnus klarar sig genom det.

Så hittar jag ett annat ärkepucko på nätet som driver tesen (på mycket lösa grunder) att Magnus bara ljuger. Ja jösses.

Lieberman på säker mark

Joe Lieberman blev tidigare i år petad från demokraternas kandidatur i Connecticut av Ned Lamont. Men Lieberman körde vidare som Independant och står nu på säker mark, med en ledning på i snitt 10,7 procentenheter äver Lamont. I senaste undersökningen är ledningen så stor som 13 procentenheter.

Jag gläds verkligen åt detta. Joe Lieberman är en röst som behöver fortsätta höras i USA, inte minst hos demokraterna. Han är fortfarande demokrat, även om han formellt ställer upp som oberoende i valet.

Appropå valet i USA

Johan Ingerö har en mycket bra sammanfattning av utvecklingen i det amerikanska politiska landskapet de senaste 50-60 åren. Detta är viktigt att förstå när man följer amerikansk politik. Detta är också något som bör studeras närmare när man vill lära sig hur samma utveckling skulle kunna bli verklighet i Sverige, från ett socialdemokratiskt land till ett liberalt land.

Slaget om USA

En amerikansk valrörelse påminner mycket om krigföring, det innehåller i alla fall samma grundelement av strategi och taktik. Till skillnad från exempelvis Sverige handlar amerikanska val inte om att få totalt flest röster, det handlar om att vinna många enskilda val runt om i landet. I presidentval är det stater som ska vinnas för att få den statens elektorsröster, i senats- och kongressval är det platser i de respektive parlamenten som gäller. Al Gore fick till exempel år 2000 runt 500 000 fler röster än Bush, men förlorade fel stater och vann därmed inte valet.

Just nu sitter generalerna hos republikaner respektive demokrater och funderar på hur de bäst ska använda sina trupper och resurser i striden de sista veckorna innan valet. De har sina kandidater, kampanjfolk som hjälper kandidaterna och inte minst pengar som kan köpa reklam, framförallt i TV. Frågan de ställs inför nu i sluttampen är hur dessa pengar ska fördelas.

De senaste siffrorna visar att demokraterna totalt sett drog in mer pengar under september än republikanerna, 34 miljoner dollar mot cirka 31 miljoner dollar. Framförallt har demokraterna pengamässigt fått ett övertag på senatssidan. Där drog man in 13,6 miljoner dollar jämfört med republikanernas 5,1 miljoner. Republikanerna har dock fortfarandet ett totalt övertag på 10 miljoner dollar att spendera under den sista månaden.

Demokraternas fördel är att de är på offensiven, republikanerna är de som kommer förlora i valet, frågan är bara med hur mycket. Demokraterna behöver vinna netto sex platser i senaten och 15 i kongressen, just nu är sju senatsplatser i spel och över 20 kongressplatser.

2006-10-19

Demokraterna behöver mer pengar

Interna opinionsundersökningar säger att demokraterna skulle kunna vinna netto upp mot 40 platser i kongressen, mot tidigare runt 20. Bill Clintons gamla strateg James Carville menar därför att demokraterna nu borde expandera det antal stater de satsar pengar i för denna historiska möjlighet att få en riktigt stark majoritet i kongressen.

Problemet är pengar. Ska demokraterna satsa i fler distrikt måste pengarna tas någonstans, t ex från de otroligt viktiga racen till senaten där varenda dollar kommer behövas. Ett alternativ är att låna ytterligare pengar, vilket man är tveksam till. Gamla donatorer som George Soros som pumpade in miljoner i presidentvalet 2004 är kallsinniga till demokraternas framstötar. De blev mycket besvikna 2004 när John Kerry förlorade och har istället fokuserat sina pengar på mer långsiktiga projekt som nya tankesmedjor.

Jag skulle råda demokraterna att fortsätta fokusera på de race som de just nu koncentrerar sig på. Vi vet att republikanerna har blivit mästare på att få folk att gå och rösta på valdagen vilket gör att demokraterna behöver en ledning i stater och distrikt där de hoppas vinna. Sprider man nu ut pengarna riskerar man att förlora dessa tighta race.

2006-10-17

Dagens "Eeeh"

SvD frågar lite kulturfolk vem de vill ha som ny kulturminister, Roger Wallis, ordförande Skap, Föreningen svenska kompositörer av populärmusik, svarar:

"Jag tycker Leif Pagrotsky är bra..."

Eeeh! Vi har haft ett val i landet! Leif Pagrotsky är SOCIALDEMOKRAT! Helloooo!

2006-10-15

Han har en poäng

Gudmundson har en poäng när han undrar varför tidningarna envisas med att kalla vänsterligister som stormar SD-möten för aktivister:

"Ursäkta min grinighet, men aktivister delar ut flygblad och knackar dörr. Det är inte samma sak som att dela ut dagsedlar och knacka meningsmotståndare."

Webb närmar sig Allen

James Webb har knappat in på George Allen i de senaste två undersökningarna, hos Rasmussen leder Allen med tre procentenheter och hos Washington Post med två.

I Posts undersökning frågar man också väljarna vilka frågor som är viktigast när röstar. Irak toppar med 41 procent före terrorism 36 procent och etik hos beslutsfattare 33 procent. Webb som varit mot Irakkriget innan det ens inleddes ligger bra till hos de väljare som sätter Irak först, 51 procent av dessa skulle rösta på honom mot 45 procent för Allen. Men på terroristfronten har Allen starkt stöd, 62 procent av dessa väljare stödjer honom mot 33 procent för Webb. Av de som sätter etik hos beslutsfattare först stödjer 49 procent Webb och 45 procent Allen.

Frågan som Webbs kampanj måste ta ställning till är om de ska fortsätta fokusera hårt på Irak, och satsa på etik hos beslutsfattare där de är i ledningen, eller försöka komma åt Allen genom att fokusera på terrorism. Kan de öka stödet hos den sistnämnda väljargruppen utan att tappa hos de andra två är racet deras.

Kean bryter mönstret, lite iallafall

En republikan som bryter mönstret vad gäller insamlade pengar är Thomas Kean Jr. i New Jersey. Han drar in mer pengar än sittande senatorn Bob Menendez senaste kvartalet, men bara lite. 1,8 miljoner dollar för Kean mot 1,6 miljoner för Menendez, som också totalt har mer pengar till hands sista veckorna, 5,5 miljoner dollar mot 3,2 miljoner. Bland annat har förre NY-borgmästaren Rudy Giuliani hjälpt till att samla in pengar åt Kean.

Även i Ohio drar demokraterna in mest pengar

I Virgina drar nu utmanaren James Webb in mer pengar till sin kampanj än vad sittande senator George Allen gör. Samma sak har hänt i Ohio, men här är skillnaden betydligt mindre. Republiken DeWine drog senaste kvartalet in 2,6 miljoner dollar mot utmanaren och demokraten Browns 2,9 miljoner. Dock har DeWine en betydligt större kassakista att ösa ur med 4,5 miljoner dollar mot Browns 1,2 miljoner. Men förmodligen kan Brown matcha DeWine i inkommande pengar de sista veckorna och kan svara upp mot attacker från republikanen, som ligger under i opinionsundersökningarna.

Politikerna i dessa heta race får också stöd av sina moderpartier som pyttsar ut pengar och köper annonser. Demokraterna har på detta sätt nu lanserat en hård attack mot DeWine genom en ny TV-reklam där DeWine kopplas ihop med skandalutsatta republikaner.

Presidenterna kallas in

I Virginia är ett senatsrace ungefär så hett som det kan vara. Pajkastning, hårda negativa kampanjer och anklagelser om rasism är vardagsmat. Racet har en stor betydelse, Virginia sågs som en säker republikansk vinst för ett år sedan, nu får man slåss ända in på mållinjen och förlorar man här är risken stor att majoriteten i senaten blir demokratisk.

Hur stor betydelse racet har syns också av att nästa vecka kommer både nuvarande president Bush och före detta president Clinton till staten för att samla in pengar till sina respektive kandidater.

Vill ni läsa en längre beskrivning av sittande senatorn George Allen så läs denna hos TimesDispatch.

2006-10-14

Nej, nej, nej

Håkan Jacobsson, Per Gudmundsson mfl skriver om hur kort olika ministrar suttit på sin post. Maria Borelius vinner med åtta dagar. Men de har fel. Sveriges kortaste minister någonsin måste vara Leif Pagrotsky.

Persson om Reinfeldt

"Beskedet att Maria Borelius avgår var väntat. Mindre väntat var att hon tar detta steg själv, och att statsministern inte har agerat mer kraftfullt för att skilja henne från uppdraget."

Göran Persson om Maria Borelius avgång.

Sparkade han någon minister någonsin? Senaste exemplet var i alla fall Laila Freivalds som enligt Persson avgick självmant.

Äras den som äras bör

Bloggosfären menar nu att den tagit sin första skalp, i och med att Maria Borelius avgår. Magnus Ljungkvist har gjort ett hästjobb med så kallad citizen journalism. Han granskade hur mycket pengar Borelius egentligen hade tjänat och vilka husaffärer mm hon hade hållit på med. Jag tror att mainstreammedia plockade en hel del från hans blogg.

Nu gillar jag inte att Maria Borelius avgår, men det tycker jag som sagt inte är Magnus eller någon journalists fel. Magnus har visat hur bloggare bör och kan jobba och hur privatpersoner faktiskt kan dra ett strå till stacken.

UPPDATERING 15 oktober:
Aftonbladet plockar nu upp storyn om Magnus.

Skärpning Lena Mellin!

"Att Borelius avgår visar att hon inte är helt dum i huvudet".

Det säger Lena Mellin, Aftonbladet. Känner jag doften av avundsjuka här? Jag tycker det är att gå över gränsen när en politisk kommentator kallar en person dum i huvet. Någon sorts respekt bör man ha för varandra. Ja, Maria Borelius har gjort en del dumma saker, ja hon har hanterat media dåligt, men dum i huvet verkar hon inte vara. Och även om hon vore det så bör som sagt journalister och politiker visa sån respekt för varandra att man inte nedlåter sig till sånt som Lena Mellin håller på med. Skärpning!

Felaktigt beslut av Reinfeldt

Maria Borelius avgår, det är ett allvarligt misstag av Fredrik Reinfeldt att tillåta det. Vad är det hon har gjort? Använt svart barnhjälp, inte betalat tv-avgiften ett litet tag och skatteplanerat. Två lagbrott som inte är speciellt allvarliga, inte bra, men inte så otroligt allvarligt. Att skatteplanera är inte ett dugg allvarligt utan helt naturligt. Det stora fel som Maria Borelius och hennes medhjälpare har gjort är att hantera frågan oerhört klantigt.

Hon borde ha bett om ursäkt, och inte kommit med några som helst undanflykter. Att säga saker som att man inte har råd osv är bara korkat. Det har lett till ett mediedrev där varenda liten struntsak blåses upp. Maria Borelius avgår nu inte på grund av det hon har gjort, utan på grund av hur hon, moderaterna och regeringen hanterat detta i media.

Att nu låta henna avgå är dumt. Tycker Fredrik Reinfeldt att detta räcker för att avgå, då måste han sparka varje minister som gör lika mycket eller mer. Vad man skulle ha gjort var att rida ut stormen. Nu kommer alla komma ihåg att den nya borgerliga regeringen fick sparka en minister efter en vecka. Sämre start går inte att få. Att Reinfeldt så lätt låter en minister gå gör också att andra kan bli oroliga över hans ledarskap. Kommer han stå bakom sina ministrar när det blåser snålt?

Detta är i grunden inte Maria Borelius misstag, det är Fredrik Reinfeldts.

Webb i slagläge

Pengar har varit en faktor som tydligt talat till George Allens fördel i senatsracet i Virginia. När James Webb valdes till demokraternas kandidat i valet hade Allen ett 16-1 övertag i insamlade pengar och inte mycket talade för att Webb skulle kunna ge Allen en match på det området.

Allen har fortfarande mest pengar tillgängliga nu när kampanjen går in i sitt slutskede men Webb drog in klart mest den senaste månaden, 3,3 miljoner dollar mot 2 miljoner för Allen. Kan Webb fortsätta få in pengar i den här takten så kommer han ha resurser att möta Allens hårda attacker i form av TV-reklam i kampanjens slutskede. Det kan mycket väl avgöra alltihopa.

TV-reklam är viktig i amerikanska valrörelser och Allen har nu inlett en offensiv med en ny TV-reklam där han anklagar Webb för att vara för höga skatter, "big spending, high taxing liberal". Något som funkade utmärkt när Allen slog senator Chuck Robb år 2000, men Webb är en besvärlig motståndare. Han är tidigare republikan och minister i Ronald Reagans regering och eftersom han inte suttit i någon beslutande församling innan så går det inte att lyfta fram hur han röstat för exempelvis högre skatter.

Samtidigt ser vi att Allens ledning minskar i en ny opinionsundersökning, från sex procentenheters ledning till tre.

Det är mindre än en månad kvar till valet nu. James Webb ligger i ett bra slagläge.

2006-10-13

Just nu, demokraterna i majoritet

Hittills har utslaget av Foleyskandalen i USA varit minimalt på de heta senatsrace där valet kommer avgöras. Men nu har det rört på sig, iallafall lite, och om vi tittat på genomsnittet av de senaste opinionsundersökningarna för stater med senatsval så skulle demokraterna just nu ta sex platser från republikanerna. Det är precis vad som behövs för att ta tillbaka majoriteten, läget skulle bli 51-49 för demokraterna.

Men detta är alltså en minimal förändring mot tidigare, då sa genomsnittet att demokraterna skulle ta fem platser, och ett race var oavgjort, nu har alltså det tippat över till demokraterna.

Från dagens undersökningar kan vi notera att demokraten Menendez har börjat ta ett svagt grepp i New Jersey, den enda stat där republikanerna har möjlighet att ta en plats från demokraterna. Republikanske utmanaren Kean Jr. har inte lett i några undersökningar i oktober.

I Tennessee leder demokraten Harold Ford mycket knappt med 0,8 procent. Här måste troligen republikanerna vinna om de ska behålla majoriteten. Platsen tillhör Bill Frist som nu avgår och republikanen Bob Corker försker försvara republikanernas färger i en stat som Bush vann lätt 2004 och 2000. Få hade satt upp Tennessee på listan över möjliga vinster för demokraterna, men Harold Ford har drivit en mycket bra kampanj, den bästa i landet anser en del.

Warner ställer inte upp i presidentvalet

Virginias förre guvernör Mark Warner ställer inte upp i presidentvalet, meddelade han igår. Det överraskar både mig och många andra, han sågs som en kandidat med riktigt stor potential. Warner tillhör de demokrater som ligger mer åt mitten, vilket ger honom bra chanser att vinna inte bara demokraternas nominering utan framförallt hela presidentvalet.

Han vill ägna sig åt andra saker i livet påstår han, men det verkar vara en känsla som nyss kommit över honom för innan dess har han åkt flera resor till New Hampshire och Iowa, de stater där primärvalen börjar. Dessutom har han samlat in nio miljoner dollar för en eventuell kampanj.

Det kan knappast vara en bedömning att inte kunna nå ända fram som ligger bakom beslutet, det är fortfarande 15 månader till primärvalen sätter igång och eftersom han inte har något politiskt uppdrag idag har han både tid och pengar att sätta ihop en rejäl kampanjmaskin. Vi får väl helt enkelt tro honom på ordet, att han vill ägna sig åt sin familj.

2006-10-12

Jag väntar...

...nu på att Göran Persson fördömer detta ännu kraftigare än vad han gjorde igår i partiledardebatten. Eller är det värre att inte betala tv-avgiften än att misshandla krogvakter?

2006-10-11

10/11

Den 11 september 2001 läste jag på ett fotbollsforum på internet att ett flygplan kraschat in i WTC. Den bild jag fick i mitt huvud, det jag trodde hade hänt då, var det som nu har hänt på Manhattan. Det väcker otäcka minnen.

Pinsamt Expressen!

Den socialdemokratiska bloggaren Magnus Ljungkvist var den som gjorde sammanställningen över Maria Borelius inkomst och alltså granskade hennes påstående om att hon inte hade råd med barnflicka. Expressen snodde det hela rätt av utan att nämna Magnus. Starkt jobbat av Magnus, precis så bloggare ska gräva och rota när inte mainstreammedia gör det. Men så pinsamt av Expressen.

Bäst att jag anger var jag hittade det här då, via Haja och Johan Norberg.

Skaffa en medietränare!

Vad fan är det för tomtar som jobbar med media hos regeringen? Detta med Borelius svarta betalningar och Stegö Chilos svarta betalningar och utebliven tv-licens är ingen stor grej. Det är inte bra, men det är inte en stor grej. Det har blivit en stor grej på grund av den helt otroligt inkompetenta mediehanteringen, och inte verkar det ha blivit bättre nu heller vid Stegö Chilos presskonferens. Att komma in 20 min försent och snabbt dra iväg är inte bra, svara på frågorna en miljon gånger, låt alla få sitt. Be om ursäkt! Säg att det inte ska hända igen.

Och för satan, Maria Borelius kommer ut ur sin stora kåk i Djursholm och svarar på frågor. Herregud, kan man välja ett sämre ställe? Kan nån hos moderaternas medieavdelning tänka? Skärpning!

Hittills inget utslag i opinionen för demokraterna

Igår trummade ju SVT och andra ut hur demokraternas ledning ökat, jag försökte ge hela bilden som inte så tydligt pekar på framgångar för demokraterna. Det SVT hänvisade till var dessutom en undersökning för hela USA som naturligtvis visar en trend, men inte hur det faktiskt kommer gå i valet eftersom USA har enmansvalkretsar. Det som är mest intressant att granska är alltså förändringar i de senats- och kongressrace där demokraterna kan ta en plats från republikanerna (och vice versa).

Vi kan då notera att SVT inte rapporterar att republikanerna i ett av dessa race återtar ledningen! Bob Corker, republikan, leder i SurveyUSAs undersökning med två procentenheter, mot ett underläge på tre procentenheter i deras förra undersökning.

För Rhode Island så ökar demokraten ledningen med en procentenhet, så i praktiken nästan oförändrat.

Alltså, vi har en demokrat som tappar ledningen i en undersökning, och en demokrat som ökar svagt sin ledning i en annan. Skandaler på riksplanet återspeglas alltså inte automatiskt i de olika racen. Det betyder inte att det inte kommer få något genomslag alls, det är för tidigt att säga, men innan SVT slår på stora trumman borde de granska situationen lite närmare.

2006-10-10

Dagsens "Eeeh?"

Via Johan Norberg hittar jag detta uttalande av Gunilla Carlsson, ny biståndsminister:

"Det [kunskapsbistånd till myndigheter, banksystemet etc] är relativt lite pengar och har ingen koppling till regimen, men däremot till delar av det officiella Nordkorea."

Eeeh? Gunilla Carlsson och övriga borgerliga har i valrörelsen kritiserar (s) för att de politiserat myndigheterna - och så tror hon att myndigheterna i Nordkorea är frikopplade från diktaturregimen? Eeeh!

Ökad ledning för demokraterna?

Idag har bland annat SVT rapporterat om en stor och ökande ledning för demokraterna inför kongressvalen i november. Man hänvisar då till flera undersökningar som kom idag, bland annat från USA Today, CNN, ABC och CBS. Frågan som ställs till väljare över hela USA är på vilket parti man kommer rösta i november, det ger alltså en allmän trend över landet, men säger inte om demokraterna kommer ta tillbaka majoriteten i senaten och kongressen. Då måste man titta direkt på de olika racen.

Det stämmer utmärkt att demokraterna har en klar ledning i de undersökningar som SVT rapporterar om. Men alla undersökningar säger inte samma sak. I CNN och USA Today ökar demokraterna kraftigt, i ABC ökar man svagt och i CBS minskar man svagt. En trend uppåt för demokraterna är alltså trolig, men som vanligt rapporterar SVT och svenska medier ensidigt och berättar inte hela sanningen.

2006-10-07

Intressant Meet the Press

Varje söndagförmiddag sänds Meet the Press, USA:s mest aktade politiska program. Imorgon fortsätter deras senatsdebatter denna gång mellan Jim Talent och Claire McCaskill och framförallt en intervju med journalisten Bob Woodward om hans nya bok, State of Denial.

Programmet går att se i efterhand på webben.

Avgå Hastert, säger Kean Jr.

Politiken i New Jersey har varit ganska smutsig under ett tag och Tom Kean Jr. har utnyttjat det i hans utmaning från Robert Menendez om dennes senatsplats. Kean kommer från en känd politikerfamilj i New Jersey med Kean Sr. som tidigare guvernör. Tom Kean Jr. var också först ut bland tunga republikaner att kräva talmannen Dennis Hasterts avgång. Perfekt positionering i valet, han riktar inte bara udden mot korrupta demokrater utan är lika skoningslös mot republikaner.

När en politiker och hans kampanj är så på hugget kan det mycket väl gå vägen.

Back to the U.S.A.

Om vi då åter vänder blicken mot USA så kan vi se att den politiska debatten fullständigt tas upp av Foley-skandalen, där kongressledamot Foley visade lite för stort intresse för unga manliga praktikanter.

Demokraterna går också framåt i opinionsundersökningarna även om vi inte har sett så många som visar de senaste dagarna under Foley-skandalen. Om vi tittar på genomsnittet av de senaste undersökningarna så tar demokraterna över fem platser i senaten, och en är helt lika.

För er som är intresserade av vad kandidaterna tycker i olika frågor och vill bli lite mer insatta i de avgörande racen kan läsa några intervjuer i Newsweek:

New Jersey - Menendez vs Kean
Rhode Island - Chafee vs Whitehouse
Washington State - Cantwell vs. McGavick
Conneticut - Lieberman vs Lamont
Ohio - DeWine vs Brown
Montana - Burns vs Tester

Storbråk? Nej, olika åsikter

Säger inte det en hel del att när två ministrar har olika åsikter så är det plötsligt ett storbråk och förståsigpåare höjer ett varnande finger för problemen som tornar upp sig. Carl Bildt tycker att arbetsrätten på sikt ska förändras, Fredrik Reinfeldt säger att det inte är regeringens uppfattning. Äntligen har vi minstrar som vågar tycka annorlunda än statsministern!

Självklart om det råder stor oenighet och bråk i en regering är det inte bra, men detta är inte storbråk, det är olika åsikter, något som verkligen saknats i en svensk regering. För några veckor sedan höjde samma förståsigpåare samma varnande finger för att Göran Persson bestämde för mycket i regeringen. Hur vill ni ha det?

2006-10-06

Är det bara jag?

Eller är Carl Bildt förjäkla rolig? Att man inte vet om han skojar eller bara är sjukt torr får iallafall mig att skratta högt, eller vad sägs om det här (från Peace, Love And Capitalism):

En reporter frågar Bildt vilka misstag från regeringen Bildt som regeringen Reinfeldt bör undvika.

Carl Bildt svarar: "Ja, samtliga."

Journalisten ställd och brydd (det är liksom nåt som inte stämmer) frågar:
"Samtliga?"

Carl Bildt utvecklar, förklarar och utbildar med följande kommentar:
"Mmm, samtliga misstag bör undvikas, det är min grundprincip på den punkten."

En bra princip om du frågar mig, hahaha!

Här är dom! Woho!

Carl Bildt, EU-kommissionär

Att sätta Carl Bildt som utrikesminister är ett riktigt smart drag, som jag helt avfärdade innan det blev ett faktum. En ny regering och en ny statministers största svaghet är såklart utrikespolitiken. Kontakten med andra regeringschefer, kontakter tjänstemän emellan osv. Genom att sätta Bildt på posten som utrikesminister sopas allt detta bort i ett nafs. Ingen svensk politiker har så mycket erfarenhet och så mycket kontakter i utrikespolitiken som Carl Bildt, inte ens Jan Eliasson.

Men jag tror inte heller att Carl Bildt blir så värst långvarig. Inte vill Reinfeldt ha honom i ytterligare en regering. Därför tror jag att Bildt blir näste svenske EU-kommissionär när Margot Wallström slutar sin andra period 2009. Skulle hon hoppa av tidigare för att så att säga ta ett jobb i Sverige, så blir det väl inte Bildt, men 2009 så är Reinfeldt redo att själva axla manteln vad gäller utrikeserfarenhet och en annan moderat kan ta vid.

Herrejösses! Jag är så glad!

För kommentarer om den nya regeringen, kolla min andra blogg.

2006-10-05

Ställer han upp 2008?

Ingen politiker i USA väcker så mycket uppmärksamhet och hopp för framtiden som Barack Obama, särskilt inom hans eget parti demokraterna såklart. Många vill att han ställer upp redan i presidentvalet 2008, trots att han bara suttit i senaten i två år, men färre har trott att han verkligen ska göra det. Nu börjar dock fler och fler tro att han verkligen kommer ställa upp redan nu och därmed utmana Hillary Clinton och de andra om att bli demokraternas presidentkandidat.

Jag kan inte bestämma mig om han bör göra det eller inte. Barack Obama har några klara nackdelar, eller två huvudsakliga - hans bristande rutin och att han är senator. Han har visserligen varit politiker i tio år men innan han blev US senator var han senator i Illinois. Han har alltså ingen erfarenhet av att vara högsta chef som exempelvis guvernör, som George W. Bush och Bill Clinton, något som är viktigt i amerikansk politik, senatorer har ofta svårt att bli presidenter. Det finns ytterligare ett problem med att vara senator och det är alla omröstningar man deltar i. Vill man så går det alltid att få fram röstningar som i efterhand ser märkliga ut men i stunden var en del av en kompromiss eller bättre än ett annat ännu sämre förslag osv. Här kommer visserligen hans korta tid i senaten till hans hjälp, han har inte hunnit rösta så himla mycket ännu.

Så alltså: Hans bristande rutin är ett problem, han skulle behöva sitta längre i senaten för att få rutinen men ju längre han sitter där, desto sårbarare blir han för att hans omröstningar ska användas mot honom i ett presidentval.

Hade Obama hunnit vara guvernör i några år innan han blev senator hade jag bara sagt go! Nu är läget knepigare. En annan faktor är just den enorma hype som omger honom, hur länge kommer den vara? Det talar för att han ska ställa upp nu, och vid ett eventuellt misslyckande bli vicepresidentkandidat. Nu har ju visserligen väldigt få vicepresidenter lyckats bli presidenter historiskt sett, Al Gore misslyckades år 2000 trots ett riktigt guldläge.

Det är inget lätt beslut Obama har att ta. Jag kan inte bestämma mig vad mitt råd till honom skulle bli. Vad säger ni? Läs gärna den här artikeln i Newsweek där Jonathan Alter spekulerar.

"Jag är inte alls bitter"

Eller "Vi är ju så jävla bra - varför fattar ni inte det?!" Dessa citat har inte Göran Persson sagt, men näranog. Hela valrörelsen ängnade han åt att berätta att allt är redan bra, varför rösta på något annat. Efter valet fortsätter han i samma stil. Han skriver på DN Debatt om att Sverige är ÄNNU BÄTTRE än han sa i valet. Tänk om bara väljarna hade fattat det. Och arbetslösheten ÄR INGET PROBLEM, kan ingen fatta det? Dessutom fortsätter han med sina ljugvalser om hur hög tillväxten har varit, men det kommer säkert andra bloggare med bättre koll granska. Det här måste vara något av det mest patetiska jag har läst.

2006-10-04

Vad får Foleyskandalen för påverkan på valet?

Jag har hittills inte berört skandalen med kongressledamoten och republikanen Mark Foley från Texas som har visat lite för stort intresse för underåriga praktikanter i kongressen. Affären har såklart rapporterats flitigt i svensk press, precis som allt annat negativt som rör republikanerna. Men det här är en präktig skandal och vad som är intressant är vad det får för påverkan på valet.

För det första vill jag bemöta SVT:s USA-korrespondent som jag nu inte kommer på vad han heter. Han menade i morgon-TV att detta kom extra olägligt eftersom republikanerna nu kommit på banan igen precis och sluppit prata om Irakkriget. Han måste ha haft semester i någon vecka eller så eftersom det är just Irakkriget som det pratats om senaste tiden. Hans uttalande stämde in bra för några veckor sedan när en offensiv från Vita huset sammanföll med firandet av femårsminnet av 11 september och de avslöjade planerna på massiva flygkapningar i Storbritannien. Men för någon vecka sedan läckte det från en hemlig underrättelserapport som tolkades i media som att Irakkriget lett till fler terrorister osv. Alltså handlade diskussionen återigen om Irak, något som inte gynnar republikanerna i dagsläget. Paradoxalt nog kan det vara så att denna skandal iallafall får bort fokus därifrån.

Dick Morris menar att Foley-skandalen är spiken i kistan för republikanerna. De senaste åren har det funnits gott om skandaler som drabbat framförallt republikaner, men det har varit lite tråkiga skandaler. Nu kommer det en präktig sexskandal som Morris tror kan spinna iväg och att det slår hårt mot republikanerna som pratar och står för många värderingar. Jag håller med i den biten att detta kan leda till att en del republikanska kärnväljare lägger sig på soffan i detta val.

Vad som ger denna skandal fler dimensioner är att den spridit sig till det republikanska ledarskapet i kongressen. Talmannen Dennis Hastert kände till för ett år sedan att någon form av olämpliga email förekommit, men inga starka åtgärder vidtogs. Frågan som kommer vevas är hur mycket han och andra republikanska ledare kände till. Enligt Eleanor Clift i Newsweek så är den allmänna uppfattningen att det är 50-50 om Hastert överlever detta. Han attackeras hårt från kristna ledare. Skulle han falla innan valet är det en katastrof, men jag tror han överlever och försvinner efter valet.

Känns väldigt svårt att tippa hur stor påverkan det här kommer att ha, det beror på hur länge storyn lever. Men många race till senaten kommer bli mycket jämna, även utan detta, och det här kan mycket väl bli det som tippar över en majoritet till den utmanande demokraten.

En krönikör menar dock att detta kan rädda republikanerna i senaten. Senatsvalet i New Jersey handlar nämligen också en hel del om skandaler, men då inom demokraterna. Det lysande undantaget i den smutsiga New Jersey-politiken är bland annat familjen Kean, där pappa Kean har varit populär guvernör. Nu ställer sonen upp i valet för republikanerna. Så allt detta om skandaler kan gynna Kean Jr. i New Jersey så att republikanerna vinner den senatsplatsen som idag innehavs av demokraterna. Förlorar samtidigt republikanerna sex andra platser (vilket ger demokraterna majoritet) så skulle New Jersey avgöra till republikanernas fördel.

Som jag redan sagt många gånger - detta blir ruggigt spännande!

2006-10-03

Gudmundson är tillbaka!

För er kids som är nya i bloggosfären, alltså inte varit här i över två år, så är Gudmundson kanske en ny bekantskap. Men för oss gamla rävar är det ett kärt återseende nu när han slutar på SVT24 (som förbjöd honom från att blogga) och börjar blogga igen.

Rolig och träffsäker blogg och han verkar redan vara i god form. Ni hittar honom här: http://gudmundson.blogspot.com/

James H. Webb

James (eller Jim) Webb är senator George Allens utmanare i Virginia som går till val den sjunde november. Webb är demokrat, numera. Tidigare var han republikan som till och med offentligt stöttade George Allen när han ställde upp i senatsvalet och vann för sex år sedan. Webb är också tidigare minister i Ronald Reagans administration på 80-talet.

På pappret har James Webb en nära nog perfekt bakgrund för att ge sig in i amerikansk politik. George Allen har fotbollsbakgrund, men slogs exempelvis inte i Vietnam, som Webb gjorde. Han tjänstegjorde i marinkåren och fick flera medaljer för sin tapperhet, exempelvis den näst högsta utmärkelsen Navy Cross. Och när Webbs pappa visserligen är legandarisk inom amerikansk fotboll så slogs Webbs far i andra världskriget, och han har släktingar som slagits i alla större amerikanska krig. Sånt går hem i USA.

Efter Vietnamnkriget läste han in en juristexamen och började också skriva böcker, huvudsakligen krigsberättelser (jag hittade en i bokstället utanför kommunfullmäktigesalen). Åtta stycken har det blivit till dags dato. Han skrev också manus till filmen Rules of Engagement med Tommy Lee Jones och Samuel L. Jackson. En annan av hans filmer är under produktion, en berättelse om en soldat som blir sårad i Irak. Just i Irakfrågan har Webb särskild trovärdighet dels på grund av sin bakgrund men också på grund av att han varit mot kriget från första början.

Men Webbs kampanj är inte utan problem. Bland annat har man hittat artiklar från 70-talet där han är kritisk mot kvinnor i militären, något han fått kritik för från kvinnliga officerare. Jag skrev också i början att han på pappret är en nära nog perfekt kandidat. På pappret ja, i verkligheten är inte Jim Webb lika häftig som han låter. Han ler inte mycket, utstrålar inte alls samma karisma och charm som Allen och det talar klart emot honom. Men ska en demokrat som är mot Irakkriget vinna i Virginia så passar Webb perfekt in i mallen. Virginia röstade för Bush 2000 och 2004 och är en republikansk stat, men kan också se förbi partigränserna, de har just nu en demokrat som guvernör som efterträdde en annan demokrat.

Namn: James Harold Webb
Född: 9 februari 1946
Kampanjhemsida: www.webbforsenate.com
Opinion, nyheter mm: RealClearPolitics

Inte för allt smör i...

Lars-Åke Lagrell är tjurig över att han får för lite i pension som landshövding i Kronoberg, alla år han jobbat räknas inte eller något sånt.

"Jag tycker att det är viktigt att alla år räknas, säger han till [tidningen] Smålänningen."

Känns som Lagrell hamnade i rätt län iallafall.

2006-10-02

Demokraterna kan ta kontrollen

i Jag tror fortfarande inte att demokraterna kommer vinna de sex platser som behövs för att de ska få kontroll över senaten, men omöjligt är det verkligen inte. I NBC:s senaste stora undersökning så finns möjligheten till vinst i inte mindre än sju stater.

NBC sammanfattar det så här:
Två republikanska senatorer är i allvarliga problem.
Fyra republikanska senatorer är lika med sina utmanare.
En demokratisk senator är lika med sin utmanare.
En demokratisk senator är i klar ledning över utmanaren.
En öppen demokratisk plats med en demokrat i ledningen.
En öppen republikansk plats med ett likaläge.

Ford ökar ledningen i Tennessee

Ett race som har blivit en liten joker i leken för demokraterna är Tennessee. Visserligen är det oftast lättare att erövra en plats när den tidigare senatorn avgår, som nu är fallet när Bill Frist tackar för sig, men republikanerna hade nog ändå räknat med att ta hem Tennessee.

Men Harold Ford, demokraternas utmanaren, hade uppenbarligen tänkt sig något annat och han ökar nu ledningen mot republikanen Bob Corker. I senaste undersökningen från Rasmussen går Ford från ett underläge på en procentenhet till en ledning på fem procentenheter. Ford har lett i de senaste tre undersökningarna med ett snitt på tre procentenheter.

2006-10-01

Nästa bokinköp: State of Denial

Bob Woodward är inte bara legendarisk för att ha avslöjat Watergate-skandalen, här är också en fullständigt lysande journalist. Hans böcker tillhör det bättre jag läst. Nu i dagarna kommer hans senaste bok ut, den tredje om Bush och hans krig. De två tidigare har fått kritik från vänster för att ha varit för Bushvänliga. Min åsikt är att de känns väldigt korrekta. Förutom ett stort antal intervjuer, bland annat 3-4 timmar själv med Bush, så är han duktig att få tag i olika typer av hemlig dokumentation och folk känner ju till att säger de något till honom så håller han tyst om vem som sa det. I över 30 år skyddade han Watergate-källan Deep Throat, tills Mark Felt själv valde att kliva fram.

Den här tredje boken om Bush är betydligt mer kritisk. Han visar att Bush, Cheney, Rumsfeld, Rice och de övriga ger en falsk bild av verkligheten i Irak. Samtidigt som interna rapporter varnar för ökat våld i Irak, ger Vita huset en helt annat bild utåt. Boken visar också en administrion som gjort flera misstag i Irak, och vad än värre är, vägrar inse och rätta till. Enligt Woodward försökte Bushs tidigare stabschef Andrew Card övertala Bush två gånger att sparka försvarsminister Rumsfeld, som verkar vara en central del av problemet.

Den här boken kunde inte komma så mycket olägligare för republikanerna. Bush och republikanerna hade lyckats styra debatten mot det allmänna kriget mot terrorism, inte bara Irak, men den här boken för debatten tillbaka igen. Det är knappt fem veckor kvar till kongressvalet i USA, och republikanerna vill inte prata Irak fram till dess.

Det kan väl vara på sin plats att påpeka att jag stödjer Bush i hans beslut att gå in i Irak. Jag tar också starkt avstånd från de som tycker att USA mer eller mindre omedelbart ska lämna landet. Men uppenbarligen behövs det nya tag för att få ordning på situationen. Det känns mer och mer som John McCain kan vara den person som kan reda upp det här. En demokrat i Vita huset känns inte stabilt.

En lång artikel i Washington Post av Woodward om boken finns här.

George F. Allen

Som läsare av denna blogg redan känner till så åker jag över till USA i början av november för att följa valet på nära håll. Jag åker till Washington D.C. som omges av staten Virginia där sittande republikanske senatorn George Allen utmanas av demokraten James Webb. Vi ska titta lite närmare på detta race och på vilka kandidaterna är. Först ut George Allen.

Bilden till höger sammanfattar väl George Allen ganska bra. Amerikanskt helylle. Vacker fru och välartade barn, ett brett leende, oklanderligt hem och notera fotbollen i hans hand. Han är tidigare quarterback i amerikansk fotboll och hans far är legendarisk tränare i NFL, invald i Hall of Fame 2002. George är känd för att ofta använd fotbollsmetaforer i sitt politiska liv och som riktig karl tuggar han tuggtobak (precis som utmanaren Webb) och går gärna i cowboyboots.

Bara två år efter han slutfört sin utbildning som jurist vid University of Virginia ställde han upp i sitt första val till den lokala kongressen i staten. Han menar själv att han förlorade för att han inte var sig själv utan lyssande på kampanjmanagern som inte tyckte han skulle ha cowboyboots. Han ställde upp igen 1981, med cowboyboots, och vann. Platsen han vunnit var densamma som USA:s tredje president Thomas Jefferson hade haft, förövrigt en av Allens politiska förebilder. Den andra är Ronald Reagan.

1991 var det så dags för det nationella planet när han vann en plats i USA:s kongress som han bara två år senare gav upp för att bli guvernör i Virginia. Vinsten var en prestation med tanke på att hans motståndare ledde tidigt i racet med 27 procentenheter. Han satt som guvernör mellan 1994 och 1998, eftersom staten Virginia bara tillåter en guvernör att sitta en mandatperiod.

1998 gav han sig in i näringslivet och sa att det var hälsosamt för en politiker att ta pauser från politiken, annars är det lätt att tappa kontakten med verkligheten. Den pausen varade något år innan han bestämde sig för att ställa upp i senatsvalet. Han slog 1999 den sittande demokratiske senatorn Chuck Robb och sitter sedan år 2000 i USA:s senat. Nu ska han alltså försöka försvara den platsen mot utmanaren James Webb.

George Allen hade mer och mer börjat nämnas som en mycket möjlig kandidat för presidentposten år 2008. Han har en perfekt politisk bakgrund både som guvernör och senator. Ofta har guvernörer ett försteg mot senatorer i presidentval, men Allen har visat att han både klarar det mer jordnära arbetet med att sköta en stat och på det nationella planet med säkerhetsfrågor och så vidare. Men detta pratades det oftare om i våras, mer sällan om nu. Anledningen är de problem han har fått med utmanaren Webb. Efter att han kallat en av Webbs medarbetare för macaca så fick han en stor rasistdebatt på halsen som gjorde att avstånden mellan de två i opionsundersökningarna krympte rejält. Därefter har även en story om hans judiska bakgrund lett till en liknande diskussion och nyligen kom anklagelser att han kallat personer för nigger, på den tiden han spelade fotboll. Samtliga av dessa storys verkar ha blåsts upp och dessutom har Allen hanterat det ganska klumpigt, och det har skadat honom rejält.
Även om han vinner i höst så tror jag hans chanser till presidentposten kraftigt försvagats.

Namn: George Felix Allen
Född: 8 mars 1952
Hemsida i senaten: http://allen.senate.gov
Kampanjhemsida: www.georgeallen.com
Opinion, nyheter mm: RealClearPolitics