Det pågår ett spel på allra högsta nivå i Washington D.C. Insatserna är höga, utfallet av förhandlingarna om att höja skuldtaket kan spela stor roll i vem som kontrollerar kongressen och Vita huset efter nästa års val.
1995 och 1996 utspelade sig ett liknande drama med president Bill Clinton och talmannen Newt Gingrich i huvudrollerna. Den amerikanska staten stängde sin verksamhet två gånger när parterna inte lyckades komma överens om budgeten. Skuldtaket var även då en faktor som republikanerna, som kontrollerade kongressen, hotade att inte höja.
Under striden föll Clintons förtroendesiffror kraftigt, men steg till rekordnivåer för honom efter att en överenskommelse nåtts. Och han blev tämligen enkelt återvald senare under året.
En viktig faktor för Clintons ökade popularitet var Gingrichs uttalande om att han var sur över att han tvingats gå ut genom bakdörren på Air Force One efter en resa till Israel för att närvara på en begravning. Mediebilden blev att denna förolämpning låg bakom Gingrichs ovilja att göra upp om budgeten.
Vad jag vill säga med denna lilla tillbakablick är att utkomsten av den politiska strid som pågår är högst osäker.
Här är några punkter som kan vara värd att ha koll på när ni följer turerna:
Partners ståndpunkter
Republikanerna, framförallt i representanthuset där flera blivit valda med Tea Party-stöd, vill inte se några skattehöjningar. Alls. De hävdar att USA:s problem inte är för låga intäkter, utan för höga utgifter.
Demokraterna vill se en mix av skattehöjningar och minskade utgifter. I det paket på fyra biljoner dollar som diskuteras skulle ungefär en fjärdedel komma från skatteökningar och tre fjärdedelar från minskade utgifter.
Demokraterna vill gärna hävda att deras skattehöjningar i huvudsak är hål som täpps till i skattelagstiftningen, medan republikanerna benämner det som skattehöjningar i allmänna ordalag.
Spelarna
Viktigaste spelare är president Barack Obama och talmannen John Boehner.
Tidigare har förhandlingarna pågått i en grupp som leddes av vicepresident Joe Biden, där bland annat majoritetsledare i representanthuset Eric Cantor ingick. Senaste veckan har Boehner och framförallt Obama tagit en mer aktiv del och de kommer nu träffas varje dag framöver.
Turerna
Tidigare har ett stort paket på fyra biljoner dollar diskuterats. Under senaste helgen meddelade Boehner att han inte såg någon framtid för det förslaget, eftersom det innehåller skattehöjningar. Därför vill han inrikta sig på ett mindre paket på två biljoner. Obama vill hålla kvar vid fyra biljoners-paketet.
Ett alternativ presenterades i dagarna av minoritetsledaren i senaten, Mitch McConnell. Det innebär i korthet att skuldtaket kan höjas tre gånger under 2011 och 2012 av president Obama. Endast med en majoritet på över två tredjedelar kan kongressen stoppa höjningarna. Det skulle ge republikanerna möjligheten att rösta nej till höjningar, samtidigt som det lägger hela den politiska bördan av höjningarna på Obama. Ni kan läsa mer utförligt om det här.
Opinionen
Enligt bloggen 538.com ligger republikanernas ståndpunkt, med inga skattehöjningar alls, inte i linje med väljarnas. Även republikanska väljare kan tänka sig en mix av minskade utgifter och höjda skatter, med tyngdpunkten på minskade utgifter.
Presidentkandidaterna
Överlag ligger de republikanska presidentkandidaterna lågt. De har alla uttalat sig vid något tillfälle, men ingen har på allvar lagt sig i debatten som pågår i huvudstaden.
Michele Bachmann, som är en av få av kandidaterna som faktiskt kommer behöva rösta om skuldtaket, har motsatt sig en höjning.
Newt Gingrich tog avstånd från McConnells förslag.
I övrigt ligger de alltså tämligen lågt.
Mediebilden
Att vinna striden handlar om att vinna opinionen och för att göra det måste rätt mediebild sättas. En president har alltid fördel av ett enormt stort genomslag i media. Det utnyttjade president Clinton mot Gingrich och det är därför president Obama haft två presskonferenser de senaste två veckorna.
Men, det kan vara annat än de mer kontrollerade medietillfällena som avgör. Som gnället om flygresan för Gingrich. Vem vet exempelvis hur allmänheten reagerar på rapporterna om att president Obama lämnade förhandlingarna i natt i vredesmod. Framstår han som passionerad och principfast, eller som en del av det problem i Washington han så ofta kritiserat?
Obama har jobbat hårt på att framstå som den vuxne och jämfört de andra med hans egna barn som alltid gör läxorna i sista sekunden.
Republikanerna försöker lägga problemet på Obamas bord. De har redan röstat igenom en budget, var är Obamas förslag, frågar de.
Chicken race de luxe
Den andra augusti närmar sig. Ingen vet säkert hur ekonomin skulle påverkas om amerikanska staten (delvis eller helt) ställde in betalningarna. Och om det händer, vem får då skulden? Och vem får äran om en kompromiss hittas och ett förslag klubbas igenom som innebär en höjning av taket?
Vad vi ser är ett chicken race på allra högsta nivå.
8 kommentarer:
Suverän sammanfattning av alltsammans :)
Vad kan man förvänta sig från någon som börjar med att det "kan spela stor roll i vem som kontrollerar kongressen och Vita huset efter nästa års val".
"Ingen vet säkert hur ekonomin skulle påverkas om amerikanska staten (delvis eller helt) ställde in betalningarna."
Du skulle kunna börja med att läsa om effekterna 1979 när USA var på branten till att ställa in betalningarna.
Eller vad ekonomer anser i frågan, US Chambers of Commerce, och så vidare. Till skillnad då från republikanerna i kongressen.
Bara osäkerheten över att taket inte kommer höjas påverkar redan ekonomin.
Att Moody nu varnar för att USA kan få sänkt kreditvärdighet, tror du att det beskedet, eller att det sänks kommer att ha någon påverkan? Kanske tex att statsskulden blir dyrare att betala?
Vad tror du effekterna på världsekonomin är om USA ställer in betalningarna?
E Ljung: du får gärna exakt redogöra för vad som kommer inträffa.
Exakt? Ingen kan exakt säga vad som händer om en kraftig jordbävning drabbar Tokyobukten. Men det är rätt så klart att påverkan på området kommer vara riktigt illa.
Samma sak gäller om USA inte höjer taket. Påverkan på ekonomin, både regionalt och globalt kommer att vara ordentligt illa.
Men nej, jag kan inte, och än mindre än ekonomer och tex US Chambers of Congress inte exakt redogöra för vad som händer.
Men det är en fånig fråga. Kan du inte bättre?
Vad tror du själv att effekten av att taket inte höjs blir? Att det inte är en fara, precis som stort antal av republikanerna i kongressen? Att effekten kommer att bli mindre? Större? Kommer vi i Sverige även påverkas?
Eller saknar du kunskaper att ens ha en åsikt om effekten? Kanske därför du väljer att skriva om det som om utgången mest handlar om vilka som vinner valen 2012?
Vad är din poäng egentligen? Jag uppfattade det som du klagade på att jag uttalade mig om man inte säkert känner till de ekonomiska konsekvenserna? Därför bad jag dig redogöra för det. Det kan du inte säger du, och anmärker på att jag är fokuserad på det politiska läget? Jag hänger inte med. Detta är en blogg om politik, inte ekonomi.
"Ingen vet säkert hur ekonomin skulle påverkas om amerikanska staten (delvis eller helt) ställde in betalningarna."
Japp. Bara det politiska.
Jag frågade dig mycket enkelt om vad du trodde effekten skulle vara om taket inte höjs.
Det vore väl inte en särskilt svår fråga att svara på? Eller?
Inte precis som om jag skulle begära att du exakt skulle berätta.
Nej, jag har inget svar på det. Därför bad jag dig redogöra.
Du kan inte gissa på vad du tro effekten av att USA ställer in sina betalningar kommer att vara?
Positiva, negativa, ingen skillnad?
Inget exakt krav krävs. Men om du tror att effekten kommer att vara mild eller kraftig kan ju inte vara för svårt.
Själv så kan jag utan problem säga att ställer USA in sina betalningar så kommer inte bara USA utan även världen drabbas att kraftigt negativa effekter.
Tre kreditvärderingsinstitut har nu gått ut och varnat USA för att de kommer att få sänkt kreditvärdering. Inte bara landet, utan det kommer även ske på lokal nivå.
Du sysslar förhoppningsvis inte med ekonomiska frågor för folkpartiet.
Skicka en kommentar