2007-06-30

Märkliga argument, Dick

Dick Erixon har tydligen fått kritik för sitt inlägg om immigrationsreformen från fler än från mig. På bloggen bemöter han kritiken. Han fortsätter att hävda att lagförslaget inte kom från Bush, och menar att vi andra inte förstår USA:s politiska system.

"Det är senatorer och ledamöter i representanthuset som lägger fram lagförslagen och röstar igenom dem eller fäller dom. Det kan alltså INTE vara presidentens lagförslag."

Visst, rent formellt har Dick helt rätt, det är i senaten detta har behandlats. MEN, reformen har förhandlats fram mellan senatorer från båda partier OCH Vita huset. Bush har tydligt stått bakom och försvarat och argumenterat för förslaget. Hans namn står inte på förslaget, eftersom det som sagt behandlas i senaten, men det är hans förslag lika mycket som senatorernas. Det är därmed ett stort nederlag för Bush, och självklart för de senatorer som jobbade fram det.

För fakta är att immegrationslagen inte alls lagts fram av president Bush, utan av mediernas gunstlig, senator Ted Kennedy. Det är framför allt han som är förlorare när lagförslaget faller.

Om Dick nu ska klyva hår och hävda att detta inte är Bushs förslag eftersom hans namn inte står på det, så kan han lika lite hävda att det bara är Ted Kennedys förslag. Hans namn står på förslaget, men det gör andras också. Rent politiskt ser jag inte Kennedy som någon större förlorare. Visst han misslyckades få igenom förslaget, men har inte nämnvärt försvagat honom som politiker. Det har inte minskat hans chanser att bli omvald. Självklart är det inte positiv, men inte så värst negativt heller.
John McCain är den största förloraren rent politiskt. När innehållet i reformen blev känt och hans namn stod på den började hans kräftgång i opinionen. När vi tittar tillbaka om ett år kan immigrationsreformen mycket väl ha varit början på McCains torsk i den republikanska nomineringen.

"Att de engelskspråkiga medier du läst beskriver det som nederlag för Bush visar också hur vänster de är."

Menar då Dick att det är en framgång för Bush? Eller att han inte påverkas alls? Dick, hur i all världen är detta inte ett bakslag för Bush?

Så till Dicks sista poäng:

"Min poäng i bloggen var att svenska medier inte ser till innehållet: en immigrationslag som skulle ge illegala invandrare arbetstillstånd. Hade lagen varit svensk hade alla medier varit mycket upprörda över att lagen inte gick igenom. Men eftersom Bush stod bakom, så struntar man i sakfrågan och glädjs åt att presidenten lidit en prestigeförlust. Det är DETTA hyckleri jag retar mig på."

Här kan jag hålla med honom. Och om vi bortser från betydelsen för de miljontals illegala invandrarna i USA och bedömer saken rent politiskt så finns det betydligt fler förlorare än bara Bush. Det har många missat.

Romney har problem

Mitt Romneys kampanj meddelade igår att de inte kommer dra in lika mycket pengar som förra kvartalet. Mitt har ju nyligen tvingats ta upp checkboken igen för att hålla den dyra kampanjen igång. Och så var det hunden.

Han menade ju att hunden "gillade frisk luft". Well, den gillade luften så mycket att den fick diarré där på taket och barnen i bilen klagade på den bruna sörja som rann ner för bakrutan. Romney stannar vid en bensinmack och spolar av bilen och hunden och kör vidare.

Jag tror den här storyn kan växa och bli en efterhängsen och mycket jobbig del av hans kampanj. Inte minst efter hans klumpiga svar om att hunden gillade frisk luft och själv ville sitta på taket.

2007-06-29

"Min hund gillade frisk luft"

I den reportageserie som Boston Globe kör om Mitt Romney så har det kommit fram att han spännade fast sin hunds bur på biltaket under en 12 timmars bilresa - med hunden i buren!

Han säger till sitt försvar att hunden gillade upplevelsen (hur han nu kan veta det) och att hans hund gillade friskt luft...

Årets Dean heter Paul?

Howard Dean kom från ingenstans (Vermont) och lyckades ta sig upp till ledning i opinionsundersökningarna innan allt kraschade i de tidigare primärvalen. Hans huvudsakliga fråga var motståndet mot invasionen av Irak, vilket de flesta andra kandidaterna stödde (bland annat John Edwards). En mäktig gräsrotskampanj på nätet, som kom att kallas netroots, var det som lyfte fram honom.

Nu håller en republikan kanske på att göra något liknande. Ron Paul ställde 1988 upp i presidentvalet för det lilla libertarianska partiet utan någon större framgång. Denna gång kanske det blir annorlunda. Alla experter och förståsigpåare (inklusive undertecknad) har fullständigt skrivit av honom, men jag börjar tro att han ändå kan nå en del framgång. Inte så att han verkligen tar sig upp i toppen, men att han lättar från botten i opinionen och därmed får en större inverkan på debatten.

Med tanke på hur lite stöd han får i framförallt nationella undersökningar så är hans stöd på internet imponerande. Hans videos på YouTube är de mest sedda av alla republikanska kandidater. Han leder i antalet medlemmar på Facebook. På MySpace ligger han tvåa men ökar klart snabbast av samtliga kandidater. På Technorati, en söktjänst för bloggar, ligger Paul just nu på fjärde plats av de mest sökta orden. Paris Hilton ligger på nionde. Han har nu dessutom den mest välbesökta hemsidan. Det är imponerande.

Varför så framgångsrik? Han är den enda republikanen i startfältet som motsätter sig Irakkriget och Bushs utrikespolitik. Även om en majoritet av republikanska väljarna står bakom Bush i den frågan så finns det naturligtvis också många som inte gör det - och dom har ingen annan kandidat att vända sig till. Dessutom är Paul stenhård motståndare till de utgiftsökningar som skett under Bush. Han kallas Dr. No av sina kollegor eftersom han alltid röstar nej till alla utgiftsökningar. Där har han konkurrens av de andra republikanerna, men han har ett långt track record utan flip-floppar. I två mycket tunga frågor ligger han helt rätt för många republikanska väljare.

Tänk vad internet har gjort för demokratin. Med små medel kan en udda kandidat som Paul verkligen nå ut med sig budskap och inte minst är det lättare för anhängarna att hjälpa honom på olika sätt.

Paris

"Were you Paris Hilton you could have an hour, but you’re not."

Gårdagens debattledare Tavis Smiley, till Chris Dodd under den demokratiska debatten på PBS, när Dodd drog över sin talartid.

Det var faktiskt ett bakslag för Bush

Dick Erixon är förbannadsvenska medier som han menar är skadeglada åt att den stora immigrationsreformen i USA ser ut att gått i graven. Jag instämmer i att medierna missar att det vara en uppgörelse mellan Vita huset, ledande demokrater och ledande republikaner och istället bara fokuserar på Bush. Men som Dick skriver är det inte:

"För fakta är att immegrationslagen inte alls lagts fram av president Bush, utan av mediernas gunstlig, senator Ted Kennedy. Det är framför allt han som är förlorare när lagförslaget faller."

Nej, fakta är inte alls att immigrationslagen är Teddy Kennedys. Han var en av huvudarkitekterna, men långt ifrån ensam. Han lyckades också få större delen av demokraterna i senaten att ställa upp på den, till skillnad från republikanerna. Det fanns splittring i båda lägren, men den var större till höger.

Att det ser ut att inte bli någon immigrationsreform under Bushs tid i Vita huset är ett stort bakslag för honom. Det går inte att sticka under stolen med.

Balanserad rubrik

"Nya domare tar de starkas parti"

Står det att läsa i Svenska Dagbladet. Dom kunde ha skrivit, "Ideologiskt skifte i Högsta domstolen", det hade varit minst lika intressant, och dessutom mer fritt från vinkling. Även den rubriken är att gå lite långt, vi ska nog vänta några år innan vi kan fälla ett ordentlig omdöme, men nog ser det ut att vara ett skifte på gång. Men varför köra med korrekta rubriker när det går så fint med påhittade.

Man får i alla fall säga att de två nya domare som Bush har utsett har varit hans hittills största framgång.

2007-06-28

Dean eller Obama?

Howard Dean byggde under förra presidentvalet en imponerande gräsrotskampanj som lyfte fram honom till första plats, innan han kraschade under de första primärvalen. Under andra kvartalet 2003 fick han bidrag från 59 000 personer. Obama kommer landa på över 140 000. Under hela 2003 bidrog 280 000 personer till Deans kampanj. Det klarar Obama alltså nästan på ett halvår. Som sagt, Obamas gräsrotsstöd är imponerande.

"Ett fantastiskt kvartal"

Det menar Hillary Clintons kommunikationschef, Howard Wolfson, att det har varit. I ett memo påstår han att deras fundraising kommer vara ungefär lika stor som första kvartalet, runt 27 miljoner dollar. Han menar dock att Barack Obama kommer ligga en bra bit över det. När Hillarys kampanj inför förra kvartalsslutet tippade på hur mycket de skulle dra in så stämde det nästan på dollarn när.

Immigrationsreformen död

Ja, det verkar så i alla fall. Jag har tidigare gnällt om att det är svårt att fatta sig på turerna fram och tillbaka i senaten och alla omröstningar hit och dit. Efter omröstningarna idag påstås ändå reformen vara död, åtminstone tills efter nästa presidentval. Läs själva.

Obama jagar 250 000

Det damp precis nyss ner ett mail från Barack Obamas kampanjmanager där de sätter upp ett nytt mål för kvartalsslutet imorgon. De försöker nå att 250 000 personer ska ha donerat till deras kampanj, just nu ligger siffran på 244 199 st. Oavsett om de når 250 000 eller inte så är det en ruggigt imponerande siffra. Ingen annan kampanj kommer komma i närheten av det, även om det pengamässigt säkert blir tight med Hillary Clinton.

Obamas kampanj är otroligt stark på det sättet att väldigt många människor engagerar sig i den. Han drar exempelvis alltid väldigt stora publiker.

Ni kan följa det på hans hemsida.

De andra kandidaterna slutspurtar också, och det går lite olika.

Bill Richardson har ett mål för denna vecka på 2 miljoner dollar, han ligger just nu på 870 000. Hillary Clinton har inga speciella målsättningar utan bara en text med Ready for Change och Donate. John Edwards siktar på 9 miljoner och är nu uppe i drygt 8 (och över 50 000 personer som bidragit). John McCain har målet 3 miljoner för hans webbkampanj. Rudy Giuliani har inget speciellt på sin hemsida med anledning av slutspurten. Mitt Romney kommer i filmform själv in på hemsidan och tjatar om pengar. Det har han gjort nu ett tag och kan ju inte direkt uppmuntra till återkommande besök, eftersom tjatet inte går att stänga av. Ron Paul har en kul bild där ett gäng kampanjarbetare sitter i en halvrisig lokal med rubriken "WE NEED MORE ROOM!", "Donate". Fred Thompson har ännu inte officiellt gett sig in i leken och behöver därför inte redovisa några siffror för andra kvartalet, men han drar tydligen in en del pengar påstås det.

Tänk att det ska vara så svårt

Varför är det så svårt för en stor organisation med tonvis med journalister, dessutom sådana som bor i USA, att kunna skriva korrekta nyheter. På Ekots hemsida kan man läsa:

Bush stäms efter avlyssning

Nej, Bush blir inte alls stämd. Det är Vita huset och vice presidentens kontor som blir det. Om president Bush personligen hade blivit det hade det varit en stor nyhet.

2007-06-27

Thompson leder - och ökar

Fred Thompson har som jag skrev om igår haft en fullständigt lysande månad. Från ett snitt på 10% till ett på 20%. Hos Rasmussen går det ännu bättre.

För två veckor sedan var det lika mellan Giuliani och Thompson, 24-24. För en vecka sedan ledde Thompson med 28-27 och nu leder han med 27-23. Thomson leder med 13 procentenheter över Giuliani hos konservativa väljare, medan Giuliani leder hos de mer moderata.

Romney och McCain kommer en bit bakom med 12 respektive 11%.

Appropå nedanstående inlägg

Bloggen Det Progressiva USA sågar Gudmundsons skriverier med minst sagt märkliga argument:

"Tvärt emot vad Gudmundson påstår så håller det amerikanska presidentvalssystemet idag på att gå över styr. Inget land har råd med en valkampanj som varar i nära två år och som idag kostar en miljard dollar. Och delstaterna flyttar hela tiden fram sina primärval, något som gör valkampanjen ännu längre. Om USA hade ett fungerande presidentvalssystem så skulle man inte börja på ännu ett år."

Så vad han menar är att ju kortare en valkampanj är desto bättre? I alla fall ska man inte hålla på så här länge. Vad gör då kandidaterna under denna tid som är så hemskt dåligt? Jo, det åker runt på en sjuhelsikes massa möten och träffar väljare! Ju längre de håller på, desto fler väljare hinner de träffa. Visst är det hemskt!

"Men presidentvalen är under all kritik. Inga sakdiskussioner, bara korta privatfinansierade tv-snuttar med allt brutalare personangrepp typ Switbåtattackerna."

Självklart kommer det in en hel del skit i en lång presidentkampanj, men att prata om att det inte förekommer några sakdiskussioner är ju rent löjligt. Hittills har respektive parti haft två stora två timmar långa direktsända debatter, där alla kandidater får delta. Inte bara de stora med mest pengar och starkast stöd, utan också de som inte har en chans att vinna får göra sin röst hörd. De får föra in annorlunda perspektiv och bredda debatten. Och det som diskuteras är s a k f r å g o r.

"Det finns jättemycket positivt och spännande i det amerikanska samhället, som lokalvalen och gräsrotsmodellen. Men sluta med den där enfaldiga fundamentalistiska synen på USA som ett 100% perfekt samhälle helt utan skönhetsfläckar."

Vem har någonsin påstått att USA och det amerikanska valsystemet är hundra procent perfekt? Är det vad Per Gudmundson skriver? Nej, det är vad han hittar på att Gudmundson skriver. Suck.

En bloggare i mainstream

Det krävs en bloggare för att mainstreammedia ska få lite balanserad rapportering från amerikansk politik och presidentvalet. Per Gudmundson skriver i Svenska Dagbladet:

"En svensk betraktare har all anledning att känna avund. Man kan tälta i veckor utanför valberedningen i ett normalt svenskt politiskt parti utan att höra så här många namn diskuteras.

Okunskapen om amerikansk politik är kanske på väg att mildras, dock, tack vare internet. Webbplatser som Real Clear Politics erbjuder ständig uppdatering om opinionsläget och länksamlingar till de intressantaste analys- och ledarartiklarna i editioner morgon, middag och kväll. Här hemma finns svenska bloggar som mer eller mindre specialiserat sig på USA-bevakning."

2007-06-26

Romney tar ur egen ficka

Mitt Romneys fundraising kanske inte går så otroligt bra ändå, eller så försöker de vrida ner förväntningarna inför kvartalsslutet. Han skriver nu ut ytterligare en check till sin egen kampanj, men avslöjar ännu inte på hur mycket. På frågan varför, svarar han:

"Because I have to, all right?"

HD byter riktning gällande kampanjlagar

Högsta Domstolen i USA byter riktning när det kommer till de kampanjlagar som gäller sedan McCain-Feingold-lagen. Den reglerar en hel massa, bland annat hur mycket pengar som får skänkas till en politisk kampanj (2300 dollar) och vilken sorts annonser som får köras. Det finns också ett form av kryphål i lagen, så kallade 527:s. Till dessa är bidragen, om jag förstår det rätt, obegränsade, men jag tror inte de får köra annonser direkt för eller mot en speciell kandidat. Om det finns några jurister bland publiken som kan de amerikanska kampanjlagarna, varsågoda att hjälpa till.

Nu har i alla fall HD beslutat att förbjuda en del av lagen McCain-Feingold. Det handlar om så kallade election ads som enligt lagen inte får köras nära ett val. Lagen gör skillnad på issue ads och election ads, men ju närmare ett val vi kommer desto oftare faller åsikterna samman med olika kandidaters ståndpunkter. Lagen gillas av en del, men kritiseras framförallt av företag och olika organisationer, som fackföreningar (AFL-CIO) eller intresseorganisationer (NRA).

Nu ska alltså dessa få köra dessa election ads även precis innan val, men de får inte direkt peka ut att man ska rösta på den ena eller andra kandidaten (men får nämna dem vid namn). Var gränsen går, det verkar ingen riktigt veta.

Ja som sagt, jag är inte direkt glasklar exakt på hur lagen fungerar men beslutet i HD innebär i alla fall att olika organisationer kan spela en större roll i slutet av en valkampanj. Det här hur som helst i alla fall inte som Ekot påstår:

"Ett beslut i Högsta domstolen öppnar för fritt inflöde av pengar till kandidaterna från fackföreningar, företag och andra lobbygrupper."

Kampanjerna och kandidaterna får inte ta emot obegränsade summor pengar och göra vad de vill med, men organisationerna själva får större frihet att köra annonser.

Den som påverkas mest negativt av detta är utan tvekan John McCain. Han är författare och pappa till lagen, som är impopulära i stora konservativa kretsar. McCains kampanj sluttar just nu utför och detta var inte vad han behövde. Dessutom kommer HD framöver ta upp fler delar av kampanjlagarna och har med detta beslut visat att de mycket väl kan tänka sig att riva upp tidigare prejudikat.

På bloggen SCOTUSblog finns det mycket matnyttigt för den intresserade.

Obamas första TV-reklam

Barack Obama blir först ut av de tyngsta kandidaterna att börja köra TV-reklam. Republikanen Mitt Romney har gjort det länge, och även demokraten Bill Richardson har kört ett tag, båda med lyckat resultat. Romney leder numera i Iowa och New Hampshire och Richardson har tagit sig upp till tvåsiffrigt i båda staterna.

Barack Obama ligger tvåa nationellt, men först på tredje plats i Iowa, dessutom med en negativ trend. Följaktligen är det också i Iowa hans två första reklamer börjar köras. Båda filmerna introducerar Obama för väljarna. De börjar vid hans genombrott vid 2004 års konvent och berättar sen om hans liv och ett par senatorer, en republikan och en demokrat, berättar om hur bra han är på att nå överenskommelser över blockgränserna. Det jag reflekterar över är hur otroligt lite av hans bakgrund som går att lyfta fram. Han jobbade med utsatta barn, pluggade på Harvard och blev första svarta chefredaktören på Harvard Law Review. Allting bra grejor, men består hans samlade erfarenhet inte av mer? Kommer fler väljare reflektera på samma sätt som jag när de ser filmerna? Kolla och fundera själva.





UPPDATERING: Jag mindes fel, Obama är inte alls först ut. Edwards har kört reklam, men jag minns inte riktigt var. Tror det var i Iowa och New Hampshire.

Thompson klättrar till andra plats

Trots att Fred Thompson inte ens officiellt har gett sig in i leken ännu, han har inte ens startat en exploratory committee, så ligger han nu två i det republikanska racet. I två nya undersökningar från Cook och CNN hamnar han på 12% respektive 19%. Genomsnittet för honom i de senaste undersökningarna är 19,8%. Bara för en månad sedan hade han ett snitt på runt 10%.

Under samma tidsperiod har Rudy Giuliani legat stilla på ett snitt på ca 26%, som ändå är ner från toppnivån på 38% i februari/mars. John McCain toppade på 22% en liten bit in i maj, precis innan kompromissen kring immigrationsreformen blev känd, som McCain är en av författarna till. Sedan dess har han fallit ner till 16%.

Mitt Romney ökar långsamt, långsamt på nationell nivå. I början av februari låg han på 6%, idag på ca 10%, Men vi ska komma ihåg att han leder i de tidiga delstaterna Iowa (21,4%) och New Hampshire (27,3%).

2007-06-25

Bloombergs inre kärna

Bloggen TheFix tittar närmare på borgmästare Mike Bloombergs inre kärna av medarbetare. För att ha två gånger blivit vald som republikan är det väldigt många demokrater.

2007-06-24

Så ska en slipsten dras

Hillary Clintons kampanj har försökt göra lite humor av valet av kampanjlåt - och lyckas tillslut riktigt bra. De använder slutscenen i tv-serien Sopranos för att skapa en cliffhanger om låtvalet.

Jag är imponerad, precis så ska man jobba i internetåldern. Sopranos sista avsnitt har skapat debatt i USA och att använda det ger såklart mycket mer uppmärksamhet för Hillarys film. Bra jobbat.

Så om ni nu inte sett sista avsnittet av Sopranos och inte vill förstöra något, titta då inte på filmen.

Cheney i fyra delar

Washington Post inleder i dag en fyra delars serie om vice president Dick Cheney och hans extraordinära inflytande i Vita huset. Elaka tungor brukar säga att det är Cheney som är den verkliga presidenten, men det avfärdar tidningen. Däremot, menar de, är han den mäktigaste av de totalt 46 personer som varit vice president i USA.

Slutspurt för kvartal två

Presidentkandidaterna slutspurtar nu för att vinna pengakriget det andra kvartalet som tar slut 30 juni.

Mitt Romney ser ut att vinna även detta kvartal för republikanerna, han drog in 23,5 miljoner dollar första kvartalet. Rudy Giuliani som leder i opinionsundersökningarna har fokuserat hårt på fundraising och kan mycket väl komma att matcha Romney. John McCain, som hade stora problem första kvartalet, ser ut att gå på ytterligare ett dåligt resultat. Hans impopulära ställningstagande för kompromissen kring immigrationspolitiken och hårda kamp mot lobbyister gör det svårt för honom. Dessutom ser hans opinionssiffror inte direkt lysande ut.

Barack Obama som matchade Hillary Clinton förra kvartalet ser ut att gå mot ytterligare ett bra kvartal, minst 25 miljoner. Frågan är om Hillary Clinton kommer klara av att matcha honom, hennes kampanj försöker ställa ner förväntningarna. John Edwards som hade ett hyfsat resultat första kvartalet ser ut att tappa fart det andra, eller så har hans kampanj lyckats väldigt bra med att skruva ner förväntningarna. Bill Richardsons kampanj påstår att dom kommer slå Edwards andra kvartalet.

Läs mer hos Washington Post, The Politico, ABC News och CBS News.

2007-06-23

Demokraterna håvar in pengar

Just nu leder demokraterna pengaracet för valen under 2008. Demokraternas kampanjkommittér för representanthuset och senaten fick i maj in netto 2,3 miljoner dollar respektive 2,1 miljoner. Det ger dem 11,5 respektive 14,2 miljoner i kassakistan, samt skulder på totalt knappt 10 miljoner.

Republikanerna fick i maj in netto 800 000 respektive 200 000 dollar och har 11,5 respektive 1,8 miljoner i kassakistan, samt skulder på totalt 11 miljoner dollar.

De demokratiska presidentkandidaterna drar dessutom in mycket mer pengar just nu är sina republikanska konkurrenter.

När vi kommer till moderpartierna är dock ordningen den vanliga. Demokraterna gick minus 600 000 dollar netto och har 5,4 miljoner i kassakistan, samt skulder på 2,5 miljoner. Republikanerna fick in 800 000 dollar netto och har hela 15 miljoner i kassakistan, samt är skuldfria.

Var de fattiga bara en fortsättning på kampanjen?

John Edwards har på bara ett par dagar fått två riktigt jobbiga artiklar mot sig. Den första var i NY Times och menade att han utnyttjade de fattiga för att kunna fortsätta sin kampanj till Vita huset. Han satte upp en nonprofit-organisation, The Center for Opportunity and Promise, som drog in 1,3 miljoner dollar under 2005 och bland annat finansierade många av hans resor trill Iowa och New Hampshire. De anställda i organisationen var människor som jobbat med honom i hans presidentkampanj - och som jobbar med honom i hans nuvarande.

För mig är det uppenbart att hans arbete för fattiga människor var ett smart sätt att hålla sig kvar i rampljuset - och samtidigt göra något för dessa människor. Det är naturligtvis inte alls bra för honom att den storyn börjar spridas, för många känner nog att den ligger nära sanningen.

Edwards har haft det tufft på senare tid. Hans kampanj har inte skjutit fart utan snarare tappat. Nu ser det också ut som om han även har det tufft pengamässigt andra kvartalet, han kommer hamna långt efter Obama och Clinton. För att råda bot på kräftgången har han återlanserat sitt Two Americas, ett med rika och ett med fattiga, som var hans tema 2004.

Romneys tredje ben

Mitt Romney lanserar nu sitt tredje ben av hans politiska budskap i en TV-reklam han kör i de tidiga delstaterna Iowa och New Hampshire. Familjen, nationell säkerhet och nu ekonomin. Romney har sedan februari regelbundet kört TV-reklam, för fyra miljoner dollar, i dessa två delstater och han innehar nu faktiskt ledningen i båda (trender för Iowa och NH).

Bloggen TheFix pekar på att Romney syns med loggan för Club for Growth i reklamen. Det säger kanske inte så mycket för en del, men till de som känner till den och vet vad den står för skickar Romney ett tydligt budskap. Club for Growth står för en liten stat och låga skatter.

I reklamen menar Romney att han har förändrat varenda institution han jobbat med, vilket faktiskt också är sant. Han har en mycket stark bakgrund som någon som verkligen förändrar och utvecklar verksamheter, som VD, som ansvarig för OS i Salt Lake City och som guvernör.

2007-06-22

New York, New York, New York

Innan presidentvalet 2004 var jag några dagar i New York innan jag tog tåget ner till huvudstaden. I New York fanns ingen valkampanj alls. Det fanns ingen anledning, John Kerry skulle plocka hem delstaten utan problem och ingen av kampanjerna såg någon anledning att spendera tid och pengar där. 2008 kan det mycket väl bli helt annorlunda. Hillary Clinton, senator från New York, kan mycket väl bli demokraternas presidentkandidat och Rudy Giuliani, fd borgmästare i stan, kan lika gärna bli republikanernas dito. Och för att göra New York ännu hetare ser det ut som om New Yorks nuvarande borgmästare Michael Bloomberg kommer ge sig in i leken. Eftersom han i så fall ställer upp som independant så kan vi alltså få en rejäl batalj mellan tre New York-bor.

Han lämnade i tisdags det republikanska partiet och skickade en mycket stark signal att han kommer ställa upp. Det förnekar han såklart och säger att hans "intention" är att vara borgmästare hela den period han är vald till. Intention alltså, såna kan ju ändras...

Hans klart största strategiska fördel i racet är naturligtvis hans stora förmögenhet. Han är dollarmiljardär och kan själv finansiera hela sin kampanj utan att vara beroende av fundraising. Valet beräknas kosta 500 miljoner dollar per kandidat, en del påstår att Bloomberg kommer satsa en miljard.

Vilka skulle han då ta väljare från? Tja, två undersökningar ger två olika svar. SurveyUSA menar att han huvudsakligen tar republikanska väljare, medan pollstern John Zogby tror tvärtom. Han hänvisar till mittenväljarna, moderates, som han tror Bloomberg kommer locka. Dessa är huvudsakligen, 38%, demokrater, 25% republikaner och 38% oberoende. Zogby tror att Bloomberg kan vinna:

"Bloomberg's combination of a track record of political success, a political philosophy that matches what the electorate wants, and the cash to buy a campaign organization makes it possible he may do much more than just affect the race - he could win it."

Han menar att väljarna är trötta på strider mellan de två partierna och vill ha någon som kan komma till Washington och ena landet. Bloomberg predikar just det och har gjort det i New York. Han kan dessutom komma in sent i kampanjen när de andra har hamrat på varandra bra länge och kännas som en frisk fläkt som står över partikäbblet.

2007-06-21

Tillbaka

Hej alla. Jag beklagar frånvaron av inlägg. Under veckan har International Conference on Thinking varit i Norrköping och jag har varit med från morgon till kväll. Därför har jag tappat kollen fullständigt på det senaste i valväg. Det har gått så långt att jag i DN läste att Michael Bloomberg har lämnat republikanerna och därmed troligen ställer upp i valet som independant. Skäms på mig!

Nu är jag dock sommarledig och ska blogga som bara fan!

2007-06-15

Tala är guld

Bill Clinton tjänade 10 miljoner dollar på att hålla tal och anförande förra året. För ett tal i London fick han 450 000 dollar. Själv är jag glad om jag får betalt för tågbiljetterna.

2007-06-14

Testa själv

"One of the frustrations is that there is more attention on Britney Spears getting out of a car without underwear than there is about who is going to be the next president."

- Mike Huckabee klagar på dåligt mediaintresse för hans kampanj. Well, om han skulle prova att själva kliva ur en bil i kjol och utaqn underkläder skulle nog hans kampanj få en del uppmärksamhet.

Vinner Hillary genom kvinnornas röster?

En del säger att Hillary Clinton kommer vinna presidentvalet tack vare att kvinnor kommer gå man..öh..kvinna ur huse och rösta på henne. Det de inte tänker på är att demokraterna redan har ett rejält övertag hos kvinnorna. Den perfekta kandidaten för demokraterna är en som behåller övertaget hos kvinnorna men kan plocka försprånget för republikanerna hos männen.

Men naturligtvis kommer kvinnnornas röster spela stor roll för att Hillary ska kunna bli demokraternas kandidat. En undersökning av Washington Post menar att hela hennes försprång till Barack Obama på 15 procentenheter beror på övertaget hos kvinnorna.

Men som sagt, om hon nu blir demokraternas kandidat, måste hon locka över männen till sin sida, eller få en sjuhelsikes massa kvinnor att rösta på henne. Och där klarar hon sig inte bättre än de tidigare demokratiska kandidaterna Gore och Kerry. Gallup har jämfört hur Gore och Kerry klarade sig mot Bush och hur Hillary klarar sig mot Rudy Giuliani.

I snitt så föredrar kvinnor Hillary före Rudy med sex procentenheter, 53-47. Män däremot föredrar Rudy med 16 procentenheter. Det kan jämföras med Bushs tolv procents övertag hos män mot Kerry och sju procent mot Gore. Gallups undersökning kan sammanfattas så här:

"Given the historic nature of having a female Democrat running against a socially liberal Catholic Republican, it is remarkable how similar it appears the results would be to the 2004 election in which two white males representing the mainstream politics of the two parties faced off."

Nu ska vi komma ihåg att det är långt till valet, men dessa undersökningar ger en vink. Det blir svårt för Hillary att vinna genom att förlita sig på kvinnornas röster. Istället måste hon locka över männen, och där gör hon idag sämre ifrån sig än både Kerry och Gore.

2007-06-13

Rudys Twelve Commitments

I natt kom ett mail från Giulianis kampanj där han ställer ut tolv vallöften:
  1. I will keep America on offense in the Terrorists' War on Us.
  2. I will end illegal immigration, secure our borders, and identify every non-citizen in our nation.
  3. I will restore fiscal discipline and cut wasteful Washington spending.
  4. I will cut taxes and reform the tax code.
  5. I will impose accountability on Washington.
  6. I will lead America towards energy independence.
  7. I will give Americans more control over, and access to, healthcare with affordable and portable free-market solutions.
  8. I will increase adoptions, decrease abortions, and protect the quality of life for our children.
  9. I will reform the legal system and appoint strict constructionist judges.
  10. I will ensure that every community in America is prepared for terrorist attacks and natural disasters.
  11. I will provide access to a quality education to every child in America by giving real school choice to parents.
  12. I will expand America's involvement in the global economy and strengthen our reputation around the world.
Washingtons Post-bloggen The Fix har en översättning av löftena. Bland annat är frågan om att minska aborter och öka antalet adoptioner intressant. Den är naturligtvis till för att minska skadeverkningarna av att Rudy är för fri abort.

Vi ser också att det är verkligt stora frågor han ger sig på. Bekämpa terrorism, stoppa illegal invandring, utbildning, USAs roll i världen och inte minst healthcare.

2007-06-12

Inte trodde jag att han kunde vara rolig

"I’ve learned one thing in listening to all the debates and reading about all these people running for office, and the one fact I’ve learned, I can’t get out of my mind, is that Rudy Giuliani has been married more times than Mitt Romney’s been hunting."

-Senatens majoritetsledare Harry Reid till New York Times.

2007-06-11

Colin Powell i Meet the Press

Vill ni se en balanserad och skicklig statsman, kolla på Tim Russerts intervju med Colin Powell. Han står på ett sakligt och tydligt sätt upp för invasionen av Irak och pekar vid ett tillfälle tydligt på Saddam Husseins skuld. Visst hade CIA och andra underrättelsetjänster helt fel när de trodde att Irak fortfarande hade massförstörelsevapen - det erkänner Powell utan omsvep - men han påpekar att Saddam hade chans att räta ut frågetecknen men lät bli.

Kan inte heller låta bli att återigen peka på vilket föredöme Russert är för andra journalister. Han ställer tuffa, ibland brutalt jobbiga, frågor till sina intervjuobjekt men låter dom sedan svara. Ofta verkar journalister tro att man måste hacka sönder och avbryta för att vara en tuff och bra journalist.

UPPDATERING: Ser att Dick skriver om det också.

2007-06-09

Romney leder i Iowa och New Hampshire

Jag har flera gånger tidigare berömt Mitt Romneys kampanj, den verkar vara extremt kompetent upplagd. De kommer från ett svårt läge som relativt okänd kandidat men tar steg för steg mot toppen som andra kandidater med samma utgångsläge inte gör.

Nu har Romney nått ytterligare en milstolpe, han har tagit ledningen i den första delstaten att rösta, Iowa. Fram till maj var det McCain och Giuliani som ledde i samtliga undersökningar, sedan mitten av maj är det Romney. I ett genomsnitt på de fem senaste undersökningarna leder han med ett snitt på 1,2 procentenheter.

Både Giuliani och McCain har dragit sig ur Iowas straw poll, en stor händelse där tusentals republikaner från Iowa samlas på ett ställe och umgås med kampanjerna för att sedan tillslut genomföra en omröstning. Resultatet kan lyfta eller sänka en kandidat. Romney tänker ställa upp och pressen ökar på honom att göra riktigt bra ifrån sig i frånvaro från Giuliani och McCain.

Romneys resultat för Iowa ser nästan exakt likadant ut för det kanske ännu viktigare valet i New Hampshire, där det första primärvalet går av stapeln. Fram till maj ledde framförallt McCain i undersökningar, sedan dess är Romneys dominans nästan total. Han leder nu med ett snitt på 8 procentenheter.

Lättvinklade nyheter

Striden mellan den demokratiska kongressen och Vita huset över nya pengar till trupperna i Irak är ett bra exempel på en lättvinklad nyhet. Vill man säga att Bush förlorade stöd är det bara att hänvisa till opinionsundersökningar som visar hans approval rating. Stödet har legat ganska stadigt på 34%, det kröp till och med upp en aning i april. Efter den verkliga striden med kongressen, under slutet av april fram till början av maj, tappar Bush kraftigt ner till 32%. Det låter minimalt men i en trend är det ganska mycket. Slutsats, Bush förlorade och kongressen vann? Så enkelt är det inte.

För vill man säga att demokraterna i kongressen förlorade är det bara att hänvisa till opinionsundersökningar som visar deras approval rating. Stödet har ökat under 2007 och nådde sin topp den 15 april. Sedan dess har de tappat från 34,5 till 33%.

Så den korrekta slutsatsen ser ut att bli att både kongressen och Vita huset förlorade.

En betydligt mer utförlig beskrivning finns hos Pollster.com.

2007-06-08

Därför kraschade immigrationsreformen

Pollstern Scott Rasmussen ger inte mycket för allt snack om taktiker och strategier som gjorde att förslaget till immigrationsreformen föll. Han menar att svaret är mycket enkelt: Ingen gillade reformen. Inte män, inte kvinnor, inte vita, inte svarta, inte unga, inte gamla, inte demokrater, inte republikaner, inte oberoende. Bara 23 procent av folket stödde reformen, färre än som stödjer Irakkriget.

Men väljarna är inte, påpekar Rasmussen, motståndare till förslaget för att de ogillar invandring. Tvärtom är en klar majoritet för väldigt öppen invandring, bara det sker lagligt. 55% säger att alla är välkomna förutom brottslingar, hot mot säkerheten och de som vill leva på bidrag. Bara 27% är mot.

After Debate

Political Wire har en video från AP som visar kandidater, kandidatfruar med mera som försöker spinna deras närmastes insats i debatten. Lite intressant att se dom bakom kulisserna.

Immigrationsreformen kraschar

Senatens ledare Harry Reid var tvungen att dra tillbaka förslaget på immigrationsreform efter att en majoritet röstade för att inte låta förslaget gå till en omröstning (senatsreglerna verkar minst sagt komplicerade). Det är naturligtvis ett rejält bakslag för Bush men också för John McCain som var en av de som jobbat fram förslaget.

Förslaget var en kompromiss där de cirka 12 miljoner illegala invandrare som finns i USA bereddes en väg till medborgarskap, samtidigt som bevakningen av gränsen mot Mexico förstärktes kraftigt. Hela förslaget är naturligtvis mycket mer omfattande, inte mindre än 400 sidor.

Jag gillar inte grunden i att man ska stänga ute människor, men tyckte ändå att kompromissen såg hyfsad ut. Båda sidor har fått med viktiga punkter. Men som i alla kompromisser så finns det också saker de båda sidorna inte gillar, och fokuset i debatten hamnade på detta.

Nu är det tillbaka till ritningsbordet som gäller. Bush och senatorerna från de båda partierna måste fortsätta jobba för att bredda stödet för reformen - som i mitt tycke är helt nödvändig.

Detta är naturligtvis inte bra för McCains chans i presidentvalet. Hade reformen gått igenom hade han i alla fall framstått som någon som uppnår resultat, nu är väl effekten mest att han återigen gjorde upp med demokraterna och retade upp sina egna väljare.

Också hos DN.

2007-06-07

Hillary byter i Iowa

Hillary Clinton leder i de flesta nationella opinionsundersökningar men kommer först tvåa eller trea i Iowa, den första delstaten att rösta. Nu byter hon ut chefen i Iowa JoDee Winterhof mot rutinerade Iowa-räven Teresa Vilmain.

I'm with Fred!

Nej, det är jag inte, men så heter Fred Thompsons nya kampanjhemsida. Han satsar på att snabbt få in 4,6 miljoner dollar i startkapital.

2007-06-06

Vem fick prata mest?

Den som pratade klart mest i republikanernas debatt var Wolf Blitzer. Känner ni inte igen namnet? Nej, han är inte kandidat, han är programledare. Hos demokraterna fick Obama mest tid, före Clinton och Blitzer.


Republikanernas debatt

Slätstruken var ordet. Dom är hela tiden så generösa mot varandra så det blir ingen nerv och inga direkta motsättningar, även om de har olika åsikter. John McCain var inte lika dominant i denna debatt som i den förra, även om han var helt okej. Mitt Romney kämpade för att låta lika positiv som Ronald Reagan, men budskapet känns påklistrat. Rudy Giuliani hade ett bra inlägg om invandring och var helt okej, men inget mer än det. Till skillnad från Romney känns hans optimism inte påklistrad, det kan bli avgörande. Mike Huckabee framstod som lite trevligare och roligare i denna debatt. Tommy Tancredo däremot framstod som en riktig dåre när han menade att ALL invandring till USA skulle stoppas. Det var det som Giuliani gick till attack mot så bra.

Ron Paul är den mest kontroversiella och udda kandidaten i fältet, gammal kandidat för libertarianska partiet som han är. Han motsätter sig Bush-doktrinen och har ofta annorlunda uppfattningar än de andra kandidaterna och artikulerar det på ett bra sätt. Ett kul inslag.

Men det jag tänker mest på under debatterna är att alla losers ska lägga ner sina kampanjer så vi kan få lite mer utvecklande svar och lite mer av debatt mellan toppnamnen. Men just nu ser det snarare ut att bli tvärtom när både Fred Thompson och Newt Gingrich är på väg in i racet.

Roligast under kvällen var när Rudy Giuliani skulle svara på en fråga om abort. Precis när han börjar slås hans mikrofon ut av åskan. Rudy tittar mot taket, ler sedan och säger att när sånt där händer blir man riktigt skrämd. Kolla episoden på YouTube:

2007-06-05

Demokraternas debatt

Debattörerna fick denna gång puckla på varandra mer än tidigare, något de inte direkt utnyttjade till bristningsgränsen, men lite ordväxlingar blev det. Bäst i den kategorin var när Barack Obama tvålade till John Edwards. Edwards stod och ojade sig över hur dåligt Obamas och Clintons ledarskap i Irakfrågan var. De var inte ledande i senaten i att motsätta sig Bushs önskemål om mer pengar till trupperna och ledde inte tillräckligt i att tvinga Vita huset att dra tillbaka trupperna. Obama svarade med att han var mot kriget redan innan det inleddes, vilket inte Edwards var, och påpekade att Edwards var minst fyra och ett halvt år för sent i sitt ledarskap.

I övrigt kan man väl säga att ju bättre opinionsiffror desto bättre klarade sig kandidaterna. Clinton gick ett par gånger i ordväxling med programledaren och menade att frågor som hamnar på en presidents bord inte kan klaras av genom en handuppräckning. Det fick henne att framstå som seriös och att hon verkligen förstod vad det innebar att vara president. Obama gjorde något liknande innan när han påpekade att handuppräckning på en fråga bara var ett sätt att splittra och dela upp, när man egentligen behövde jobba tillsammans.

Edwards jobbade hårt på att dra upp skillnader mellan honom och Obama, som han ofta klumpade ihop. Han klarade sig väl ganska hyfsat. De andra kandidaterna framstod inte riktigt som presidentmaterial. Joe Biden och Chris Dodd försöker vara skarpa och samtidigt presidentmässiga. De klarar det hyfsat tackvare rutin och ålder men blir mest bara ointressanta. Vad har de som någon av toppkandidaterna inte har?

Dennis Kucinich är arg och radikal och ingen tar honom riktigt på allvar. Mike Gravel framstår som en pinsam gammal idiot och den eventuella pondus han skulle kunna få tackvare sin höga ålder och långa erfarenhet sopar han bort genom att bete sig mer eller mindre som en galning.

Hillary Clinton vann. Hon känns väldigt tydligt som en person som skulle klara av att vara president. Bill Richardson hänvisade ofta till sin erfarenhet som guvernör, FN-ambassadör och energiminister men jag kan inte sluta tänka på honom som en perfekt vicepresident. Verkligen perfekt. När Obama pratar tänker jag bara på att han faktiskt bara varit toppolitiker i tre år och inte har någon annan bakgrund som verkligen kvalificerar honom att leda USA. Utan tvekan är han klok och skärpt, men lite mer erfarenhet skulle kännas bra.

För den intresserade finns debatten att beskåda hos CNN. Ikväll är det republikanernas tur.

2007-06-04

Åsikter om debatten...

...får ni vänta med till imorgon tisdag. Jag håller mig också från att läsa andra kommentarer, jag vill titta med oförstörda ögon och öppet sinne.

2007-06-02

McCain på offensiven

Det är svårt att inte bli imponerad över John McCain. Feg är han verkligen inte. Immigrationsreformen som förhandlades fram av republikanska senatorer, därav McCain, Vita Huset och demokratiska diton väcker enormt starka känslor, inte minst till höger. De menar att den innehåller en amnesti för de 12 miljoner människor som idag illegalt bor i USA.

McCain blev påpucklad av de andra kandidaterna, inte minst Mitt Romney, men står upp och har ställt upp i en mängd konservativa radio- och TV-program för att försvara överenskommelsen.

Dagen innan republikanernas debatt på tisdag håller McCain dessutom ett stort immigrationstal. Kanske är det politiskt vansinne, en stor chansning är det hur som helst. Men fasen, jag beundrar McCains raka ryggrad.

Friends of Fred Thompson

Så heter kommitteen som Fred Thompson nu bildar för att mer aktivt kunna förbereda sig och närmare granska förutsättningar för en officiell presidentkandidatur. Han kan nu anställa personal och samla in pengar utan att behöva rapportera in detaljerna till Federal Election Committee. Därmed vet inte hans konkurrenter hur stark, eller svag, han är.

15 juli är nästa deadline för kandidaterna att rapportera in andra kvartalets siffror till FEC.

Dags för nya debatter

På söndag debatterar demokraternas presidentkandidater i New Hampshire och på tisdag är det republikanernas tur. Två timmar vardera och allt sänds i CNN.

2007-06-01

Kan nån prata om mig?

Wesley Clark, presidentkandidat 2004, känner sig bortglömd. Därför försöker han skapa lite intresse omkring sig genom att säga att han funderar varje dag på att ställa upp i valet igen. Well, låt oss veta när du funderat klart.

Thompson ännu närmare att ställa upp

Jag beklagar senaste dagarnas frånvaro, det är händer mycket på lokalplanet, inte minst kring en viss Peter Kennerfalk.

På andra sidan dammen händer det också en del. Skådisen och förra senatorn Fred Thompson verkar ha bestämt sig för att ställa upp i presidentvalet. Konstigt vore det faktiskt annars. Utan någon kampanj att tala om så drar han runt 8-10 procent i de flesta undersökningarna.

Michael Barone bekräftar det Politico och Weekly Standard påstår när källor nära Thompson menar att han snart startar en exploraty committee.

I USA Today går han längre och pratar själv om sin kampanj.