Obama-Bloomberg, eller tvärtom?

Helt plötsligt kommer nyheten om att Barack Obama ska träffa New Yorks (nuvarande) borgmästare Michael Bloomberg i dag. Intresset kring Bloomberg är stort och många tror fortfarande att han kan komma att ställa upp som independant i presidentvalet, även om han själv säger att han inte tänker göra det.

När de två i dag träffas för en kopp kaffe spär det på spekulationerna om Bloombergs presidentambitioner, eller vicepresidentambitioner. Media leker med tanken på att Obama lanserar Bloomberg som sin vicepresidentkandidat och därmed får tillgång till hela hans enorma förmögenhet. Eller att, om Obama förlorar nomineringen, ställer upp som Bloombergs vicepresidentkandidat.

Så kommer det naturligtvis inte bli. Men Bloomberg och Obama odlar samma bild av sig själva. En person som kan ena snarare än dela, a uniter not a divider för att citera nuvarande president. Ett möte mellan dem två stärker den bild som de vill framhålla. Så mycket mer än så ska nog mötet inte ses som i dag, men lite kul spekulationer blir det.

Huckabee kan vinna

För första gången under denna kampanj kände jag tydligt när jag kollade på debatten att Mike Huckabee kan vinna. Sättet han uttrycker sig på tror jag träffar rätt i hjärtat på väldigt många republikaner, framförallt inom den kristna högern. Jag är mycket imponerad över hans insats. Han har varit bra tidigare, men nu när han fick lite mer tid briljerade han. Förutom pratet om tro och religion så var han precis lagom rolig, balanserad och klarade sig ur en knipa på ett lysande sätt. På en fråga om vad Jesus skulle ha gjort med dödsstraffet (som Huckabee, och amerikanska folket, stödjer) svarade han först genom att nämna att han var den guvernör i Arkansas som utfört flest avrättning men också den vånda han gått igenom varje gång. Dessutom fick han in abortfrågan i svaret. Programledaren gav sig dock inte och ville ha ett svar på själva frågan, på vilket Huckabee svarar att Jesus var smartare än att "run for public office":



Huckabees största stöttesten är hans brist på utrikespolitisk erfarenhet. Det ligger och komma ligga honom i fatet. Han får också kritik för att han har höjt skatter och inte kontrollerat utgifterna tillräckligt bra i Arkansas. Detta är också ett problem, men ett mindre sådant. Det finns stora grupper inom republikanerna som inte ser detta som ett lika stort problem som libertarianerna inom partiet. Huckabee är den kandidat som påminner mest om Bushs compassionate conservative. Det kan räcka långt.

Klart roligaste var när Huckabee förslog att Hillary Clinton skulle sättas på en raket till Mars, kolla detta klipp:



I övrigt i debatten hade Mitt Romney ingen höjdarkväll. Hans förflutna med positiva uttalanden om homosexuella militären och annat fortsätter att jaga honom. Därför kommer den kristna högern aldrig kunna ta honom helt till sitt hjärta. När han försökte puckla på Rudy Giuliani för hans immigrationspolitik som borgmästare i New York fick han precis samma tillbaka i ansiktet.

Giuliani hade inte heller han sitt bästa debattframträdande. Inte dålig, men inte heller något speciellt. John McCain var på hugget och gjorde rätt bra ifrån sig. Ron Paul kör sin stil och den kommer inte vinna honom några val, men är en frisk fläkt. Hunter och Tancredo vet jag inte varför de fortsätter kampanja. De har inget att tillföra och är vare sig bra eller roliga.

Jag upptäckte nu när jag hade skrivit klart texten och läst igenom den att jag glömt att kommentera Fred Thompson. Det säger väl det mesta om hans insats.

Hela debatten kan ni se här.

Efter mycket om och men, YouTube-debatt

När Mitt Romney och de andra såg att demokraterna fick frågor från en snögubbe i deras YouTube-debatt blev de ilskna och vägrade ställa upp. Efter mycket om och men är nu debatt på, och ska genomföras ikväll i Florida.

I går kom en opinionsundersökning från just Florida med Rudy Giuliani i ledningen, 38%, före Romney 17%, McCain 11%, Thompson 11%, Huckabee 9%, Paul 5% och Hunter 1%.

Men dagens nyhet är ändå att Mike Huckabee har, för första gången, gått om Mitt Romney i en undersökning från Iowa. Han leder med 28% mot Romneys 25%. Nyckeln till framgången är att Huckabee får 48% av de evangeliskt kristna (den "kristna högern"). Detta är också del av en mycket tydlig trend. Huckabee ökar väldigt snabbt i Iowa medan Romney har börjat tappat svagt.

Detta kommer ge Huckabee en mer framskjuten plats i debatten, han kommer utsättas för hårdare kritik från motståndarna och pressen ökar naturligtvis. Blir intressant att se hur han hanterar det.

Varför "försvara" Hillary?

En läsare mailar och undrar varför jag helt plötsligt "försvarar" Hillary Clinton i posten nedan när jag i vanliga fall brukar vara kritisk till att svenska medier skriver obalanserat mycket positivt om henne. Svaret på det är att jag försöker vara det som står längst upp på sidan "Fair and balanced". Nyheten om att Hillary Clinton förlorar mot de fyra republikanerna är inte en bekräftelse på en trend. Möjligen är det början på en, men det får vi se. Undersökningen påverkar kampanjen men säger hittills inget om det verkliga läget i opinionen.

Svensk media skriver ganska lite om valet och dessutom obalanserat vilket gör det svårt för folk att hänga med i hur verkligheten ser ut. Jag försöker hålla mig närmare verkligheten. Det gör att jag ibland påpekar att negativa rapporter om Hillary Clinton blir obalanserade trots att den totala rapporteringen om Clinton är alltför positiv.

Förlorar Hillary?

Undersökningen från Zogby som visar att Hillary Clinton förlorar mot fyra republikanska kandidater har fått en del uppmärksamhet i USA och i Sverige. Jag brukar inte skriva så värst mycket om enskilda undersökning, helt enkelt eftersom de inte säger så mycket. Däremot kan de skapa nyheter, vilket denna gör. Men själva undersökningen ska nog tas med en nypa salt tills vi ser trenden även i andra undersökningar (hos Gallup vinner hon över samtliga tex). Läs detta hos Pollster.com.

Som en nyhet är undersökningen naturligtvis negativ för Hillary Clinton. Speciellt eftersom Obama och Edwards vinner över republikanerna i match ups mot dem. Detta kommer de såklart utnyttja och mena att Clinton inte är valbar.

Reklamköp i New Hampshire

På TV-stationen WMUR i New Hampshire är Mitt Romney den som köpt mest reklam. 2,4 miljoner dollar har han spenderat vilket motsvarar 75 % av alla republikaners reklamköp på den kanalen.

Barack Obama är den demokrat som köpt mest på WMUR, för drygt 500 000 dollar.

Marc Ambinder visar på annan statistik för New Hampshire. Även den visar att Romney spenderar mest, men också att Giuliani på allvar gett sig in i leken.

Barack och Oprah

I mitten av december får Barack Obama bästa tänkbara hjälp i Iowa, New Hampshire och South Carolina. Världens rikaste färgade kvinna (och mest kända?), Oprah Winfrey, kommer kampanja tillsammans med Barack Obama och hans kampanj förbereder för jättelika publiker. Kampanjen kommer precis innan USA tar julledigt och sedan när ledigheten är slut är det dags för Iowa och New Hampshire att rösta. Hennes medverkan kommer, förutom de jättelika publiksiffrorna, dra till sig enorm mediabevakning. Bättre kan det inte bli.

Oprah är en mycket respekterad person i USA, inte minst hos kvinnor och färgade. Två grupper som Obama behöver sno från Hillary Clinton. Marc Ambinder skriver:

"The Clinton campaign needs women -- married women, single women, upscale and downscale-- to not have second thoughts about Hillary, especially in the early states. Winfrey's highest audience, incidentally, is among working class women, precisely the sub-demographic group that Clinton absolutely needs to win."

Ett riktigt ess i rockärmen för Obama som kan visa sig avgörande om han till mitten av december fått Hillary i gungning.

Olle Wästberg om Bloomberg

I Olle Wästbergs senaste nyhetsbrev (ej på hemsidan ännu) skriver han om amerikanska valet:

"Jag tror dock inte Giuliani håller, utan att Mitt Romney blir republikanernas kandidat. Han är en flexibel politiker, som trots att han är republikan och mormon lyckades bli vald till guvernör i The Peoples Republic of Massachusetts (som högermedierna brukar skriva)."

Han skriver också varför Michael Bloomberg kan lyckas som independant:

"Hillary å ena sidan och Rudy/Mitt å den andra. Samtliga kandidater med historiskt höga negatives. Såväl kongressen som presidenten har historiskt låga förtroendesiffror. Då finns det för första gången en möjlighet för en oberoende kandidat att bli vald!"

Olle är en mycket klok man, i förra nyhetsbrev tipsade han om "en givande svensk USA-valsblogg". Denna såklart.

Läget i opinionen

Det var ett tag sedan vi tittade på läget i opinionen. Nu när vi vet när alla stater kommer rösta är det ett bra tillfälle att göra det igen. Vi börjar med demokraterna.

På nationell nivå så kan vi se att Hillary Clinton har börjat tappa, men från ett urstarkt utgångsläge. Vi ser också att Barack Obama och John Edwards inte ökar. Därmed har skillnaden mellan kandidaterna bara minskat 3-4 procentenheter.

I Iowa däremot är det mer dramatiskt. Barack Obama leder i den senaste undersökning där, men tar vi ett genomsnitt på de senaste undersökningar är det fortfarande Clinton i topp, men bara med ett par procentenheter.

I New Hampshire är ledningen mycket större, i genomsnitt 13 procentenheter. Men samma trend återfinns där, Clinton tappar. Dessutom rör sig Obama stadigt uppåt medan Edwards ligger still.

I South Carolina, Nevada och Florida är Clintons ledning ännu större och där tappar hon inte heller.

Det mest dramatiska hos republikanerna är Thompsons tapp och Huckabees uppgång. Rudy Giuliani ligger i genomsnitt hyfsat stilla på nationell nivå, han går hela tiden upp och ner men inga längre trender syns. Däremot är tappet för Thompson kraftigt, från över 23 % för ett par månader sedan till knappt 15 % i dag. Mike Huckabee har under samma tid gått från knappt 5 % till nästan 10 % i dag. John McCain såg ett tag ut att göra comeback men har fallit tillbaka igen och återfinns nu runt 12-13 %.

I Iowa behåller Romney sin ledning men Mike Huckabee flåsar honom i nacken och har precis tagit sig över 20-procentsgränsen. Giuliani ligger trea knappt före Thompson.

Romney leder även i New Hampshire, en ledning som ökar. Han når nu rekordnivåer på 33 % medan Giulianis stöd på andra plats sakta avtar. McCain är här hyfsat med i matchen på tredje plats knappt efter Giuliani. Nya på banan här är Huckabee som inte alls nått lika stora framgångar här men finns på 6-7 % tillsammans med Ron Paul.

I South Carolina är det jämnt. Mitt Romney går stadigt uppåt medan Giuliani tappar svagt och har precis nyss fått överlämna förstaplatsen till Romney. Thompson presterar fortfarande helt okej här och återfinns på tredje plats. Huckabee återfinns runt 8-9 %.

Florida är stället där Giuliani ska komma tillbaka efter de halvdana placeringarna i Iowa, New Hampshire och South Carolina. Så är det nog tänkt i alla fall. Här leder han stort, med runt 32 % i stöd. Romney är tvåa med runt 16-17 %. Thompson tappar och är nere på tredje plats.

While I was gone

Som sagt har det varit Thanskgiving i USA och inte speciellt mycket har hänt på kampanjfronten, men här är lite av det:

Ron Paul förväntar sig att dra in över 12 miljoner dollar fjärde kvartalet och spenderar nu mycket pengar i de tidiga staterna.

Fred Thompson besökte i fredags en vapenaffär och passade samtidigt på att skjuta lite på (verbalt) Rudy Giuliani. Samtidigt kom en ny av de för Thompson jobbiga artiklarna om hans ointresse av kampanjen: "Even his own aides and advisers acknowledge privately that there are days when he seems disinterested in running for president at all."

John McCain åkte till Irak över Thanksgiving, för sjunde gången sedan kriget började och för tredje gången i år.

Paus i bloggandet

Jag ska åka till Örebro ett par dagar och kommer inte ha så värst mycket tillgång till datorn. Därför kommer det troligen inte bli några inlägg här fören under helgen. Men min frånvaro är vältajmad. Det är Thanksgiving i USA och lugnt just nu på kampanjfronten.

8 januari blir det

Nu har New Hampshire bestämt sig. Det blir primärval den 8 januari som många länge tippat. Det betyder att min resa som är bokad från den 1 till 10 januari kommer täcka in både Iowa och New Hampshire.

Så här kort har det aldrig varit mellan de två första staterna. Senaste det begav sig var det åtta dagar mellan dem. Det har det varit ända sedan 1984.

Anledningen att New Hampshire bestämt sig just nu är att Michigans högsta domstol slagit fast att deras primärval kommer hållas den 15 januari. Eftersom New Hampshire ska vara först och minst en vecka före nästa primärval så kunde de bestämma sig först nu.

Tom Kean stödjer John McCain

Tom Kean är föredetta guvernör i New Jersey men framförallt föredetta ordförande för 11-september-kommissionen. Han ger i dag sitt stöd till John McCain:

“This is the first time in 20 years I’ve endorsed anyone on the national level -- usually I stay out of these things. This is an endorsement, frankly, of conscience.”

“Sen. McCain was the one who spearheaded the efforts in Congress that produced the most significant reform of the nation’s intelligence gathering and defense capabilities since 1947. To the extent that we’ve been less vulnerable to attacks that we suffered on 9/11, it’s in a large part due to the extraordinary leadership of John McCain."

Naturligtvis viktigt för John McCain att få detta erkännade i kampen mot Rudy Giuliani vars insatser den 11 september är en viktig del av hans popularitet.

Allting går att sälja med mördande reklam

Gillar man inte politik men ändå gärna kollar på TV ska man helst inte bo i New Hampshire just nu. Så här ser det ut en vanlig kväll när TV-nyheterna sänds. First Read har sammanställt vilka kandidaters reklamfilmer som rullar i reklampauserna:

6 pm News:
First Commercial Break:
CLINTON: “Joe Ward”
ABC promo

Second Break:
GMC Red Tag event
ROMNEY: “Change Immigration”

Third Break:
WMUR promo
Volvo
ROMNEY: “Experience Matters”
EDWARDS: “Health Care”
GIULIANI: “Leadership”

Fourth Break:
Chevy
Honda
OBAMA: “Chances I Had”
Fairpoint Communications
MCCAIN: “Outrageous”
New Hampshire Energy CoOp
ROMNEY: “Change Immigration”

Fifth Break:
GIULIANI: “Leadership”
GMC
EDWARDS: “Health Care”
Service Credit Union
CLINTON: “Joe Ward”
ROMNEY: “Experience Matters”

11 pm News:
First Break:
WMUR promo
Hummer
CLINTON: “Joe Ward”
WMUR promo

Second Break:
Chevy
GIULIANI: “Leadership”
RICHARDSON: “When I Began”
TANCREDO: “Tough On Terror”
ABC Promo
MCCAIN: “Outrageous”

Third Break:
OBAMA: “Chances I Had”
Volvo
Fairpoint communications
ROMNEY: “Experience Matters”
BMW

Fourth Break:
CLINTON: “Joe Ward”
GIULIANI: “Leadership”
GMC
EDWARDS: “Health Care”
GMC
TANCREDO: “Tough On Terror”

Tale of the Tape:
Political Ads: 23
Non-political Ads: 20

Romney: 5
Clinton: 4
Giuliani: 4
Edwards: 3
Obama: 2
McCain: 2
Tancredo: 2
Richardson: 1

Huckabee. Whooooooo!

Efter Chuch Norris - Nature Boy! Eller Ric Flair, professionell wrestler, som är nästa adrenalinstinna slagskämpe som lägger sitt stöd bakom Mike Huckabee. Hans kampanj verkar väldigt nöjda och skickar ut följande pressmeddelande:

NEWS RELEASE
Ric Flair: "Mike Huckabee is the Man, Whooooo!"
Former World Heavyweight Champion 'Nature Boy' to Officially Endorse Huckabee on Saturday before Clemson-Carolina Game

Little Rock, AR – Former Arkansas Governor and Republican Presidential Candidate Mike Huckabee announced today the endorsement of professional wrestling legend "Nature Boy" Ric Flair, the former 16-time World Heavyweight Champion known worldwide for his "stylin' and profilin'" personality and his signature "Whooooooo" with which he ends interviews.
...
Mr. Flair has previously campaigned for the presidential primary campaigns of George H.W. Bush, Bob Dole, and George W. Bush. His endorsement comes on the heels of the unveiling of a new Huckabee campaign ad featuring the endorsement of actor and martial arts expert, Chuck Norris.

Huckabee får passa sig så att inte humorn går till överdrivet och verkar unpresidential.

Ni kan kolla en video med Nature Boy här.

Chuck Norris approved

Ja, denna reklamfilm ska sändas i Iowa med start nästa vecka.

Being en amerikansk väljare

Patrik har skickat mig en väldigt kul artikel i International Herald Tribune, "This is your brain on politics". I den mäts hjärnaktiviteten hos tjugo väljare som får titta på bilder och videoklipp av presidentkandidaterna.

Först får de se orden "demokraterna" och "republikanerna" vilket skapar aktivitet i amygdala, vilket tyder på ångest.

Hillary Clinton och Rudy Giuliani får motsatta reaktioner. Kvinnorna gillar Clinton när de ser bilder av henne, men det avtar när de får se en video. Männen visade inget större intresse när de såg bilderna, men blev mer intresserade av videon. För Rudy var det alltså precis tvärtom, kvinnorna gillade honom när de såg videon och männen fotografierna.

När väljarna fick se foton på Mitt Romney blev aktiviteten stor i amygdala, men den avtog kraftigt när de såg honom i en video. Så ju mer de ser av honom, ju mer gillar de honom. Det låter ju lovande för den gode Mitt.

Värre är det för Barack Obama och John McCain. Oavsett om väljarna fick se bilder eller videos av de två så uteblev reaktionen. Männen blev aningen intresserade när de såg foton på McCain, men det avtog under videon. Obama var omtyckt av väljarna inför testet, men han skapade mindre aktivetet i deras hjärnor när de såg foton och videos av honom än av de andra kandidaterna.

Nåja, läs hela.

Vad vet Clinton om Obama?

Bob Novak avslöjade igår att "agents of Sen. Hillary Clinton are spreading the word in Democratic circles that she has scandalous information about her principal opponent for the party's presidential nomination, Sen. Barack Obama, but has decided not to use it."

Detta fick båda kampanjerna att reagera. Barack Obama sa att hon inte skulle "swift boat me" och menade att detta var den typ av insinuationer som vi sett de senaste tjugo åren. Han krävade att Clintons kampanj skulle erkänna att det inte fanns någon sanning i ryktena. Det gjorde de inte utan menade att Obama använde "Republican talking points".

Då gick Obamas kampanjmanager David Plouffe ut och menade att Clinton inte svarade på frågan: "Are 'agents' of their campaign spreading these rumors? And do they have 'scandalous' information that they are not releasing?". Inget svar denna gång heller utan en råsop tillbaka från Clintonkampanjen där de menade att detta är ytterligare ett bevis på att Obama övergett "the politics of hope" och att "it's telling that the Obama campaign would rather spend the day throwing mud in Bob Novak's sandbox than talking about the issues."

Karl Roves nya jobb

Han skriver krönikor för Newsweek. I den första krönikan behandlar han Hillary Clinton och hur en republikan kan slå henne:

"She is tough, persistent and forgets nothing. Those are some of the reasons she is so formidable as a contender, and why Republicans who think she would be easy to beat are wrong.

When a GOP nominee emerges, he needs to remember no Republican is as well known as Hillary. The Republican has room to grow in the polls as voters get a better sense of who he is and what animates him.

Here's what he needs to do. Plan now to introduce yourself again right after winning the nomination. Don't assume everyone knows you. Many will still not know what you've done in real life. Create a narrative that explains your life and commitments. Every presidential election is about change and the future, not the past. So show them who you are in a way that gives the American people hope, optimism and insight."

Topp 10 i debatterna

CNN har satt ihop en riktigt rolig lista över topp tio i de över tjugo debatter som hittills har genomförts. Eller vad sägs om det här:

Joe Biden: "Dennis [Kucinich], the thing I like most about you is your wife."

Mike Gravel: "Some of these people frighten me."

Mike Huckabee: "We've had a Congress that spends money like John Edwards at a beauty shop."

The first lady is a champ

Jag har skrivit tidigare om min fascination för Hillary Clintons och hennes kampanjs skicklighet. De senaste två veckorna har dock motorn hackat efter att Obama och Edwards kastade in grus i maskinerat och Hillary själv gjorde saken värre i och med sina snurriga svar i förra debatten. Nu verkar dock maskinen Hillary Clinton vara tillbaka på banan. En samstämmig tyckarkår utropar henne till segrare i nattens debatt från Nevada, vilket också återrapporteras i SvD och DN.

Marc Ambinder: "Tonight’s debate will probably stop the talk of a huge momentum swing away from Hillary Clinton."

David Yepsen: "The evening gave her rivals a chance to trip her up some more. They blew it."

Roger Simon: "She gave as good as she got. And those who tried to kick her, stubbed their toes."

Svaret på frågan om illegala invandrare ska få körkört, som hon snurrade in sig i förra debatten och som jagat henne i två veckor, var mycket smart. Marc Ambinder spekulerade inför debatten om ett svar, men hennes var mycket smartare: "Nej."

Sen sa hon inget mer. Barack Obama däremot lyckades snubbla på sitt svar:

When CNN moderator Wolf Blitzer asked Obama if he supported giving out such licenses, Obama replied: “When I was a state senator in Illinois, I voted to require that illegal aliens get trained, get a license, get insurance to protect public safety. That was my intention.”

But Blitzer was not going to settle for a non-answer answer and said: “Do you support or oppose driver’s licenses for illegal immigrants?”

Obama replied: “I am not proposing that that’s what we do.”

This led to laughter in the debate hall and it was not the good kind of laughter.

“No, no, no, no, look,” Obama said, trying to stumble his way out of his own answer, but Blitzer was properly relentless.

“This is the kind of question that is sort of available for a yes or no answer,” Blitzer said and the audience laughed again.

And, again, it was not the kind of laughter that Obama wanted to hear.

Finally, Blitzer said: “Senator Obama, yes or no?”

Obama was pinned. “Yes,” he replied.

John Edwards hade tydligen ingen vidare kväll heller. Han blev utbuad av publiken när han anklagade Hillary Clinton att ta pengar från lobbyister (vilket hon gör).

Förutom Clinton verkar Bill Richardson haft en lyckad kväll.

Marc Ambinder igen: "Viewers leaned that he was a governor who solved problems, who wasn’t in Congress, who has clear differences with the rest of the field on a variety of issues, and who sounded reasonable. Where has this Bill Richardson been?"

Undrar om det inte är dags för Richardson att börja klättra lite i opinionen. Medan Edwards och Obama pucklat på Clinton har han hela tiden argumenterat för en schysst kampanj utan angrepp. Nu med ett starkt framträdande i debatten kan hans stjärna börja lysa starkare.

Oavsett vad man tycker om Hillary Clintons politiska åsikter och person, så måste man som sagt imponeras över den politiska skicklighet hon visar upp. Visserligen har hon två dåliga veckor bakom sig. Men det är förmågan att ändå komma igen som imponerar.

Debatt igen och nu har Hillary ett svar

Förra debatten för demokraterna dominerades av de andras angrepp på Hillary Clinton och hennes snurriga svar i slutet av debatten om hon stödde illegala invandrares rätt till körkort. Nu inför kvällens debatt har hon ett svar: Illegala invandrare ska inte få körkort.

Guvernör Eliot Spitzer i New York var det som funderade på att ge körkort till illegala invandrare och det var om honom Clinton pratade. Hon sa inte rätt ut att hon stödde hans förslag, utan bara att han försökte göra något. Vad hon egentligen tyckte i sakfrågan blev inte klart. Nu när Spitzer har lagt ner förslaget går Clinton ut och talar om sin åsikt. Marc Ambinder tror hon kommer svara något ungefär så här i kvällens debatt:

"I really didn't want to influence the debate in New York and make it more difficult for Gov. Spitzer, who is wrestling with a really difficult problem. But as a matter of principle, I don't personally believe that undocumented workers should be provided with driver's license."

Det är väl inte heller orimligt att förutspå att Hillary har tränat på att svara ja och nej och att hon laddat med en del material för att peka ut otydligheter och motsägelser i Obamas och Edwards uttalanden.

Giulianis första tv-reklam

Det är inte ens 50 dagar kvar tills att Iowa röstar och först nu kommer Rudy Giuliani med sin första tv-reklam. Den är 60 sekunder lång och ska köras i - New Hampshire. För totalt 314 000 dollar vilket innebär fem dagar. Han lyfter fram tiden som borgmästare i New York, vilken stor och krävande uppgift det var och hur han vände den negativa spriralen till en positiv med konservativa medel.



Time tittar närmare på Giulianis relation till Kerik, som annars blåste över ganska snabbt. För tillfället i alla fall.

Intervjun i Kvällspasset

En stund innan min medverkan svarade Britt-Marie Mattson på frågan om vinkling i svensk media. Hon blev mäkta irriterad och menade att det hade hon hört sedan 1976, vilket skulle vara något sorts argument för att det inte låg något i det. Jag förolämpade en hel yrkeskår, menade hon. Ja, det må så vara, men jag tycker att den journalistkåren förolämpar ett helt folk om man inte kan lyssna och ta till sig kritik. Mattsson betedde sig verkligen som en representant för mainstreammedia som känner sig hotade av att privatpersoner gör ett bättre jobb än de själva.

Britt-Marie Mattson försökte sig på ett märkligt argument. Hon sa att det inte var konstigt att det skrevs så mycket artiklar om Hillary Clinton, hon leder ju trots allt hos demokraterna och det är jämnt skägg mellan henne och Giuliani. Stämmer utmärkt och det är inte konstigt att det skrivs mycket om henne. Det som är konstigt är att det skrivs 2-3 gånger så många artiklar om henne jämfört med Giuliani trots att det är, som Mattson säger, jämnt skägg mellan de två.

Men det finns också svensk media som rapporterar bra och läsare av denna blogg vet att jag då även försöker uppmärksamma det. Tilläggas ska göras att Mattson ändå är en av de bättre svenska journalister som rapporterar om amerikansk politik.

Det jag framförde i programmet var att svensk media är vinklad. Det skrivs fler artiklar om demokraterna och fler positiva artiklar om demokraterna. Som exempel tog jag DN:s valsajt. Där finns ca 20 artiklar (beroende lite på vad man räknar) om demokraterna, varav två har en negativ vinkling. Det finns på samma sajt 9 artiklar om republikaner varav 5 är negativt vinklade. Det är bara ett exempel men ungefär så ser det ut generallt i bevakningen.

Anledningen till det tror jag är dels journalisternas åsikter och dels okunskap. Många journalister sympatiserar med demokraterna vilket gör att de följer demokraterna mer och därmed tycker att det som händer dom är mer nyhetsvärdigt. Detta leder till en okunskap inte minst om den konservativa rörelsen och republikanerna, vilket gör att dessa känns ointressantare ur ett nyhetsperspektiv och att man också förstår sämre vad som är en stor nyhet. Jag tror inte att åsikterna är avgörande, utan snarare okunskapen. När så mycket handlar om demokraterna dras även journalister som inte sympatiserar starkt med något parti in i samma nyhetsvärdering som de andra.

Kul tema i Kvällspasset i kväll, och bra att de belyser ur olika synvinklar. Det är ju faktiskt det enda jag kräver.

På deras hemsida kan ni lyssna på intervjun i efterhand, den är i slutet av sändningen, i den andra timmen. Typ 10 minuter innan (kan inte se minuter i min spelare) slutet.

Kvällspasset i P3 om amerikansk politik

I kväll i Kvällspasset i P3 ska jag medverka och prata om amerikansk politik:

Med ett år kvar till presidentvalet i USA ger Kvällspasset dig en snabbintroduktion till vad Hillary, Giuliani och de andra har för agenda, hur avgörande Irak-frågan egentligen är och vart den kristna högern har tagit vägen.

Dessutom leker vi ”Tre saker du inte visste om det amerikanska valet bara för att du är svensk” och pratar svensk medierapportering med bloggaren och folkpartisten Mattias Sundin.

Kvällspasset sänds mellan 18-20, jag ska medverka någon gång runt kl 19.45 har det sagts mig.

Tungt stöd till Thompson

National Right to Life Committee, NRLC är USA:s största anti-abort-organisation och den lägger nu sitt tunga stöd bakom Fred Thompsons kampanj. Thompson har haft det lite tufft de senaste veckorna, hans stöd i opinionen har börjat minska och förra veckan gick stöd från tunga socialkonservativa företrädare till andra kandidater. Men med denna nyhet är han återigen på banan. Inte minst får han ta del av NRLC:s starka organisation som finns 3000 lokalföreningar i samtliga 50 delstater. Det betyder mycket för att få väljare att gå och rösta i primärvalen.

Obama bäst på lördag, dålig på söndag

Politiska tyckare verkar hyfsat samstämmiga i att Barack Obama var den som presterade bäst på årets Jefferson-Jackson-middag i lördags. David Yepsen på Des Moines Register (största tidningen i Iowa) skriver, "Obama's superb speech at Jefferson Jackson Dinner could catapult his bid":

"Obama was particularly impressive. Should he come from behind to win the Iowa caucuses, Saturday's dinner will be remembered as one of the turning points in his campaign here."

Craig Crawford på CQ Politics håller med:

"If a single phrase can turn around the Democratic presidential nomination race in pivotal Iowa, it might be this line from Illinois Sen. Barack Obama to 9,000 party activists on Saturday night: “When I’m your nominee, my opponent won’t be able to say that I supported this war in Iraq.”

Walter Shapiro instämmer i Salon och menar att Obama "found his voice". Men han är kritisk mot Obamas framträdande i Meet the Press morgonen därpå:

"The fiery Obama of Saturday night had been replaced on Sunday morning by a replicant, a tepid candidate mostly concerned with avoiding mistakes rather than winning converts. ... Early in the interview, Russert ran a clip from Saturday night's speech and challenged Obama to identify precisely who was 'talking and acting and voting like George Bush Republicans.' This was Obama's moment of decision -- either up the ante by calling out Hillary, or fold. ... in political terms, Obama's answer was useless, since it would never convince anyone to vote against the Democratic front-runner."

Obama hade svar på allt, nästan

Nästan oavsett hur svåra frågor Tim Russert har i Meet the Press brukar de flesta kunna svara på det som det låter som det mest naturliga i hela världen. Samma sak i går med Barack Obama, även om jag tyckte att han stundtals hade lite problem.

Russert pressade honom på att han inte varit någon ledare mot kriget i Irak trots att han är den enda ledande kandidat som varit mot kriget redan innan det startade. Russert hade citat där Obama sa att hans position inte var så värst olik den som Bush hade vid tillfället. Men Obama klarade sig hyfsat ur det genom att hänvisa till att han hade svarat på frågan vid konventet som nominerade John Kerry och John Edwards, vilka båda hade röstat för resolutionen som ledde fram till kriget. Så fick han in en poäng på Edwards också alltså.

Den bit som jag tyckte han hade svårast med var kritiken mot Hillary Clinton som han menar aldrig svarar rakt på en fråga, i detta fall pensionssystemet. Ganska direkt efter hade han själv väldigt svårt att svara rakt på samma fråga. Russert ville veta om han fortfarande tyckte att allt var "on the table" när det gällde förhandlingar om pensionssystemet, som han hade uttryckt vid ett tidigare tillfälle. Om det var så eller inte blev aldrig klarlagt. Samma sak angående Iran. Det är inte helt lätt att kritisera någon annan för att inte vara rak och tydlig och sedan försöka vara det själv hela tiden. Politik går inte alltid att svara ja eller nej på. Viktiga framtidsfrågor får ingen lösning om den framtida presidenten redan målat in sig i ett hörn.

Överlag en intressant intervju som aldrig blev tråkig. Obama var bra på att framhålla sin tidigare erfarenhet och de resultat han uppnåde i Illinois och det han redan har hunnit med i Washington. När han berättar sånt blir hans prat om att han kan ena landet och uppnå resultat mer trovärdigt.

Intervjun finns att hitta här.

Obama i Meet the Press

Meet the Press' serie Meet the Candidate fortsätter i dag med Barack Obama som kommer direkt från Iowas Jefferson-Jackson-middag för att medverka i programmet. Som alltid kan ni se intervjun på nätet direkt efter sändningen. På hemsidan finns också de tidigare intervjuerna med Fred Thompson, Chris Dodd, Hillary Clinton, Bill Richardson, John McCain, Joe Biden och John Edwards.

Turning up the heat

Nog börjar det hetta till nu när det är knappt åtta veckor kvar tills Iowa röstar och hett var det igår kväll på Iowas Jefferson-Jackson-middag. Jag har sett Barack Obamas och John Edwards tal men hittar bara en liten snutt av Hillary Clintons. I den lilla snutten kan man visserligen se det som var hennes budskap genom talet. Hon kommer "stand up and fight" och att de nu ska "turn up the heat" och "turn America around". Det påminner lite om John Kerrys "Bring it on!" som han sa på JJ-middagen 2003.

Barack Obama nämnde aldrig Hillary Clinton vid namn men attackerade henne flera gånger indirekt: "When I am your nominee, my opponent won't be able to say that I supported this war in Iraq, or that I gave George Bush the benefit of the doubt on Iran."

Han pratade i övrigt runt hans tema om att förändra Washington och varför just han är den som kan göra det. Ett okej tal men inget som gav mig ståpäls direkt.

John Edwards riktade inte lika mycket kritik mot Hillary Clinton utan pratade en hel del om health care. Han berättade om en man som varit stum i 50 år eftersom han saknat sjukförsäkring och inte kunnat få den operation han behövt. Edwards är en duktig talare, det flyter på bra när han snackar och han kan växla mellan högt och lågt tempo på ett bra sätt.

De andra kandidaterna har jag inte sett. Joe Biden, inspirerad av Carl Gustaf, inledde tydligen med att säga "Hello Chicago!" (som ligger typ 25 mil bort) och fick förklara att det var ett skämt när ingen skrattade. Kul. Bill Richardson var återigen kritisk mot sina kollegor som attackerade varandra och framhöll i övrigt att han är den enda kandidat som tänker ta hela alla trupper inom 12 månader. Chris Dodd var även han på plats och berättade lite om vad han sysslat med i Washington de senaste 25 åren.

Jefferson-Jackson dinner i Iowa

Demokraternas motsvarighet till Ames Straw Poll är demokratiska partiets Jefferson-Jackson-middag i Iowa, fast utan omröstning. 9000 demokrater samlas i Des Moines i kväll för att lyssna på demokraternas presidentkandidater som får 10 minuter vardera att tala.

2003 började John Kerrys väg till vinsten just på denna middag. Han hade en vecka tidigare sparkat sin kampanjmanager och de flesta räknade ut honom. På middagen lanserade han en ny slogan och den nya energin i talet började efter några veckor också ge utslag i opinionen. I januari vann han Iowas caucus och resten är historia.

John Edwards är först ut vid 20.30 lokal tid, Hillary Clinton näst sist och Barack Obama sist. På plats finns förutom de 9000 demokraterna hundratals representanter från media. Dessa kommer gradera talen och resultaten, positiva eller negativa, i morgon kommer påverka hela kampanjen men inte minst röstandet i Iowa. För att ha många egna supporters på plats har kampanjerna köpt platser på middagen. Klart flest platser har Barack Obama följd av Clinton och Edwards.

Är ni nattugglor kan ni kolla live på middagen på C-SPAN.

Svensk medias bisarra nyhetsvärdering

Nyheten om Bernie Kerik och Rudy Giuliani rapporteras i varenda större svensk media verkar det som. Det är inget fel i det. Affären kring Kerik är en avgörande punkt i Giulianis kampanj (se nedan) och en viktig punkt i det republikanska presidentracet.

Det som är bisarrt att svensk media just väljer att rapportera om detta, inte om något annat i Giulianis kampanj. En minst lika stor nyhet kom för bara ett par dagar sedan när Pat Robertson gav sitt stöd till Giuliani. Den nyheten har jag inte sett någonstans i svensk media. Kerik har jag hittills sett hos TT inte en, utan två gånger (här och här), TV4 och Ekot.

Återigen, det är inget fel att rapportera denna nyhet, men om man bara väljer de negativa nyheterna om vissa kandidater eller partier så blir det en väldigt snedvriden rapportering. Den enda nyhetskälla som jag har sett rapporterat både om Robertson och Kerik är - www.amerikanskpolitik.se.

The Bernie Kerik Hurdle

Bernie Kerik är föredetta polischef i New York och nära vän och rådgivare till Rudy Giuliani. Nu står Kerik åtalad för korruption vilket naturligtvis är minst sagt besvärligt för Giuliani. Efter tiden som polischef under de sista åren som Giuliani var borgmästare har Kerik jobbat i Giulianis företag och också blivit utsedd bland annat till chef för Department of Homeland Security av president Bush, bla efter rekommendation från Giuliani. Nomineringen drogs tillbaka en vecka senare när en del svartaffärer började bli kända, och sedan rullades hela hans illegala verksamhet upp.

Amerikanska media kallar affären för the Bernie Kerik Hurdle. Ett hinder som Giuliani måste ta sig över i sin besvärliga väg fram till den republikanska nomineringen. Några andra hinder är och har varit just National Rifle Association och naturligtvis abortfrågan.

Giuliani säger i en kommentar att "I regret the fact that I did not do a better job in vetting him and I've apologized to the president for that. I've taken responsibility for it. It is my responsibility; I should have done a better job."

Han kan inget annat göra än att erkänna sitt misstag, be om ursäkt och hoppas att han klarar sig med det.

John McCain har passat på att använda tillfället för att angripa Giulianis ledarskap, något de andra kandidaterna låtit bli. Giuliani slog kanske något förvånade tillbaka.

Vi får avvakta någon vecka eller två för att se om detta har någon effekt på Giulianis opinionssiffror. Republikaner är nog ganska trötta på skandalomsusade politiker.

Hey Big Spender!

Nu finns mitt paper upplagt hos Timbro: Hey Big Spender!

Den amerikanska konservatismens oheliga äktenskap mellan socialkonservativa och libertarianer, knakar enligt rapportförfattaren Mathias Sundin i fogarna. Libertarianerna menar att Bush har expanderat statens storlek för att uppnå konservativa mål.

Och Robertson Giuliani (och Weyrich Romney)

Sam Brownback i all ära, men dagens tyngsta endorsement går till Rudy Giuliani. Han har lyckats få populära och väldigt tunga socialkonservativa Pat Robertsons stöd.

Pat Robertson är inte vem som helst i den konservativa rörelsen, eller för att citera Chris Cillizza som fick scoopet:

"Robertson is the most significant conservative Christian to endorse, and his endorsement goes to Rudy."

Han är grundare till flera organistioner inom den kristna högern, som Christian Broadcasting Network och inte minst mäktiga Christian Coalition. 1988 ställde han själv upp i presidentvalet då han försökte vinna den republikanska nomineringen. Han sa innan han gav sig in i racet att han skulle göra det endast om tre miljoner människor skrev upp sig som volontärer i hans kampanj. Det gjorde de och han utmanade vicepresident George Bush om nomineringen. Han slutade på en stark andraplats i Iowa men gjorde sämre i från sig New Hampshire och kunde efter det inte konkurrera på allvar.

Robertson har uppvaktats mycket flitigt av de republikanska kandidaterna, inte minst Mitt Romney. Men Mitt får nöja sig med en annan tungviktare, Paul Weyrich. Han har spelat en central roll i skapandet av den konservativa rörelsen, bland annat genom bildandet av tankesmedjan Heritage. Trots denna centrala roll är han inte alls lika välkänd som Robertson.

Att Robertson lägger sitt stöd bakom Giuliani är troligen av avgörande betydelse för det republikanska racet. Det minskar risken för att den kristna högern går till hård attack mot Giuliani och de attacker som kommer kan nu Robertson bemöta. Han är både en murbräcka in för att nå socialkonservativa och en sköld mot attacker från desamma.

Brownback stödjer McCain

Sedan Sam Brownback avslutade sin presidentkampanj har hans stöd varit hett eftertraktat av de kvarvarande republikanerna. Lite otippat kommer Sam Brownback lägga sitt stöd bakom John McCain. Den senare är svagt på gång tillbaka i opinionen och beskedet ger honom en mycket välbehövd god nyhet som inte minst kan stärka hans ställning i Iowa.

Trots att John McCain i många frågor tycker som den kristna högern har hans tidigare avståndstagande till ledande personer inom den rörelsen gjort att hans stöd där har varit ganska svagt. Brownback - som enligt en undersökning var den mest socialkonservativa presidentkandidaten i senaten - fick visserligen inte några större framgångar i sin egen kampanj men han är helt klart en person vars värdering är kända inom hyfsat breda lager inom den kristna högern.

Ron Pauls otroliga dag

Ron Paul går från klarhet till klarhet, åtminstone online. Den 5 november slog han rekord i hur mycket en kampanj har samlat in online på en dag - otroliga fyra miljoner dollar. På en dag! Under hela förra kvartalet drog han in lite drygt fem miljoner dollar, ett väldigt bra resultat även det. 36 672 personer gav pengar till kampanjen varav 17 396 var nya givare. Naturligtvis fick Ron Paul stort genomslag i media under gårdagen när hans enorma bedrift blev känd. Kampanjens målsättning är 12 miljoner dollar fram till 31 december, ett mål de med mycket stor sannolikhet kommer nå. De är i skrivande stund uppe i 7,5 miljoner. Ni kan följa det på Pauls hemsida.

Enligt Politico.com så slogs rekordet inte huvudsakligen genom Pauls egna kampanjs försorger utan genom fristående anhängare till Paul. Webbsidan ThisNovember5th.com uppmanade folk att skänka pengar just den 5 november, eller Guy Fawkes Night. De planerar likadana försök den den 15 och 16 december, Bill of Rights Day och firandet av Boston Tea Party.

Nu blir Paul verkligen att räkna med i Iowa och New Hampshire. Han har nu tillräckligt med pengar för att hålla sig on the air, som de säger jänkarna, med tv-reklam ändra fram tills valdagarna.

Oh, what a night!

Fantastiskt rolig kväll i går på Timbro. Fullsatt (och väldigt varmt) i seminarierummet. Oerhört roligt att det finns ett så stort intresse för amerikansk politik i Sverige. Bra frågor och påpekande från publiken och mina två opponenter Dick Erixon och Johan Ingerö.

Precis som Erik Zsiga sa i inledningen så pågår den bästa diskussionen och rapporteringen om amerikansk politik i bloggosfären. Det märktes i går.

Läs Dicks inlägg om kvällen, jag ska kommentera det lite senare. Så fort papret finns upplagt i pdf ska jag länka till det.

UPPDATERING:
Johan skriver också om kvällen: Giuliani ändrar reglerna.

PÅMINNELSE: Seminarium i kväll!

Påminner om seminariet i kväll hos Timbro:

Ett år före valet: Hur mår den amerikanska högern?

Den amerikanska konservatismen har liknats vid ett oheligt äktenskap mellan socialkonservativa och libertarianer. Men äktenskapet knakar i fogarna. Kritiken av både president George W Bush och den tidigare republikanska kongressen är stenhård, inte minst från libertarianskt håll. Hos Bush-administrationen ser libertarianer och andra en ny sorts konservativ ideologi där staten och dess utgifter får växa på ett nästan okontrollerat sätt.

Mathias Sundin är oppositionsråd i Norrköping (fp) och skribent på www.amerikanskpolitik.se. I sitt nya Timbro Briefing Paper Hey, Big Spender! har han kartlagt konfliktens bakgrund och karaktär. Hur allvarlig är konflikten? Hur befogad är kritiken? Och hur mår egentligen den amerikanska högern? Det är några frågor som kan vara intressanta att ställa sig när ett år återstår till det amerikanska presidentvalet. Eftersom den intressanta och initierade diskussionen om amerikansk politik i dag förs på bloggarna, samlar vi tre av landets främsta bloggare på området. Förutom Mathias Sundin – som presenterar sitt alster – medverkar också Dick Erixon och Johan Ingerö.

Välkommen till ett kvällsseminarium om amerikansk politik 365 dagar före presidentvalet!

Datum: 5 november
Tid: 18.00 - 20.00
Plats: Timbro, Kungsgatan 60, Stockholm

Thompson vann i längden

Fred Thompson var i inledningen av intervjun i Meet the Press träig, seg och rätt tråkig. Ungefär som media ofta beskriver honom. Han tinade dock upp efter en 10 minuter och tiden flöt plötsligt på ganska snabbt. Han hade väl inte revolutionerande saker att säga men var framförallt tydlig i sin federalism, alltså att delstaterna själva ska få bestämma i exempelvis abortfrågan.

En del av dessa intervjuer är mördande tråkiga men Thompson var trivsam att lyssna på. Risken är väl bara att många stängde av efter de första 10 minuterna.

Hillary Clinton = Gudrun Schyman?

Jag har inget emot att svensk media försöker vara pedagogiska när de försöker förklara amerikansk politik. Men att jämföra Hillary Clinton med Gudrun Schyman blir lite väl krystat. De menar att Gudrun hatas av motståndarna och älskas av anhängarna. Ja, det är väl verkligen den enda likheten också. Finns det inget bättre exempel att jämföra med? Gudrun lyckades öka vänsterpartiets stöd med fem procentenheter, Hillary Clinton är amerikansk senator och front runner i det amerikanska presidentvalet. Snälla nån.

DN:s artikel är i övrigt hyfsat bra, men de kan inte låta bli att låna lite av demokraternas retorik när de beskriver Rudy Giuliani:

"En tuff utrikespolitik med vapenskrammel mot "skurkstater" och terrorister".

Vapenskrammel är favoritordet hos demokraterna när de beskriver republikernas och Bushs utrikespolitik.

Thompson i Meet the Press

Fred Thompson gör sitt första framträdande i Meet the Press, USA:s svar på Rakt på med K-G Bergström, sedan han officiellt blev presidentkandidat. Där kommer Tim Russert fråga ut honom under cirka 40 minuter, och han brukar inte vara lätt att tampas med, fråga bara Hillary Clinton.

Meet the Press är alltid tillgängligt på nätet efter programmet sänts. Ni hittar på deras hemsida flera andra intervjuer med presidentkandidaterna.

Det har varit öppet länge

TT gör stor sak av att Hillary Clinton har öppnat ett war room. Det var James Carville som satt i Bill Clintons war room under 1992 års presidentkampanj och gjorde namnet känt. Det är inte så dramatiskt som det låter utan handlar egentligen om att en kampanj ska hålla noga koll på vad motståndaren gör och snabbt slå tillbaka mot eventuella angrepp (eller ducka och hoppas att det blåser över).

TT menar att det är senaste tidens attacker på Hillary Clinton som fått henne att öppna ett war room. Det är ju ärligt talat ganska tramsigt. Hillary har haft ett war room under lång tid, precis som alla andra kampanjer. TT menar vidare att nu träder "experterna" in på banan, efter att hon snurrat till det om illegala invandrares rätt till körkort. Tror någon på fullt allvar att Hillary Clinton först nu kallar in den typen av "experter"? Satt hon helt oföreredd på attackerna och tänkte i efterhand, "Oj, nu måste jag kalla in experterna". Ursäkta att jag raljerar lite, men det blir löjligt.

Demokraternas debatt

Nu har jag äntligen hunnit se demokraternas senaste debatt då Barack Obama och John Edwards gav sig ut på jakt efter Hillary Clintons skalp. Jag instämmer med flera andra tyckare att Hillary Clinton inte hade sin bästa kväll, men var inte heller så dålig som många av dem också tyckte. Hon angrepps ganska hårt och klarade att parera det mesta helt okej.

Frågan om körkort för illegala invandrare snurrade hon in sig i ganska rejält, men det har helt klart förstorats upp av media och motståndarna. Hennes huvudpoäng var att det var bra att guvernör Spitzer i New York försöker göra något åt immigrationsproblemen som republikanerna och Bush inte lyckats göra. Jag tror inte att folk som tittade tyckte att hennes lite snurriga svar var så illa.

John Edwards höll rätt igenom en ganska hög klass. Men hans attacker på Hillary var inte så otroligt hårda som media gärna vill få det till. Barack Obama var helt okej, varken bättre eller sämre än tidigare. Joe Biden var rätt bra, han fick in några bra skämt och one liners och lyfte fram sin erfarenhet. Chris Dodd var även han helt okej. Bill Richardson har svårt i debatterna, han pratar lite styltigt, får inte riktigt ur sig det han vill säga känns det som. Dennis Kucinich får en del applåder för det han säger men han framstår för mycket som en kuf. Frågan om han sett ett UFO (som han svarade ja på) sänkte honom definitivt.

Ytterligare en aspekt på Hillary Clintons framträdande är programledaren Tim Russerts behandling av henne. Han gick helt klart tuffare åt henne än de andra, även om han hade några jobbiga frågor även för dem. Det blev lite väl mycket fokus på henne och vad hon sagt och jag tror en del tittare började känna att det var orättvist. Men även om de kände det så kan en del av kritiken ha gått fram. Folk säger alltid att de ogillar negativa reklamfilmer om kandidaterna, men de funkar.

The Politics of Parsing

Vad skulle jag göra utan mina fantastiska läsare? En sämre blogg. Tobias skriver i en kommentar och tipsar om Edwards svar på Hillarys ihopklipp (nedan). Och visst är det jäkla skoj med YouTube och dessa YouTube-battles?

Clintonattacker i dur

Hillary Clintons kampanj lyfter fram attackerna på henne i en småskojig film och kallar det the Politics of Pile On: