Donald Trump har nu vid flera tillfällen sagt att andra NATO-länder och allierade till USA måste ta större ansvar för sin egen säkerhet och att USA inte kan stå för deras beskydd på samma sätt. Senaste igår i New York Times säger han till och med att Baltikum inte kan vara säkra på stöd vid en rysk attack. De får bara hjälp om de uppfyllt sina skyldigheter.
“If they fulfill their obligations to us, the answer is yes.”
Trumps kampanj såg också till att ett stycke om hjälp till Ukraina mot rysk aggression ströks ur republikanska partiets plattform.
Vad jag tror han sysslar med är dels valrörelseretorik, men också början på en förhandling som tar vid om han blir president. Han tänker då förhandla med USA:s allierade och pressa dem att öka sina försvarsutgifter, så USA har möjlighet att minska sina. Ett starkt förhandlingsvapen är ett trovärdigt hot att USA faktiskt kan tänka sig att inte bistå med militär hjälp vid en konflikt. Eller i alla fall inte lika mycket och lika snabbt.
Om exempelvis Sydkorea verkligen blir övertygade om att USA faktiskt kan låta bli att hjälpa dem vid en upptrappad konflikt med Nordkorea så kommer de garanterat rusta upp som bara tusan. Precis som en massa andra USA-allierade.
Själva åsikten i sig, att de andra NATO-länderna, borde öka sina försvarsutgifter och ta större ansvar för sin egen och hela NATO:s säkerhet, är inte konstig i sig. Den delas av tidigare presidenter och många andra, som misslyckats att få de andra länderna att agera.
Det som är så farligt är att detta sker helt öppet. Den mer rimliga vägen vore att ta upp detta i slutna rum direkt mellan länderna, när Trump är president. Visst kan han nämna i valrörelsen att han tycker det är viktigt att andra NATO-länder tar större ansvar, men att hota helt öppet med att Baltikum kan komma att få klara sig själva är något helt annat. Som president kan han göra det väldigt klart för de andra länderna att han faktiskt kräver detta. Internt inom NATO kan han om han verkligen vill vara tydlig hota med det han nu hotar med öppet. Om inget händer, kan han överväga ytterligare åtgärder.
Vad Trump åstadkommer nu är att han ber om att auktoritära ledare som Vladimir Putin ska böra röra på sig och testa om någon ny gräns har satts upp. USA har nu under Barack Obama markerat tydligt med truppförflyttningar och övningar i området att Baltikum är off limit för Putin. Med Trump vid rodret kan Putin mycket väl testa något liknande mot baltländerna, som han håller på med i Ukraina.
Vi snackar här inte på någon liten fråga som inte spelar så stor roll eller bara får kortsiktiga konsekvenser. Vi pratar om USA:s maktposition i världen och NATO:s maktposition kontra världens auktoritära länder. Det är ett spel på högsta nivå, med väldigt höga insatser.
---------------------------
MATHIAS SUNDIN
Trumps kampanj såg också till att ett stycke om hjälp till Ukraina mot rysk aggression ströks ur republikanska partiets plattform.
Vad jag tror han sysslar med är dels valrörelseretorik, men också början på en förhandling som tar vid om han blir president. Han tänker då förhandla med USA:s allierade och pressa dem att öka sina försvarsutgifter, så USA har möjlighet att minska sina. Ett starkt förhandlingsvapen är ett trovärdigt hot att USA faktiskt kan tänka sig att inte bistå med militär hjälp vid en konflikt. Eller i alla fall inte lika mycket och lika snabbt.
Om exempelvis Sydkorea verkligen blir övertygade om att USA faktiskt kan låta bli att hjälpa dem vid en upptrappad konflikt med Nordkorea så kommer de garanterat rusta upp som bara tusan. Precis som en massa andra USA-allierade.
Själva åsikten i sig, att de andra NATO-länderna, borde öka sina försvarsutgifter och ta större ansvar för sin egen och hela NATO:s säkerhet, är inte konstig i sig. Den delas av tidigare presidenter och många andra, som misslyckats att få de andra länderna att agera.
Det som är så farligt är att detta sker helt öppet. Den mer rimliga vägen vore att ta upp detta i slutna rum direkt mellan länderna, när Trump är president. Visst kan han nämna i valrörelsen att han tycker det är viktigt att andra NATO-länder tar större ansvar, men att hota helt öppet med att Baltikum kan komma att få klara sig själva är något helt annat. Som president kan han göra det väldigt klart för de andra länderna att han faktiskt kräver detta. Internt inom NATO kan han om han verkligen vill vara tydlig hota med det han nu hotar med öppet. Om inget händer, kan han överväga ytterligare åtgärder.
Vad Trump åstadkommer nu är att han ber om att auktoritära ledare som Vladimir Putin ska böra röra på sig och testa om någon ny gräns har satts upp. USA har nu under Barack Obama markerat tydligt med truppförflyttningar och övningar i området att Baltikum är off limit för Putin. Med Trump vid rodret kan Putin mycket väl testa något liknande mot baltländerna, som han håller på med i Ukraina.
Vi snackar här inte på någon liten fråga som inte spelar så stor roll eller bara får kortsiktiga konsekvenser. Vi pratar om USA:s maktposition i världen och NATO:s maktposition kontra världens auktoritära länder. Det är ett spel på högsta nivå, med väldigt höga insatser.
---------------------------
MATHIAS SUNDIN
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar