2006-01-10

FörbaNnad

Jag blir så förbannad när jag kollar på SVT Debatt där FN diskuteras. Dick Erixon är med och håller flaggan högt och tur är det för argumentationen från FN-kramarna är helt sjuk. Det är inte så demokratiskt om diktaturer inte har rösträtt i FN, säger den norska statsvetaren. Men HERREGUD, det är DIKTATURER. De ska inte ha någonting att säga till om, INGET!

Så sitter den där snubben från Svenska FN-förbundet och säger att FN är mycket starkare nu och att Rwanda inte skulle kunna hända igen. HALLÅ! SUDAN! HAR DU HÖRT TALAS OM SUDAN? DÄR SLAKTAS MÄNNISKOR VARJE DAG! FN gör inte ett skit eftersom Kina blockerar. Kina är en DIKTATUR. Ett annat argument är att diktaturer inte har så mycket makt. Jo, Kina bevisar det. Och faktiskt spelar det ingen roll hur mycket makt de har - grejen är att de har det! Diktaturer ska ha noll makt, NOLL!

Diktaturer har ingen rätt i världen. De ska sättas under press av demokratier och JA, demokratier ska sätta upp normer och säga till diktaturer att så här ska ni göra. Ni SKA respektera mänskliga rättigheter. Punkt.

Ursäkta mitt oregerliga skrivande. Jag är arg!

9 kommentarer:

Jonas N sa...

Själv blev jag ordentligt irriterad på Britt Marie Matsson. Hon betedde sig som om kunde mästra kritikerna i kraft av sin position!? Att henns önskningar om vad FN skulle vara, skulle innebära ett argument mot all kritik om byråkrati, inkompetens och korruption som florerar inom FN. Hennes prat, direkt riktat till Jämtin: 'Det är ju VI som är FN, som bestämmer hur det skall vara, och vad vi skall göra av det ... '

*suck*

Carin Jämtin ansåg att FNs roll var någon slags socialpolitik för nationer, speciellt sådana som 'kommit lite fel' och har svårt att anpassa sig.

Hon lät precis som när en sosse pratar om ungdomsbrottslighet etc.

Typ: Det skall finnas ett FN som de 'ouppfostrade länderna' kan vända sig till och få hjälp och tröst och bekräftelse. Där skall de iaf få vara med i en gemenskap. Det är faktiskt synd om dem, det är inte bara deras fel, det är också 'sammhällets' (och där nämndes faktiskt kolonialism, imperialism och svår 'ungdom' mm) och då även 'samhällets' ansvar.

Att sen alla fyra apolgeterna satt och pratade om att det är nya dokument och överenskommelser som krävs, och att man blir mer överens om att verkligen hålla sig till överenskommelser var väl vad man kunde vänta sig, men det är ju också just det som alltid har varit FNs signum: prat prat och mer prat, och när detta inte hjälper allvarligt prat, prat, prat och om så krävs med veckad panna och väldigt bister blick!

..direkt in i TV-kameran.

magnus sa...

Mitt intryck var att

Forsell gick ut hårt, samt menade, när Mattson frågade om han verkligen ville skrota FN nu och vad han har tänkt sig istället, att en reformering där diktaturerna inte får någon rösträtt/inflytande är en lösning.

Mattson anser väl att en del i FN går i rätt riktning men ser även att det finns problem samt trodde på dagens reformeringsarbete. (jonas: Hennes "mästrande stil" är nog till stora delar hennes friska fläkt till personlighet, men hon är ju även bright! Men jag missade nog en hel del av det hon sa, kanske beroende på den imponerande glöden?)

Danskans första replik till Forsell, att vi måste tänka på diktaturerna som verkligen har det svårt just nu och att demokratierna minsann har det lätt är svår att glömma, men än svårare är förstås att förstå betydelsen av det sagda. (Troligen döljer sig i formuleringarna en godtrogenhet gentemot diktaturstater förmåga att bätra sig om man är snäll mot dem samt möjligen även att de är offer för historiska händelser och kanske orättvisor och förtryck från demokratiernas/"västs" sida. I så fall en vacker tanke men en i min smak för långtgående romantisk strukturalism(konstruktivism?).)

FN-förespråkaren var, minst sagt, väl optimistisk om att FN skulle kunna stoppa folkmord i dag (men vacklade kanske någon gång?).

Jonas beskriver Jämtin perfekt. FN skulle plötsligt vara en social institution (vilket inte är fel), men hon missade ju i den perspektivförskjutningen att förklara hur de stora problemen med humanitär hjälp till diktaturer, ständigt korrupta utnyttjandet vid samarbeten med dessa stater o s v ska tacklas med det bibehållna inflytandet för diktaturer. Hon ställde sig således utanför spelplanen -- debatten om skadligheten i diktaturernas inflytande med dagens snäva suveränitet -- och började snacka om något annat centralt socialdemokratiskt. En politisk ren debattmanöver? Vädjar väl lkanske även till det renodlat strukturalistiska synsättet (som finns långt till vänster och som inte skuldbelägger eller är ansvarsutkrävande mot kränkningar av mänskliga rättigheter i andra länder än västländer).

Dick skötte sig utmärkt och lyckades i många avseenden med själva debatterandet! Drog t ex fram exempel _utom_ Irak på militära insatser utan FN-mandat, vilket tillät tittarna att själva dra slutsatserna. Replikerade inte heller irriterat när Jämtin lämnade planen eller andra missar och utflykter i debatten. Gav intryck av att medvetet se budskap framfört med god argumentation som effektivare och tillräckligt, framför aggressiv replik. Säkert så!

Noterade även att Lisa Carlsson uttryckte visst medhåll om uttrycket att ta bort tio våningarna från FN-skrapan!


Min egen fundering i frågan just nu: Utan syfte att att ge diktaturer stöd, kan man ju anse att legaliteten i efterhållande av rättigheter, särskilt militärt vid massmord, vinner på om många länder ingår i ett FN framför om (som Dick förordar) en minoritet av länderna bildar ett nytt FN där det gamla skrotas. Det senare skulle väl kunna skapa nya spänningar mellan bl a Kina och den nya organisationen? Jag tänker att en ren FN-skrotning skulle kunna ge nya problem -- kalla krigs-liknande stämningar -- som på ett minuskonto ger försvagningar av uppföljning av rättigheter. Om en ny organisation kan bilda intresseallianser med ickedemokratier när det skapas och FN skrotas, ja i så fall... Men kan resultatet av så radikala steg förutses?

Vore då inte bättre att reformera dagens FN för en minskad makt till diktaturer, och att man gör det på ett sätt så att man medvetet riskerar att några av diktaturerna lämnar FN (de värsta, men inte t ex Kina) och att en rad "fullblodsdiktaturer" verkligen hoppar av. Resultatet blir väl då en majoritet av demokratier och genom detta samt reformen ett starkare FN i kampen mot grava brott mot de mänkliga rättigheterna? Eller? Säkerligen en lösning som existerar i debatten (annars förmodligen en dåligt påhitt av mig med nåt "det tänkte jag inte på?" :-). (Torde antagligen kräva Kinas och andra stora semidiktaturers överinseende i ett tidigt planeringsskede.)

Anonym sa...

Bara en enkel fråga:
Vem ska avgöra om ett land är tillräckligt "demokratiskt" för att få vara med i ett eventuellt framtida "demokratiernas förbund"?

Vilka kriterier ska vara uppfyllda och vem ska avgöra om de är det?

Jonas N sa...

Anonym 9.47 AM

Helt klart en viktig poäng, men en som ligger långt 'down the road'. På exakt samma tema, men ännu svårare:

Hur göra med en nation som tidigare precis blivit klarat inträdet i kraft av uppnådd demokrati, men som sen utvecklas starkt åt fel håll med tex en ny ledare (historiska exempel är många). Hur skall det bestämmas att denna nation kastas ut igen?

Vad jag ser framför mig är att en sådan åtgärd är excpetionell, väldigt svår att sköta på något snyggt sätt, samt dessutom kommer möta starkt motstånd från alla som själva ligger nära gränsen. Följden skulle bli att begreppet 'demokrati' såsmåningom urvattnas och blir föremål för takticerande från olika intressen inom beredningsgrupper osv. Dvs samma tendens som nu.

Men även den frågan ligger mycket långt borta.

Anonym sa...

Ett vanligt feltänk är att "demokrati" är ett stadie som kan uppnås - när det istället är fråga om en process och ett ständigt arbete med att i så hög grad som möjligt låta en (upplyst) folkvilja ha påverkan på gemensamma beslut.

Mathias Sundin sa...

Bra kriterier har Freedom House har jag för mig.

Anonym sa...

Jaha, men då låter vi "Freedom House" avgöra vilka länder som får vara med. Det kommer säkert att uppfattas som seriöst.

Man har en förbannat naiv inställning till säkerhetspolitik om man tror att FN kan ersättas av en organisation där världens kärnvapenstater inte får vara med.

Om man sätter ribban för deltagande i organisationen ännu högre kan man ju bara ägna sig åt att dunka varandra i ryggen och tala om hur duktiga man är...

Mathias Sundin sa...

Nej, men man kan använda dom kriterierna. Vad är din kritik mot dom?

Anonym sa...

Mattson framstod ju som bindgalen. Finns det verkligen inte en mer initierad grupp människor i det svenska publika rummet att inkalla för att diskutera en sådan viktig fråga?