Vår kanske viktigaste strid

För mig blir det mer och mer uppenbart att miljöfrågan är en helt avgörande fråga för vår framtid. Inte bara i den mening att vi måste komma tillrätta med miljöförstörelse, utan snarare i den mening att frågan idag till stor del tagits över av vänsterkrafter. De flesta av lösningarna som diskuteras och också genomförs har vänsterprägel med regleringar och förbud. Det finns inslag av marknadslösningar, som handel med fiske- och utsläppsrätter, men dominansen för ett vänsterperspektiv är stor.

Jag läste i våras en kurs i hållbar utveckling. Den var fullständigt dominerad av vänsteråsikter och detta är alltså vad jag som lärare sedan ska lära ut till eleverna i skolan. Likaså kan vi läsa nu i Barometern och Svenska Dagbladet att regeringen vill föra in en text om hållbar utveckling i högskolelagen. Högskolor och universitet ska främja hållbar utveckling. Det kan betyda ingenting och vara helt odramatiskt, men också att ett vänsterperspektiv inom detta område ska gälla på universiteten.

Jag ska väl poängtera, även om det borde vara onödigt, att jag i sig inte har något mot en hållbar utveckling, tvärtom. Men det är vad dessa två ord har fått för innebörd som är det allvarliga.

Det är också det som professor Gösta Walin kallar en konsensus, eller masshysteri. Alla är överens om - i detta fall - det otroligt farliga med koldioxid och alla springer åt ett håll utan att veta, och kritiskt fortsätta granska, om det är rätt håll. Sådant ger mig kalla kårar.

Under 1900-talet såg vi en ideologisk och praktiskt strid mellan planekonomi och planerad ekonomi på ena sidan och marknadsekonomi och kapitalism på den andra. Den striden har för tillfället de senare vunnit, men nästa stora ideologiska strid står på miljöområdet - och där är förespråkare för marknadslösningar knappt på banan.

Vi måste verkligen ta miljöförstöring och t ex växthuseffekten på riktigt stort allvar. Men vi måste också verkligen vara kritiska till den forskning som kommer fram, vi måste vrida och vända, testa och ifrågasätta och vi måste komma med alternativa lösningar på problemen. Jag säger inte att det är så att koldioxid inte leder till en växthuseffekt och att det inte skulle vara skadligt, men jag tänker hålla mig lugn i masshysterin och kritiskt granska.