Bloggar revolutionerar politiken

Att bloggar skulle revolutionera politiken låter kanske som överord. Jag tror dock inte det. Låt mig ge två exempel till att börja med.

1) I slutet av juli håller demokraterna sitt konvent och en månad senare är det dags för republikanerna. För första gången får nu framgångsrika bloggare tillgång till konventen som ackrediterade journalister.

2) I Ohio hade Jeff Seemann för ett litet tag sedan inte ens telefon att använda i sin kampanj till senaten. Istället startade han en blog och började sprida sitt budskap och samla in pengar. Idag sitter han på sitt kampanjhögkvarter med tio anställda och uppdaterar sin blog.

Bloggen ger politikern en mycket bra möjlighet att hålla kontakt med sina väljare, och de med honom. Läser man en blog ett tag är det omöjligt att inte lära känna människan bakom bloggen, iallfall till en viss del. Det blir inte bara ett anonymt ansikte.

Framförallt är det väl ett vapen för de som granskar politiker och andra makthavare i samhället. Till exempel Michael Moore har strimlats av bloggare och det sprider sig snabbt till övriga medier.

I Sverige ligger vi som oftast långt efter USA. Där är de mest kända bloggarna som sagt välkomna på konventen och en betydande maktfaktor i mediavärlden. Det lär nog dröja innan vi får se en riksdagsledamot med blog.

Världens idag mest kände och respekterade bloggare är Andrew Sullivan, besök gärna hans blog Daily Dish.