Den mest progressiva demokraten

Bernie Sanders och Hillary Clinton deltog i går i den första debatten sedan Iowa och sedan Martin O'Malley drog sig ur. Det var en intressant debatt inte bara för att fokus nu låg enbart på de två och att de nu har vässat klorna; det var också intressant för att det de argumenterade mest om var inte skillnader i policy.

För det mesta är de två kandidaterna väldigt lika varandra då det kommer till policy. Skillnaden mellan dem ligger i implementeringen. Båda deras plattformar är i största allmänhet progressiva, men det fanns en stor meningsskiljaktighet mellan de två kandidaterna om vem som mest förtjänar att klä sig i den progressiva manteln. Sanders har, till exempel, använt sig av Twitter till att insinuera att Clinton inte är progressiv. Trots att han inte riktar denna rad av tweets till någon är det väldigt tydligt vem han syftar på.

Clinton ville inte vara sämre och svarade, även hon, via Twitter.

Men skam den som ger sig, så Sanders tog till Twitter igen.

Liknande diskussioner syntes också i debatten där Sanders fortsatte på det meddelande han har förmedlat ett tag nu: Hillary Clinton är köpt av Wall Street och kommer därför inte att kämpa för vanligt folk utan kommer alltid att ha bankernas intresse i åtanke. Detta är självklart något som är kraftigt förnekat av Clinton.

Denna diskussion kulminerade då Clinton hävdade att Sanders för en kampanj med slug smutskastning och att om han hade något att säga skulle han tala klarspråk.

Den riktiga skillnaden mellan de två kampanjerna belystes först då Hillary Clinton höll sitt slutanförande och beskrev vad som egentligen är kärnan i deras oenighet:

"You know, we didn't get to talk about the continuing struggles that Americans face with racism, with sexism, with discrimination against the LGBT community, with new Americans, with people with disabilities. Yes, we have income inequality, we have other forms of inequality that we need to stand up against and absolutely diminish from our society." - NBC News 

Sanders har gjort ekonomisk ojämlikhet sitt centrala budskap i hans kampanj och han har attraherat ett stort stöd på grund av att folk uppfattar honom som en frisk fläkt i politiska kampanjer. Hans storslagna förslag för att ta tag i den ekonomiska ojämlikheten i USA är väldigt uppskattade av hans supporters. Hans tal om en "politisk revolution" resonerar väl med väljare som vill se en stor förändring i det nuvarande systemet.

Clinton försöker, tvärtom, att profilera sig som en progressiv kandidat med en stor dos av pragmatism. Hon försöker trycka på sin erfarenhet och påpeka att hon vet vad som krävs för att få igenom en riktig, hållbar förändring. Hon försöker även framställa sig själv som en mer välrundad kandidat som ser helheten i alla frågor som demokraternas väljare är intresserade av och lovar framsteg inom flera olika områden.

Clinton förblir favoriten då det kommer till den slutgiltiga nomineringen, men vi förväntar oss att vi kommer att få se en mer tydlig kontrast då det kommer till den här skillnaden mellan de två kandidaterna. Detta kommer särskilt att gälla efter New Hampshire, då vi förflyttar oss in i ett skede där inte lika liberala, progressiva delstater kommer att gå till vallokalerna. Clinton, i synnerhet, kommer då att spela på hennes breda angreppssätt då det gäller policy och betona de lösningar hon har på problem som inte faller brett under ekonomisk ojämlikhet. Hon har redan hintat vad hon tänker här i citatet ovan.

Vi får se hur väl Sanders kamp om att bli utnämnd den mest progressiva kandidaten går då sociala frågor får lika stor plats som ekonomiska frågor. Det är mycket möjligt att då sammansättningen av väljarna skiftar, så kommer fler faktorer än ekonomin att spela in då den mest progressiva kandidaten ska koras.

-------------------------

LINNEA SANDSTRÖM LANGE & ALEX LANGE, som inte är i New Hampshire men har inte fått nog av kylan och åker därför till Umeå över helgen.