Blåröd röra

Nu är det hela havet stormar i Washington DC. Jag ska försöka sammanfatta senaste timmarnas turer.

Harry Reid har skjutit upp omröstningen av sitt förslag, som var planerat till klockan ett på natten, sju på morgonen i dag svensk tid. Det mesta tydde innan på att han saknade tillräckligt antal röster för att få igenom det. Men anledningen att han sköt på omröstningen var en begäran från Vita huset, som nu har börjat förhandla direkt med Mitch McConnell, republikanska ledaren i senaten.

Majoritetsledaren i senaten, Harry Reid (D-NV).

Dessa förhandlingar hade McConnell tidigare under dagen sagt gick mycket bra. Något som fick nämnde Reid att kalla in alla senatorer i kammaren och skälla på McConnell för att han hittade på och ägnade sig åt meningslösa presskonferenser.

Några timmar senare sköt han alltså upp omröstningen och meddelade att han var glad att se en rörelse mot mer samarbete och kompromiss.

Under lördagen, trots att förslaget ännu inte lämnat senaten, röstade representanthuset ner Reids förslag, i en markering för att visa att hans förslag är dött där.

Den deal det skvallras om nu verkar till stor del var i lik den deal som var på gång förra helgen. Då var det president Obama som satte stopp för det som förhandlats fram i kongressen.

Det jag tycker är spännande - förutom om det överhuvudtaget kommer bli en deal och hur den kommer att se ut - är vem eller vilka som kommer utses till förlorare respektive vinnare när striden är över.

Minoritetsledaren i senaten, Mitch McConnell (R-KY).

Just nu - och det är verkligen just nu - har Mitch McConnell hamnat i centrum. Flera tidningar skriver om hans skicklighet som maktspelare. Men det kan ha ändrats om några timmar.

Snart är det dags för söndagförmiddagens alla politiska teveprogram. Där kommer vi får en ny indikation på hur läget i förhandlingarna är.

På den svenska fronten ger sig Johan Ingerö in i debatten i form av en artikel i Sydsvenskan. Han har inte det vanliga svenska perspektivet, så artikeln är klart läsvärd.

Boehners förslag ännu inte helt dött

Hur det kommer gå i maktspelet som pågår i Washington just är bäst att inte spekulera i. Ni som vill ha koll på basics kan läsa mitt inlägg från 14 juli. Det är i stora delar aktuellt även i dag.

Som ni säkert har läst så fick talmannen John Boehner till slut ihop tillräckligt med republikanska röster för att representanthuset skulle klubba hans förslag för att höja skuldtaket och minska framtida utgifter.

Bara ett par timmar senare avfärdades hans förslag av senaten, som också måste godkänna det innan president Obama till sist ska sätta sin signatur under det, innan det börjar gälla.

Men senaten avslog inte förslaget. Senatens regler är minst sagt krångliga, men förslaget har blivit "tabled", alltså typ uppskjutet. När som helst kan senaten ta ner förslaget från hyllan och rösta igenom det. Boehners förslag är alltså inte helt dött.

Naturligtvis kommer demokraterna göra vad de kan för att undvika det, men det finns där som en möjlig utväg om inget annat fungerar.

Skulle så ske vore det en stor seger för talmannen Boehner och en riktig nesa för president Obama. Men dit är det alltså en lång och krokig väg.

Just nu jobbar majoritetsledaren i senaten, Harry Reid, på ett eget förslag. Enligt snacket på stan innehåller det just nu två höjningar av skuldtaket. Det sägs också att han än så länge inte har de 60 röster som krävs för att få igenom det i senaten. Republikanerna har lovat att rösta ner förslaget om senaten klubbar igenom det.

Klockan tickar...

Varifrån beställer John Boehner pizza?

Nattmanglingar kräver pizza. Så även för John Boehner.

Amerikanskpolitik.se - alltid redo att rapportera det viktigaste! - kan avslöja att John Boehner beställer pizza från - Papa John's.

Dessa pizzor levererades i går kväll till talmannens kontor. Trots det fick alltså omröstningen om hans skuldtaksförslag skjutas på framtiden eftersom det saknade tillräckligt många röster.

Svar: Lite

Jag frågade i går: Kommer media rapportera likadant nu?

Det gällde respektive partis bakläxa från kongressens budgetkontor. Media lyfte fram när republikanernas förslag fick räknas om, skulle de göra det när samma sak hände för demokraternas?

Svar: Lite.

DN, SvD och Di körde på kvällen i går på nätet en TT-nyhet där de skrev om att båda förslagen måste omarbetas:

"Både Republikanerna och Demokraterna har fått bakläxa av kongressens icke-politiska budgetkontor för sina respektive förslag till lösning på krisen — och tvingas skyndsamt omarbeta dem."

Hos de andra medierna - TV4 och Ekot - som rapporterade om republikanernas bakläxa har jag inte sett någon uppdatering.

Johan Ingerö har hittat ett hårresande exempel på dålig rapportering. Den här gången hos SVT:

"Om fem dagar tar USA:s pengar slut och man riskerar en ekonomisk kris om man inte lyckas enas om att öka möjligheterna för landet att låna pengar. Trots det fortsätter dom mest extrema republikanerna att lägga fram förslag som är omöjliga acceptera för demokraterna."

Låt oss komma ihåg att i dagarna har både republikaner och demokrater lagt fram förslag som den andra sidan säger sig vägra rösta för.

Kommer media rapportera likadant nu?

Ni som följt min blogg ett tag vet att jag ofta är kritisk mot hur svensk media rapporterar om amerikansk politik. Rapporteringen sker ofta så att demokraterna framstår i bättre ljus än republikanerna. Det är inte alltid så, och det finns undantag hos journalisterna. Martin Gelin är ett, som jag pekat på tidigare.

Nu tänkte jag vi skulle observera utvecklingen av dagens nyhet om skuldtaksdebatten.

I morse rapporterade flera svenska medier - DN, SvD, Ekot, Tv4, Di - att representanthuset skjuter fram omröstningen av talmannen och republikanen John Boehners förslag till att lyfta skuldtaket och minska framtida utgifter. Anledningen var att kongressens budgetkontor, CBO, kommit fram till att förslaget sparar 850 miljarder dollar, 350 miljarder mindre än vad Boehner trodde. Eller som flera medier uttryckte det: "sedan experter sagt att det inte håller vad det lovar."

Majoritetsledaren i senaten, demokraten Harry Reid, har också tagit fram ett förslag som CBO har räknat på. Resultatet offentliggjorde de nyss. Reids förslag innebar besparingar, trodde han, på 2,7 biljoner dollar (2700 miljarder), men enligt CBO når det bara upp till 2,2 biljoner dollar. 500 miljarder dollar mindre.

Det rimliga - i min värld i alla fall - är att svenska medier rapporterar likvärdigt om Reids och Boehners förslag. Alltså att de nu rapporterar att "ekonomiska experter säger att Reids förslag inte håller vad det lovar". Eller gärna använda en något mer neutral formulering.

Jag ska försöka hålla koll hur de rapporterar. Ser ni något får ni gärna hojta till i kommentarerna.

Ditt och datt

Det börjar hetta till mellan de republikanska presidentkandidaterna nu.

Hetast på gröten är Tim Pawlenty som har valt ut Michele Bachmann som huvudfiende. Under ett par veckor har han gett henne nålstick och hävdat att hennes track record i kongressen är "non existant". Till slut valde hon att slå tillbaka och nu pucklar de på varandra för fullt.

Jon Huntsman har istället siktet inställt på Mitt Romney. Huntsman har, likt Pawlenty, inte gjort något större avtryck i opinionsmätningarna och hans kampanjmanager sparkades/avgick förra veckan. Nu jämför han Romneys sätt att lösa budgetfrågor i Massachusetts med president Obamas. Tidigare har han attackerat Romney för hans svaga jobbskapar-record som guvernör.

Bachmann har fått börja känna av framgångarna nu. En story om hennes migränanfall tog flera dagar att hantera. Kan hon fungera som commander in chief när hon har migrän? Ja, menar Bachmann, nej menar en del andra. I samband med det var hennes livvakter lite hårdhänta med en reporter, vilket också såklart blev en story.

Som vanligt är det inte klart ännu i vilken ordning delstaterna kommer att hålla caucus och primärval. Några delstater - Florida, Michigan, Colorado, Georgia - pressar på för att komma in tidigt i processen, medan andra som kom ganska tidigt förra gången - New York, Kalifornien - har lagt sina val sent för att spara pengar. Kalifornien kommer inte att rösta förrän i juni, till exempel. Det kan mao mycket väl bli en långdragen nomineringsprocess.

Ames Straw Poll är det första testet av kampanjernas organisatoriska styrka i Iowa. Röstningen sker den 13 augusti och nu har man valt vilka kandidater som det går att rösta på. Rick Perry och Sarah Palin, som officiellt inte gett sig in i leken, får inte vara med. Men Mitt Romney, som meddelat att han inte kommer satsa något på Ames står med. Här är de nio namnen: Bachmann, Cain, Pawlenty, Paul, Santorum, McCotter, Romney, Huntsman och Gingrich.

Ed Koch är demokrat och tidigare borgmästare i New York och han är förbannad på president Obama. Så förbannad att han stödjer den republikanska kandidaten i valet om vem som ska ersätta Antony Weiner i representanthuset. Ilskan kommer från Obamas Israel-politik.

John McCains stora fundraisers i förra presidentvalet håller sig än så länge passiva. Endast en femtedel av dem har donerat pengar till någon av de nuvarande republikanska presidentkandidaterna.

Washington Post tittar närmare på vad kandidaterna brände pengar på under det senaste kvartalet. Gingrich la en halv miljon dollar på privatjet, Obama la nästan fem miljoner på fundraising, Pawlenty har anställt mycket personal i Iowa. Man kan också se att Obama-kampanjen verkar satsa på Microsoft, och Romney-kampanjen på Apple. Erkänn att om ni hade gissat, hade ni gissat på motsatsen.

Rick Perry har det tyngsta argumentet

Det börjar bli allt mer tydligt att Texas guvernör Rick Perry kommer att ställa upp i presidentvalet.

I Des Moines Register, Iowas största tidning, är han svår att tolka på något annat sätt:

“I’m not ready to tell you that I’m ready to announce that I’m in. But I’m getting more and more comfortable every day that this is what I’ve been called to do. This is what America needs.”

Hur stark kandidat han kan bli har jag svårt att bedöma just nu, jag kan för lite om honom. Men jag anser att han har det starkaste, det tyngsta argumentet av alla kandidater, inklusive Barack Obama.

Det innebär inte att det argumentet kommer att räcka. Någon annan kandidat kan sammantaget vara mer attraktiva för väljarna, men det blir svårt att hitta ett enskilt argument som är starkare.

Argumentet för Rick Perry är detta:

Hälften av alla jobb som har skapats netto under president Obamas tid i Vita huset har skapats i Texas.

Enligt Federal Reserve Bank i Texas har det skapats 496 000 jobb i USA mellan juni 2009 och april 2011. 237 000 av dessa i Texas.

Se framför er en debatt mellan president Obama och guvernör Perry i oktober 2012. Perry ser Obama i ögonen och säger att du skötte de 49 andra delstaterna. Där skapades hälften av jobben. Jag skötte om en delstat, där skapades lika många. Vore det inte bättre att jag tog hand om alla 50 delstater?

Argumentet blir faktiskt ännu tyngre när vi tittar längre tillbaka i tiden. Under de senaste tio åren har över hälften av alla jobb som skapats i USA, netto, skapats i Texas. Mellan december 2000, då Perry tillträdde, och december 2010 skapades netto 907 000 jobb i Texas. 1,6 miljoner i hela landet. 57% av jobben i Texas alltså.

För tillfället, och troligen i valet i november 2012, så är jobb och ekonomi den viktigaste frågan för väljarna.

Men - det finns alltid ett men - så går det att ifrågasätta siffrorna. Om Perry påstår, vilket han ofta gör, att hälften av alla jobb som skapats i USA under si och så många år har skapats i Texas så är det inte sant. Man måste lägga till "netto" för att det ska stämma.

PolitiFact granskade ett sådant påstående om Texas, av Virginias guvernör Bob McDonnell, som utelämnade ordet netto och rankade det som "Barely True."

Sådant finlir förtar inte Perrys argument i väljarnas ögon. Det är bevisligen så att Texas utklassar de andra delstaterna i jobbtillväxt.

Om det argumentet räcker för att vinna den republikanska nomineringen och därefter presidentposten återstår att se. Många, många andra faktorer kommer att spela in, och självklart kommer det finnas bra argument mot Perry. Men jag har svårt att se att någon kandidat kommer att ha ett starkare enskilt argument för sin kandidatur.

Argumenten mot Romney ni kommer höra till leda

Mitt Romney är front runner och kommer vara den som angrips hårdast. Här är angreppspunkterna ni kommer höra till öronen blöder:

Obamneycare

Om just ordet Obamneycare kommer leva vidare är oklart, men Romney kommer angripas hårt för den sjukförsäkringsreform han genomförde i Massachusetts. Obamneycare var Tim Pawlentys ord för den, som han använde i en teve-intervju, men sedan inte följde upp med i teve-debatten kvällen därpå.

47:a i jobbskapande

When you look at the absolute increases in job creation, Utah led the way in the United States in terms of job creation," sa Jon Huntsman nyligen. "That, compared and contrasted with certain other states like Massachusetts, which I will just pull out randomly, not first, but 47th."

Jo, helt random. Att Massachussetts kom först på 47:e plats i jobbskapande under Romneys tid används alltså redan av hans republikanska motståndare, och skulle troligen bli huvudpunkten i demokraternas kritik av honom om han vinner nomineringen.

Romney gav hundratals personer sparken

När Romney utmanade Ted Kennedy om en plats i senaten 1994 utsattes han för en kanonad av negativa reklamfilmer. Alla på samma tema: Under Romneys tid som företagare gav han massvis med människor sparken och tjänade samtidigt själv miljontals dollar.

Politico har sammanställt filmerna som Kennedy körde. I dom pratar en del av de personer som fått sparken och blivit av med exempelvis sjukförsäkringen. Kolla får ni se, det är ganska effektivt.

Obama vs. Generic Republican

Eftersom det ännu inte finns någon utsedd motståndare till president Obama frågar Gallup om "det republikanska partiets presidentkandidat", Generic Republican som de kallar det.

Det är för tilfället ingen munter läsning för presidenten.

Generic Republican leder med 8%. En ökning med 3% sedan förra mätningen i juni. I maj, i samband med dödandet av Osama bin Laden, ledde Obama med 3%.

Är det dåligt om vi jämför med historien? Ja, i alla fall på senare tid. Den första president Bush ledde vid motsvarande under hans första mandatperiod med cirka 25%, och den andra president Bush med 7%.

Trots det starka stödet förlorade Bush I. Och trots det betydligt svagare stödet jämfört med pappa vann Bush II.

Som jag brukar påminna om, så säger mätningarna nu inte så mycket om vem som kommer vinna i november 2012, utan istället hur läget är just nu. Men hur man än vrider och vänder på det är det alltid bättre att leda än att ligga under (duh).

Rasmussen bekräftar bilden från Gallup. Hos dem leder Generic Republican med 5%.

Samtidigt leder Obama över alla samtliga namngivna republiker hos Quinnipiac. Romney kommer närmast med -6% mot Obama. Av de senaste åtta olika mätningarna Obama vs. Romney leder Obama i sju av dem. Romney leder i en, som är från början av juni.

Det du behöver ha koll på för att följa maktspelet i DC

Det pågår ett spel på allra högsta nivå i Washington D.C. Insatserna är höga, utfallet av förhandlingarna om att höja skuldtaket kan spela stor roll i vem som kontrollerar kongressen och Vita huset efter nästa års val.

1995 och 1996 utspelade sig ett liknande drama med president Bill Clinton och talmannen Newt Gingrich i huvudrollerna. Den amerikanska staten stängde sin verksamhet två gånger när parterna inte lyckades komma överens om budgeten. Skuldtaket var även då en faktor som republikanerna, som kontrollerade kongressen, hotade att inte höja.

Under striden föll Clintons förtroendesiffror kraftigt, men steg till rekordnivåer för honom efter att en överenskommelse nåtts. Och han blev tämligen enkelt återvald senare under året.

En viktig faktor för Clintons ökade popularitet var Gingrichs uttalande om att han var sur över att han tvingats gå ut genom bakdörren på Air Force One efter en resa till Israel för att närvara på en begravning. Mediebilden blev att denna förolämpning låg bakom Gingrichs ovilja att göra upp om budgeten.

Vad jag vill säga med denna lilla tillbakablick är att utkomsten av den politiska strid som pågår är högst osäker.

Här är några punkter som kan vara värd att ha koll på när ni följer turerna:

Partners ståndpunkter

Republikanerna, framförallt i representanthuset där flera blivit valda med Tea Party-stöd, vill inte se några skattehöjningar. Alls. De hävdar att USA:s problem inte är för låga intäkter, utan för höga utgifter.

Demokraterna vill se en mix av skattehöjningar och minskade utgifter. I det paket på fyra biljoner dollar som diskuteras skulle ungefär en fjärdedel komma från skatteökningar och tre fjärdedelar från minskade utgifter.

Demokraterna vill gärna hävda att deras skattehöjningar i huvudsak är hål som täpps till i skattelagstiftningen, medan republikanerna benämner det som skattehöjningar i allmänna ordalag.

Spelarna

Viktigaste spelare är president Barack Obama och talmannen John Boehner.

Tidigare har förhandlingarna pågått i en grupp som leddes av vicepresident Joe Biden, där bland annat majoritetsledare i representanthuset Eric Cantor ingick. Senaste veckan har Boehner och framförallt Obama tagit en mer aktiv del och de kommer nu träffas varje dag framöver.

Turerna

Tidigare har ett stort paket på fyra biljoner dollar diskuterats. Under senaste helgen meddelade Boehner att han inte såg någon framtid för det förslaget, eftersom det innehåller skattehöjningar. Därför vill han inrikta sig på ett mindre paket på två biljoner. Obama vill hålla kvar vid fyra biljoners-paketet.

Ett alternativ presenterades i dagarna av minoritetsledaren i senaten, Mitch McConnell. Det innebär i korthet att skuldtaket kan höjas tre gånger under 2011 och 2012 av president Obama. Endast med en majoritet på över två tredjedelar kan kongressen stoppa höjningarna. Det skulle ge republikanerna möjligheten att rösta nej till höjningar, samtidigt som det lägger hela den politiska bördan av höjningarna på Obama. Ni kan läsa mer utförligt om det här.

Opinionen

Enligt bloggen 538.com ligger republikanernas ståndpunkt, med inga skattehöjningar alls, inte i linje med väljarnas. Även republikanska väljare kan tänka sig en mix av minskade utgifter och höjda skatter, med tyngdpunkten på minskade utgifter.

Presidentkandidaterna

Överlag ligger de republikanska presidentkandidaterna lågt. De har alla uttalat sig vid något tillfälle, men ingen har på allvar lagt sig i debatten som pågår i huvudstaden.

Michele Bachmann, som är en av få av kandidaterna som faktiskt kommer behöva rösta om skuldtaket, har motsatt sig en höjning.

Newt Gingrich tog avstånd från McConnells förslag.

I övrigt ligger de alltså tämligen lågt.

Mediebilden

Att vinna striden handlar om att vinna opinionen och för att göra det måste rätt mediebild sättas. En president har alltid fördel av ett enormt stort genomslag i media. Det utnyttjade president Clinton mot Gingrich och det är därför president Obama haft två presskonferenser de senaste två veckorna.

Men, det kan vara annat än de mer kontrollerade medietillfällena som avgör. Som gnället om flygresan för Gingrich. Vem vet exempelvis hur allmänheten reagerar på rapporterna om att president Obama lämnade förhandlingarna i natt i vredesmod. Framstår han som passionerad och principfast, eller som en del av det problem i Washington han så ofta kritiserat?

Obama har jobbat hårt på att framstå som den vuxne och jämfört de andra med hans egna barn som alltid gör läxorna i sista sekunden.

Republikanerna försöker lägga problemet på Obamas bord. De har redan röstat igenom en budget, var är Obamas förslag, frågar de.

Chicken race de luxe

Den andra augusti närmar sig. Ingen vet säkert hur ekonomin skulle påverkas om amerikanska staten (delvis eller helt) ställde in betalningarna. Och om det händer, vem får då skulden? Och vem får äran om en kompromiss hittas och ett förslag klubbas igenom som innebär en höjning av taket?

Vad vi ser är ett chicken race på allra högsta nivå.

Money, money, money

2011 års andra kvartal, var det första i årets presidentkampanj. Förra gången, 2007, var vi redan långt inne i kampanjerna, men nu har de precis startat. Nytt kvartal betyder att kampanjerna redovisar hur mycket fundraising de fått in. Pengarna är viktiga för en stark fortsatt kampanj, men också en signal om hur bra det går.

Tim Pawlenty skickar ut en signal om att det inte går så bra. 4,2 miljoner dollar under andra kvartalet. Kampanjen försöker spinna det genom att säga att kampanjen har mer tillgängliga pengar nu än vad vinnaren i Iowa (Huckabee) och vinnaren i New Hampshire (McCain) hade vid samma tidpunkt 2007.

Det är sant, och visar hur upp och ner det kan gå i presidentval. Men det raderar inte ut det faktum att Pawlentys kampanj inte lyfter.

Jon Huntsman startade sent, men har fått ihop 4,1 miljoner. Nästan hälften av den summan har han dock själv lånat ut till kampanjen, trots att han så sent som maj sa att han inte skulle göra det.

Ron Paul landar på runt 4,5 miljoner dollar, men kampanjen räknar fortfarande checkarna säger de.

Mitt Romney drog in över tio miljoner dollar en och samma dag och kommer presentera ett resultat på mellan 15-20 miljoner, säger kampanjen.

Hur mycket president Obama tillsammans med demokratiska partiet, som till stor del samkör sin fundraising, har fått in vet vi inte ännu. De hade satt upp ett mål på över 60 miljoner dollar, och troligen nått det. 493 000 personer gav till kampanjen.

Nu väntar alla på Michele Bachmanns siffror. Förväntningarna är höga. I senaste valet till representanthuset drog hon in 13,4 miljoner dollar. Mest av alla kandidater till representanthuset.