Sean Trende, som skriver för RealClearPolitics, har på senare tid blivit en av mina favoritskribenter. Hans bok, The Lost Majority, recenserade jag tidigare i år. Jag gillar honom eftersom han är bra på att höja sig över det dagsakutella mediepladdret och ifrågasätter rådande sanningar. Nu svarar han på frågan varför det är så jämnt mellan Barack Obama och Mitt Romney.
Sedan början av maj har Obamas siffror i mätningarna för troliga väljare varierat 2 procentenheter, Romneys 1,3 procentenheter. Hos registrerade väljare ligger Obamas siffror mellan 44-49% och för Romney 42-46%.
Trots det har det inte varit stiltje i kampanjerna. Två dåliga jobbrapporter, Högsta domstolen godkände Obamacare, över 100 miljoner dollar i tevereklam, hårda attacker mot Romneys tid i Bain, Obama sa att ekonomin "is doing fine" - och så vidare.
Trots det, alltså tämligen oförändrat läge i opinionen. Varför?
Trende tittar på flera förklaringar, men låt mig fokusera på den om ekonomin. Den har jag själv sagt, vid upprepade tillfällen, kommer fälla avgörandet. Därför har det förvånat mig något att Romney inte tagit ledningen i opinionen efter de två dåliga jobbrapporterna.
Anledningen, enligt Trende, är att ekonomin inte är så katastrofalt dålig som det lätt blir gällande i debatten. Nate Silver på NY Times sammanställde 43 olika ekonomiska indikatorer och mätte hur stor påverkan dessa hade på presidentval. Trende tog de tio viktigaste och gjorde ett index för att se hur dålig ekonomin är 2012 jämfört med tidigare presidentvalsår. Han gjorde detta i januari, så siffrorna behöver uppdateras, men är ändå intressanta.
Då ser vi att 1980 var det värsta året, följt av 2008. 2012 hamnar mellan 1960 och 1992. Dessa år förlorade det partiet vid makten, men det var ganska jämna val (1960: 0,2%. 1992: 6%, men då hade vi Ross Perot med i bilden) särskilt vid den här tidpunkten, menar Trende. 2012 års ekonomi är inte så mycket sämre än 2000 och 2004, båda jämna val.
Om vi bara tittar på detta borde alltså bli ett ganska jämnt val och det vore aningen märkligt om någon kandidat ryckte ifrån den andra. Nu ska man ju komma ihåg att trots tidigare erfarenhet är viktigt att väga in så är varje presidentval unikt. Men vi behöver inte vara alldeles förvånade om mätningarna kommer vara jämna ända fram till valdagen.
Sedan början av maj har Obamas siffror i mätningarna för troliga väljare varierat 2 procentenheter, Romneys 1,3 procentenheter. Hos registrerade väljare ligger Obamas siffror mellan 44-49% och för Romney 42-46%.
Trots det har det inte varit stiltje i kampanjerna. Två dåliga jobbrapporter, Högsta domstolen godkände Obamacare, över 100 miljoner dollar i tevereklam, hårda attacker mot Romneys tid i Bain, Obama sa att ekonomin "is doing fine" - och så vidare.
Trots det, alltså tämligen oförändrat läge i opinionen. Varför?
Trende tittar på flera förklaringar, men låt mig fokusera på den om ekonomin. Den har jag själv sagt, vid upprepade tillfällen, kommer fälla avgörandet. Därför har det förvånat mig något att Romney inte tagit ledningen i opinionen efter de två dåliga jobbrapporterna.
Anledningen, enligt Trende, är att ekonomin inte är så katastrofalt dålig som det lätt blir gällande i debatten. Nate Silver på NY Times sammanställde 43 olika ekonomiska indikatorer och mätte hur stor påverkan dessa hade på presidentval. Trende tog de tio viktigaste och gjorde ett index för att se hur dålig ekonomin är 2012 jämfört med tidigare presidentvalsår. Han gjorde detta i januari, så siffrorna behöver uppdateras, men är ändå intressanta.
 |
| Ju högre siffra, desto värre ekonomi. Fetstil betyder maktskifte. Klicka för större bild. |
Om vi bara tittar på detta borde alltså bli ett ganska jämnt val och det vore aningen märkligt om någon kandidat ryckte ifrån den andra. Nu ska man ju komma ihåg att trots tidigare erfarenhet är viktigt att väga in så är varje presidentval unikt. Men vi behöver inte vara alldeles förvånade om mätningarna kommer vara jämna ända fram till valdagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar