2008-11-06

En traditionell republikansk kandidat

Det absolut bästa efter valen är att läsa reportagen inifrån kampanjerna eller intervjuer med folk som nu blir mycket mer öppenhjärtliga. Man ska komma ihåg att dessa intervjuer kan göras för att skydda sig själv och skylla på någon annan, men lägger man ett eget litet pussel kan man få en hyfsad bild av vad som hänt. Säkert har några tidningar fått ha reportrar på insidan som lovat att inte skriva något fören efter valet. Sånt brukar bli spännande böcker.

Hur som helst, Washington Post bidrar nu med en högst intressant artikel där bland andra Lindsey Graham, senator och nära vän till McCain uttalar sig. Det gör även Steve Schmidt, han som tog över strateg och taktik under juli när McCain bestämde sig för att skaka om kampanjen och föra den i en annan riktning. Lindsey Grahams vittnesmål säger mycket om beslutet som gjorde McCain från den han är till en annan kandidat. Så här sa McCain enligt Graham:

"It is not my goal to run this race and be admired as the maverick that lost."

Starting in July, McCain largely abandoned the well-known brand he had built over a decade: a moderate, steady, experienced maverick whose great political skill was in convincing independent voters that he was not just another Republican.

He kicked the reporters off his bus, started talking about oil drilling, attacked Obama's character, embraced conservative policies and eventually bet his White House hopes on a tax-cutting philosophy that he had once ridiculed from the Senate floor.

4 kommentarer:

Fred sa...

McCain valde alltså att ge upp allt som gjorde att republikanska väljare såg honom som den bäste kandidaten att klara av en demokrat. Och som bonus så blev det ju också en ordentlig svekdebatt bland journalister som gillade den tidigare McCain.

Ett flertal nyckelpersoner som lämnat hans kampanj har ju pekat på det här och valet av Palin som två stora misstag.

Niklas Kolhammar sa...

Tjenare, jo det finns ju en hel del nämnda orsaker till varför Obama vann.
Men jag tycker det är intressant att mitten-republikanen Mccain var så svag hos mittenväljare, medan obama som många anser stå långt ut på demokraternas vänsterflygel drog åt sig dem an masse. För fyra och åtta år sedan var det ju tvärtom. En uttalat mer polariserande republikan som Bush drog åt sig mittenväljare medan framförallt demokraten Kerry hade stora problem med dem.
Det verkar nästan som kandidater som står längre från mitten har haft lättare att nå mittenväljare inom båda partierna. Det skulle kunna bero på att de inte behöver ödsla tid på de mer extrema gräsrötterna som finns inom båda partierna. Obama behövde inte elda på eller flörta med hippiesen på demokratkonventet för de är redan övertygade och kunde vända sig mot mitten. Mccain däremot kände sig tvungen att utnämna Palin till vice och lova både det ena och det andra till allehanda gräsrotsgrupperingar. Och inom politik är ju många gånger riktningen på mer intressant än var man faktiskt står: En Mccain som söker stöd högerut gör något väldigt annorlunda än han brukar, och det syns och gör mitten besviken. Vi kan ju som sagt jämföra med Bush som kunde vända sig till mittenväljarna vilket även det kunde ses som än förändring jfr vad han brukar säga. Rent kosmetiskt blev då Bush en för mittenväljarna mer acceptabel kandidat då han överraskade positivt än Mccain som gjorde dem besviken.. ja bara en massa tankar men kanske..

Anders sa...

McCains kampanj var ett train wreck. Nollorna som drev den skyller på Palin nu som de förlorare de är. Springer till media och sprider skvaller anonymt. Kärringar.

Palin var det enda McCain gjorde rätt och han lyckades fucka upp det också. Tur att vi aldrig behöver se honom mer.

Palin 2012.

chall sa...

Det var väl så att Republikanen McCain inte var lika attraktiv som McCain the maverick... Sen har jag tittat på röstsiffrorna och den största skillnaden är att republikanerna inte röstade lika mycket som för Bush förra gången.

Och att det är fler aa och latinos som registrerade sig och röstade men totala siffror för Obama är i många fall samma eller lägre än Kerry. Inte för att det spelar någon roll eftersom det var oerhört många av dom som faktiskt röstade som valde Obama.

Jag tycker mest att det är lite besvärligt att se vart R är på väg nu.....