Ted Kennedy kallades för senatens liberala lejon, där han suttit sedan 1963. Det är samma plats i senaten som hans äldre bror, JFK, inhavde tills han blev president. Han var dock för ung för att ta över platsen på en gång, eftersom han ännu inte fyllt trettio år. En vän till familjen, Ben Smith, utsågs istället och satt resten av perioden. Det gjorde att Ted kunde ställa upp i valet 1962. Han utmanades dock av en annan demokrat i primärvalet och anklagelser om nepotism haglade: "Don't you think that Teddy is one Kennedy too many?". Men det tyckte folk uppenbarligen inte.
Han fick sedan uppleva ett turbulent årtionde när först hans äldste bror mördades 1963, och hans andra bror 1968. Robert Kennedy hade precis vunnit primärvalet i Kalifornien och var på väg att vinna den demokratiska presidentnomineringen när han sköts till döds.
En del försökte få Ted att ställa upp i valet istället för brodern, men han bestämde sig för att låta bli, bara 36 år som han var då.
Han låg bra till i opinionsundersökningar inför presidentvalen 1972 och 1976, men ställde inte upp. Istället utmanade han den sittande demokratiske presidenten, Jimmy Carter, i 1980 års val. I början såg det ut som han skulle vinna, med ett stort övertag i opinionen och Carters approval rating nere på 19 procent. Negativ press kombinerat med en illa skött kampanj och en president som fick hantera internationella kriser, gjorde att Kennedy tappade stödet och förlorade det inledande valet i Iowa. Kampen drog dock ut på tiden och Kennedy lyckades bland annat vinna New York och Kalifornien, men Carter drog det längsta strået och fick tillräckligt antal delegater för att vinna nomineringen.
Ted Kennedy var kanske som starkast i senaten under 1990-talet när republikanerna tog över kongressen i valet 1994. Han lyckades besegra en hel del av deras förslag och drev igenom en del demokratiska.
Även om Ted Kennedy har stått lite för långt till vänster för min smak så går det inte att vara annat än imponerad över hans politiska karriär. Han har varit en central del av det amerikanska samhället i nästan femtio år. Förra året lämnade han över facklan till Barack Obama, när han endorsade honom i presidentvalet. Under 2009 har han bara kunnat delta mycket begränsat i senatens arbete och John McCain sa att hans närvaro och erfarenhet verkligen saknades. I augusti fick han presidentens Medal of Freedom, den högsta utmärkelse en civil person kan få i USA. Ett värdigt slut på en lång gärning.