2011-10-28

Jobbigt opinionsläge för Obama

Det elfte kvartalet i president Obamas första mandatperiod är hans sämsta i opinionen. I genomsnitt var det 41 % som gav honom godkänt för det jobb han gör som president. Bara en president - Jimmy Carter, 31% - har haft sämre siffror i elfte kvartalet sedan Gallup började mäta efter andra världskriget.


Vid ett antal tillfällen under elfte kvartalet nådde han så lågt som 38% approval, vilket är hans lägsta siffra hittills som president.

Men allt är inte negativt för president Obamas siffror. Den senaste tiden har de tickat uppåt något. 19 oktober fick han 39%, 26 oktober var han uppe i 43%, och det verkar vara en stadig uppgång, inte bara en dags tillfälligt hopp i mätningarna.

Uppgången kan mycket väl ha och göra med Muammar Khaddafis död. Han dog den 20 oktober, samma dag mätte Obama 42% approval.

När Osama bin Laden dödades fick Obama ett uppsving i opinionen, men föll snabbt tillbaka igen. Det återstår att se om denna uppgång blir mer permanent.


2011-10-22

Ditt och datt

Det är pinsamt när personalen i ens kampanj säger upp sig. Än pinsammare är det när de gör det utan att säga till, och man får reda på det via media - och då först förnekar det. Fem av Michele Bachmanns kampanjarbetare i New Hampshire har helt enkelt bara dragit, utan att säga något till någon. En av dem gick dessutom till Rick Perrys kampanj.

Herman Cain har fått kritik för att hans 9-9-9-plan för skatterna skulle höja dem för personer som inte betalar någon federal skatt alls idag. Han ändrar den lite nu och säger att för folk som är fattiga blir det en 9-0-9-plan.

Cain har råkat i rejält trubbel. I en intervju i CNN sa han om abort att staten inte borde lägga sig i allt, speciellt inte "social decisions". Detta tolkade många, såklart, som att han tyckte att man själv ska få välja om man vill göra abort. Ett stort no-no hos republikanska väljare. Tidigare har han sagt att abort inte ska vara tillåtet. I efterhand har han försökt förklara vad han menade, och säger att han pratade om det personliga valet att bryta mot lagen (om abort skulle vara olagligt):

"But if that family made a decision to break the law, that is that family’s decision, that’s all I’m trying to say."

Så om folk bryter mot lagen är inte något staten borde lägga sig i?
Sista ordet är garanterat inte sagt i den här historien.

Marco Rubio är favorittippad till att bli republikansk vicepresidentkandidat. Den eventuella kandidaturen fick sig en törn häromdagen när media plockade upp vad en bloggare avslöjade för flera månader sedan: Att Rubios familj inte flydde från Castro, som han påstått, utan kom till USA innan Casto kom till makten.

Rudy Giuliani har meddelat att han inte ställer upp i presidentvalet 2012.

Det är inte bara i debatterna som Mitt Romney och Rick Perry pucklar på varandra. De gör det på YouTube också.

Romneys video om Perry:



Perrys video om Romney:

2011-10-19

Romney inte längre ofelbar

Mitt Romney och Herman Cain ligger ungefär lika i opinionsmätningarna. Det var också de två som fick det mest jobbigt i gårdagens debatt i Las Vegas. Första frågan berörde Cains 9-9-9-plan och den andra Romneys sjukförsäkringsreform i Massachusetts.

Det var den tjurigaste debatten hittills, med flera mer personliga angrepp än tidigare. Några av angreppen fick Romney lite ur balans för första gången efter åtta debatter.

Här är mina omdömen om debattörerna.

Mitt Romney
Precis som i förra debatten hade han svårt att hantera när de andra avbröt och pratade i munnen på honom, men det var mycket mer av det den här gången. Han framstod som lite vek och vädjade en gång till programledaren att styra upp debatten.
Dessutom uttryckte han sig väldigt klumpigt en gång när han svarade på ett angrepp från Perry om att han anlitat illegala invandrare. Romney hade sagt till bolaget som hade anställt dem att ge dem sparken: "I’m running for office, for Pete’s sake. I can’t have illegals."

I övrigt klarade han sig bra. Det var inget dåligt framträdande, men sämre än hans normala nästan perfekta insatser.

Rick Perry
Mumlandet och osäkerheten som vi sett i tidigare debatter var som bortblåst. Han var kraftull och fumlade inte alls med orden. Utan tvekan hans bästa insats hittills (vilket i och för sig inte säger så mycket).
Ett par tillfällen attackerade han Romney hårt och personligt och avbröt konstant honom när han försökte svara. Det tycktes som om publiken inte gillade det alls. Så trots Romneys misstag kan det vara så att Perry gick förlorande ur striden. Men det var ett viktigt besked till hans supporters att han faktiskt kan debattera.

Herman Cain
Han försvarade tappert 9-9-9, men jag tror att vi kan ha sett början till hans nedgång i opinionen. Försvaret från Cains sida var inte dåligt, men de andra har effektiva argument om nya skatter och Romney tvålade till honom rejält när han fick honom att nästan erkänna att de 9-procentiga federala skatterna skulle läggas på delstaternas skatter.
Efter holmgången om 9-9-9 i början fejdade Cain bort en del. Dessutom snubblade han rejält på en fråga om förhandlingar med terrorister. I ett program inför debatten hade han sagt att han möjligen skulle tänka sig att utväxla Guantanamo-fångar mot amerikaner tillfångatagna av Al Qaida. Samtidigt försökte han hävda att han inte skulle förhandla med terrorister. Det där kommer komma tillbaka och jaga honom.

Michele Bachmann
Var osedvanligt innehållslös (vilket säger en del) i flera av sina svar (förutom när hon kritiserade Cains 9-9-9) och upprepade ständigt slagord om hur president Obama misslyckats och hur hon skulle göra honom till en one term president.

Rick Santorum
En helt okej insats. Förändrar inte något troligen, men stabil rätt igenom. Bra svar på varför han skulle kunna slå president Obama, då han berättade om segrarna i Pennsylvania och fick in ett par fina jabbar på de andra.

Ron Paul
Han kör på som vanligt. Nu lyckades han försvara fångarna på Guantanamo och föreslå att allt stöd till Israel drogs tillbaka. Det är sådant som visar varför han aldrig, aldrig, aldrig kommer vinna nomineringen.

Newt Gingrich
Inte lika bra som i förra debatten och tog återigen ofta på sig rollen av kommentator. Lyckades också klämma in lite kritik av programledarna i slutet, vilket han låtit bli ett par gånger nu.

Jon Huntsman
Deltog inte i debatten. Han försöker ta poänger i New Hampshire genom att bojkotta Nevada. De två delstaterna bråkar med varandra om när deras primärval och caucus ska genomföras.

Första delen i debatten:



2011-10-12

Total dominans för Romney

"Mitt Romney is just playing a different game than the other seven. It's pro ball versus a bunch of amateurs", skrev Ezra Klein på Twitter under debatten.


Jag instämmer. Kanske inte i att de andra är amatörer, men Romney rör sig på en egen nivå just nu. Att han endorsades av Chris Christie precis innan debatten ökade favoritskapet ytterligare.


Romney förtjänar att applådera sig själv.

Inför debatten skrev jag att fokus var på tre personer: Mitt Romney, Herman Cain och Rick Perry. Inför nästa debatt är sannolikheten stor att fokus bara är på två personer, Rick Perry fortsätter nämligen att fejda bort.

Bloggen 538 har jämfört siffrorna på Intrade, för vem som kommer vinna nomineringen, före och efter debatten.


Det sammanfattar perfekt min åsikt om de långsiktiga konsekvenserna av debatten. Men här kommer lite mer utförliga omdömen om debattörerna:

Mitt Romney
Om jag börjar med det negativa så var han ett par gånger lite klumpig när motståndare eller debattledare försökte avbryta honom. "Let me finish!", sa han surt och aggressivt. Det var inte snyggt. I övrigt var han så gott som felfri.

Hans dominans blev som tydligast under delen i debatten där kandidaterna fick ställa frågor till varandra. Fyra frågor gick till Romney. Jag kom att tänka på världsettan i tennis som står och bollar med ett gäng amatörer. Nästan med gäspning lobbar han tillbaka deras försök till smashar.

Det som också är så imponerande är vilket fokus han har på president Obama och deras framtida kampanj mot varandra. Han undviker hela tiden att säga saker som Obama-kampanjen kan använda mot honom nästa höst.

Herman Cain
Cain har de senaste dagarna tagit sig upp på andra plats och han fick också första frågan i debatten, och tog stor plats i hela debatten. Framförallt var det hans 999-plan för skattesystemet som debatterades. Som vanligt var han bra, men ett par sprickor i rustningen anade jag.

Motståndarna påpekade att hans plan innebär att en ny skatt införs (en 9-procentig sales tax). Även om helhelheten av planen ökar skattetrycket så går nya skatter att höjas. Det tror jag är ett mycket bra argument mot planen som kan skrämma de som annars gillar den.

Dessutom lyckades motståndarna komma under skinnet på honom. Jon Huntsman skojade om namnet och sa att han trodde det var priset på en pizza - Cain är tidigare VD för Godfather's Pizza - och Cain blev märkbart störd av det.

Överlag är det naturligtvis bra för Cain att få ta så stor plats och han klarade sig utan några allvarliga misstag. Debatten i sig kommer inte försämra hans ställning, men den visade ändå varför han sannolikt inte kommer ta hem nomineringen. Men det betyder inte att han är helt obsolet, Cain har nog kommit för att stanna.

Rick Perry
Han höll en låg profil, vilket verkar vara ett medvetet val. Kampanjen vill flytta fokus bort från debatterna, som de erkänner inte är hans starka sida. Istället kommer han troligen gå upp med teve-reklam relativt snart och dessutom börja rulla ut politiken via anföranden och presentationer av förslag. Nu på fredag tänker han, i Pittsburgh, presentera en energiplan vilket kommer skapa en dryg miljon jobb. Energipolitik var något han ständigt återkom till i debatten.

Det är möjligt att kampanjens strategi är rätt i det långa loppet, men hans framträdande i debatten gjorde inget för att stoppa den nedåtgående trenden. Fast i det här läget kanske det är en vinst, för han gjorde inte för att snabba på fallet heller, vilket han gjort i tidigare debatter.


Michele Bachmann
Hon gjorde inte för att katapulta tillbaka sig själv till högre opinionsstöd, men gjorde en stabil insats. Framstod som hyfsat seriös, hade en del bra retorik och kändes inte bortglömd som i ett par tidigare debatter.

Jon Huntsman
I förra debatten föll hans skämt platt till marken, denna gång var de ganska roliga. Inte minst den jag tidigare nämnt om att 999 var priset på Cains pizzor. Men inte heller här något framträdande som ökar hans stöd i opinionen. Helt okej, men inget mer.

Newt Gingrich
Överlag bra och kör på så det ryker om det i inläggen. Framstår som kunnig och har skippat att prata om hur det var på 1980-talet, men det känns inte som han ställer upp i ett presidentval. En rolig, slagfärdig kommentator snarare än presidentkandidat.

Ron Paul
Han håller på att fejda. Återigen tämligen frånvarande i debatten. Stödet i opinionen har börjat falla och inget i hans framträdande kommer ändra på det.

Rick Santorum
Ganska bra, och om han rullar på så utesluter jag inte att hans stöd kommer att öka. Vi har ju sett hur flera kandidater ökat och minskat i stödet, turen kan så småningom komma till Santorum. Händer det precis innan Iowa så kan han prestera hyfsat. Någon nomineringen kommer han inte ta hem, men några delegater ska han nog kunna skrapa ihop.

Här har ni första delen av debatten:



2011-10-11

Tre i fokus i nattens debatt

Mitt Romney, Herman Cain och Rick Perry är i fokus i nattens debatt i New Hampshire.

Romney har återtagit ledningen från Perry och den senare har laddat upp inför debatten genom en hård attack i form av en webb-video:



Videon - som attackerar RomneyCare och klistrar ihop Romney med Obama - garanterar att sjukförsäkringen kommer upp i debatten. Ekonomi är ämnet för debatten, men sjukförsäkringen påverkar ekonomin och jobben menar många.

Hittills har Romney klarat alla attacker, men troligen kommer kvällens blir hårdare än någonsin tidigare. De andra inser att han håller på att koppla grepp om nomineringen och måste få honom att tappa det.

För Perrys del handlar det om att göra bättre ifrån sig än tidigare. Vilket inte torde vara alltför svårt, med tanke på hur bedrövlig han var i förra debatten. Dessutom är han inte längre front runner och kommer inte alls utsättas för lika många attacker. Kampanjen säger att han tränat debatt och sovit mer.

Hans kampanj drog in 17 miljoner dollar under de första sju veckorna, vilket visade styrka och köpte honom lite tid. Nu behöver han också visa väljarna att han kan föra sig i en debatt.

Cain verkar ha tagit sig förbi Perry och innehar nu andraplatsen i racet. Alltså kommer han för första gången verkligen stå i rampljuset. Han kommer att testas på en ny nivå. Romney kommer troligen inte angripa Cain i någon större utsträckning, eftersom han knappast ser honom som verkligt hot. Kanske kommer någon av kandidaterna med låga siffror försöka riva ner honom.

Debatten arrangeras av Bloomberg och Washington Post, startar klockan två på natten svensk tid och streamas live på PostPolitics.com.

2011-10-05

Okunnighetens analys

Såg rubriken på SvD.se - "Tea Party-rörelsen lamslår Washington" - och tänkte here we go again. Men, som vi vet är det inte artikelförfattaren - Stig Fredriksson, mångårig utrikeskorre på SVT - som sätter rubriken, innehållet kunde vara bättre, hoppades jag naivt. Klickar på länken, kommer till artikeln. Ja, det börjar bättre. Rubriken då är istället "Cirkusen i Washington skadar USA".

Sen börjar texten.
"Tonläget i den politiska debatten blir alltmer oförsonligt. Den växande Teapartyrörelsens viktigaste målsättning är att förgöra Barack Obama."
Tror man på sista meningen har man ärligt talat väldigt dålig koll på Tea Party-rörelsen. Utan tvekan är Barack Obama ett hatobjekt, men det grundar sig i politiken han står för. Tea Party-rörelsen har visat gång på gång att de är skoningslösa mot republikaner som de uppfattar står för en politik med höga utgifter, slöseri med skattepengar. De har röstat bort republikaner och ersatt dem med andra republikaner som står för Tea Party-rörelsens ideal.

Tea Party-rörelsens viktigaste målsättning är att minska statens utgifter. Alla som står i vägen vill de "förgöra", för att låna Fredrikssons ord.

Jag instämmer i att det är en hård och oförsonlig ton som råder i Washington. Det vore bra, med tanke på det ruggiga läge amerikansk ekonomi befinner sig i, med ett mindre konfrontation och mer breda lösningar. Enligt Fredriksson verkar tonen härstamma från just Tea Party-rörelsen, för så här skriver han om president Obama:
"Hans stil är intellektuell och resonerande, han anstränger sig att förstå den andra sidans argument och söker kompromisser. ... Han vet att i kongressen måste han söka samförstånd för att få igenom nödvändig lagstiftning. Vår tids amerikanske president är inte en ensam hårding till cowboy utan en förhandlande medspelare."
Nog vet president Obama att han måste söka samförstånd, eftersom han numera inte längre har majoritet i kongressen. Men det var ju under tiden med egen majoritet han prövades och då drev han exempelvis igenom "Obamacare" utan en enda republikansk röst. Nu åker han runt i USA och angriper republikanerna och säger "pass this bill!" med myndig röst. Angreppen är inte alltid orimliga, men det stämmer inte riktigt med Fredrikssons bild.

Så är tonläget Obamas fel bara? Nej, verkligen inte. Det är båda sidors fel. Tea Party-rörelsen är i mitt tycke för hårdnackad. Men båda sidorna har den oresonliga stilen och president Obama är inte bättre - eller sämre - än någon annan.

Jag har svårt att förstå de som så ensidigt bara ser den ena sidans fel och brister.

Ditt och datt

Chris Christie, New Jerseys guvernör, meddelade i går att han ställningstagande sedan tidigare står fast: Han ställer inte upp i presidentvalet. Välj den som har störts chans att slå Obama, var hans budskap till republikanska partiet.

Republikanen och utmanaren Bill Maloney låg väldigt nära i en mätning dagen innan guvernörsvalet i West Virginia, men demokraten och sittande guvernören Earl Ray Tomblin höll ifrån och vann med 50%-47%. Valet var för att ersätta Joe Manchin som flyttade till senaten i januari.

Ytterligare en mätning bekräftar trenden för Rick Perry och Herman Cain. Perry rasar från 23 till 12% och stiger från 5 till 17%. Samma stöd som Mitt Romney.

Scott Brown, republikanen som vann Ted Kennedys tidigare plats i senaten, har fått en svår utmanare i Massachusetts. Elisabeth Warren ligger bara tre procentenheter efter, 41-38, i en ny mätning. Warren är juridikprofessor på Harvard och ledde president Obamas skapande av Consumer Financial Protection Bureau.

Det ser ut att bli nyår i Des Moines för många politiker i år igen. Iowa skulle egentligen ha hållit sitt caucus i februari, men eftersom Florida bröt mot reglerna och flyttade sitt primärval till 31 januari så flyttar de fyra första efter. South Carolina har bestämt sig för 21 januari och troligen landar Nevada på 17:e och New Hampshire på 10:e. Det gör att Iowa, som ska ha sitt val åtta dagar innan New Hampshire får den 2 januari. Men förra gången kortade man det, så den 3:e är inte uteslutet.

Amerikanska nyhetsanalyser har analyserat SVT:s heldagssändning från 11 september och är minst sagt kritisk.


2011-10-04

Cain ökar snabbt

Herman Cain har en rad stabila debattinsatser bakom sig. Det tror jag är grunden i hans uppgång i opinionen senaste tiden. 

I dagens mätning i Washington Post/ABC landar Herman Cain på smått otroliga 16% (samma som Rick Perry). I deras förra mätning fick han 3%.

I Fox News mätning får han 17%, upp från 4%.

Uppgången sammanfaller med Rick Perrys nedgång (som ni kan läsa om i inlägget nedan), men det är inte hela förklaringen. Grunden är som sagt att han gång på gång visat upp sig för miljontals väljare i debatterna och gjort ett starkt och bra intryck. Han uttrycker sig slagkraftigt och roligt, utan att gå för långt och bli en pajas.

En annan del av förklaringen är hans straw poll-segrar. På kort tid har han vunnit tre straw polls. Först i Florida där han överraskade och slog Rick Perry, Mitt Romney och alla de andra. Sedan i helgen en som hölls av en sammanslutning av republikanska kvinnor och en annan i Illinois arrangerad av en Tea Party-organisation.

Florida var utan tvekan den mest betydelsefulla (de andra hölls för sent för att påverka opinionsmätningarna) och gav honom trovärdighet i väljares och framförallt medias ögon. Därför var han i söndags med både i Fox News Sunday och This Week. Dessutom besökte han Jay Leno förra veckan.

Det märks tydligt att han brutit igenom. Han är, till skillnad från Rick Perry, i en positiv spiral just nu.

Men som vanligt är det på sin plats att varna för att det kan ändra sig. Med uppmärksamhet och stigande siffror kommer också ökad granskning och attacker från motståndarna. Han har exempelvis tidigare gjort ett par konstiga uttalanden om muslimer.

(Jag funderade på en rubrik på inlägget i stil med Raising Cain, men googlade det och noterade att det var namnet på en film om en galen man, Cain, som mördade mammor och experimenterade på deras barn.)

Romney tillbaka i topp

Jag måste erkänna att jag trodde att Rick Perry skulle bli långt svårare att knäcka när han seglade upp som ohotad etta direkt efter att han tillkännagav sin kandidatur. Men just nu rasar han lika snabbt i mätningarna som Michele Bachmann gjorde när han själv klev in på scenen.

Fox News mätning, som kom för några dagar sedan, var den första där Romney återtagit ledningen. Perry tappar från 26 till 19% och Romney ökar från 18 till 23%.

Det kunde ha varit en tillfällighet, men senaste tidens negativa skriverier och dåliga insatser i debatterna tydde på att mätningen stämde. Och idag bekräftas den av Washington Posts/ABCs mätning.

Perry faller från 29 till 16% samtidigt som Romney ökar från 23 till 25%.

Dessutom har Perry drabbats av ytterligare dåliga nyheter. I helgen avslöjade Washington Post att en gård dit Rick Perry tagit vänner för att jaga gick under namnet "Niggerhead", som också stod målat på en stor sten på vid entrén. Perry-kampanjen menade att namnet målades över för länge sedan, men vittnen till tidningen påstår att det stod där fortfarande på 90-talet.

Hur det än är med fakta i fallet så är historien skadlig för Perry. Han har hamnat i en negativ spiral och måste bryta den. Det här hjälper sannolikt inte det.

Perry är inte uträknad. Det är fortfarande tre månader kvar till de första rösterna ska läggas, men fortfarande talar det mesta för att det är Romney som står som segrare när det hela är över.

2011-10-03

En skön lirare

Chris Christie har sagt att det enda sättet att få slut på spekulationerna om att han ska bli presidentkandidat är om han tar livet av sig. Det har han inte gjort, spekulationerna har fortsatt och nu överväger han faktiskt att kasta sig in i leken fem i tolv.



Jag hoppas att han gör det. Framförallt eftersom det kommer bli ännu mer underhållande att följa den republikanska nomineringsprocessen då. Christie är en av få politiker som verkar säga offentligt det andra bara säger privat. Längre ner har ni några klipp med honom. Men först en seriös bedömning av hans eventuella kandidatur.

Christie är älskad av republikaner runt om i landet just på grund av hans tuffa stil. Men under ytan döljer sig åsikter och uttalanden i stil med de som nu gett Rick Perry allvarliga problem:

  • "Overall, I didn’t vote for him, and I doubt I’ll vote for him next time", sa Christie i februari om president Obama. Att han slängde in ett doubt där kommer garanterat utnyttjas av hans motståndare.
  • Han var tidigare för fri abort.
  • Klimatförändringarna är på riktigt och skapade av människan, sa han att han trodde så sent som för en månad sedan.
  • "Being in this country without proper documentation is not a crime", har han sagt och även att förespråkar en väg till medborgarskap för illegala invandrare.
  • Christie har sagt att han rör sig i riktning mot att förespråka partnerskap för samkönade par.

Allt det ovanstående är sådant som inte går hem väl hos majoriteten av republikanska primärvalsväljare. På samma sätt kan det naturligtvis hjälpa honom att framstå som en politiker som oberoende mittenväljare skulle kunna tänka sig att rösta på - om han vinner nomineringen. Men frågan är om han kommer att göra det med sådant här i bagaget.

Samtidigt ska vi komma ihåg att alla republikanska kandidater har saker som skadar dem i bagaget. Chris Christies största nackdel är istället att han är så mycket senare in i kampanjen. Till och med Perry kommer ha haft nästan två månader längre tid på sig att bygga organisation och samla in pengar.

Hur som helst så vore det som sagt underhållande om han gav sig in. Varför ser ni nedan:

Jesse är ledsen för att han är för liten för att bli guvernör. Christie svarade att många sa att han var för stor och utsåg Jesse och hans lillebror till guvernör och viceguvernör för en dag.





"Get the hell of the beach", var det tydliga budskapet till folk som satt och solade på stranden när orkanvarning var utfärdad.