Barack Obamas koalition av väljare som valde honom till president 2008 är inte särskilt bred. Därför är det viktigt att väljarna som finns i den är nöjda med honom. Förändringen i immigrationsreglerna stärker sannolikt honom i en av dessa viktiga grupper.
Allt är ju relativt. I ett tvåpartisystem så är såklart åsiktsbredden för en vinnande kandidat stor, men jämfört med exempelvis Ronald Reagan och Bill Clinton är Obamas koalition smalare. 2008 hade han färre väljargrupper som stödde honom, men desto starkare stöd i de grupper som gjorde det.
Obamas vinnande koalition 2008 bestod, lite slarvigt beskrivet, av unga, liberaler, minoriteter och boende i förorterna. Bill Clintons koalition bestod också av dessa grupper, men han hade även stöd hos arbetare och inte minst landsbygdsbefolkning i delar av Södern.
Clinton vann Tennesse och Kentucky både 1992 och 1996. Obama förlorade Tennesse med 15% och Kentucky med 16%. I Tennesse fick Obama till och med sämre siffror än John Kerry fick fyra år tidigare. Obama presterade även sämre än Kerry i Louisiana och Arkansas, två delstater som Clinton vann.
Anledningen att Obama ändå kunde vinna med nästan samma marginal som Clinton var att han hade starkare stöd i de kvarvarande grupperna:
En smalare koalition är inte sämre än en bredare. Båda innehåller sina utmaningar. En bredare koalition är svårare att hålla ihop eftersom åsiktsskillnaderna är större. Fördelar för en grupp kan göra en annan grupp missnöjda. En smalare koalition drabbas hårdare om en av grupperna i den blir missnöjd, men de mindre åsiktsskillnaderna gör den lättare att hålla ihop.
Vad president Obama gjort sedan slutet av förra året är att stärka den koalition som valde honom 2008. Han gav ett vänsterinriktat tal i december, tillät homosexuella att tjänstgöra öppet i militären och lättar deporationsreglerna för illegala invandrare, för att ta tre exempel. Alla tre stärker hans stöd inom de grupper som gav honom starkast stöd 2008.
Risken för Obama är att han spelar för mycket mot dessa grupper, vilket leder till förlorat stöd i andra grupper. Det är den balansgången han måste gå fram till valet.
Allt är ju relativt. I ett tvåpartisystem så är såklart åsiktsbredden för en vinnande kandidat stor, men jämfört med exempelvis Ronald Reagan och Bill Clinton är Obamas koalition smalare. 2008 hade han färre väljargrupper som stödde honom, men desto starkare stöd i de grupper som gjorde det.
Obamas vinnande koalition 2008 bestod, lite slarvigt beskrivet, av unga, liberaler, minoriteter och boende i förorterna. Bill Clintons koalition bestod också av dessa grupper, men han hade även stöd hos arbetare och inte minst landsbygdsbefolkning i delar av Södern.
Clinton vann Tennesse och Kentucky både 1992 och 1996. Obama förlorade Tennesse med 15% och Kentucky med 16%. I Tennesse fick Obama till och med sämre siffror än John Kerry fick fyra år tidigare. Obama presterade även sämre än Kerry i Louisiana och Arkansas, två delstater som Clinton vann.
 |
| Clinton 1996. Blått är republikanerna, rött demokraterna. Det brukar vara tvärtom. Bilden tagen från Dave Leip's Atlas of U.S. Presidential Elections - http://uselectionatlas.org |
 |
| Obama 2008. |
Anledningen att Obama ändå kunde vinna med nästan samma marginal som Clinton var att han hade starkare stöd i de kvarvarande grupperna:
- 55% av 18-29-åringar röstade på Clinton, 66% på Obama.
- 84% av svarta röstade på Clinton, 95% på Obama.
- 78% av liberalerna röstade på Clinton, 89% på Obama.
- Alla tre ovanstående grupper utgjorde dessutom en större del av väljarkåren, alltså högre valdeltagande.
En smalare koalition är inte sämre än en bredare. Båda innehåller sina utmaningar. En bredare koalition är svårare att hålla ihop eftersom åsiktsskillnaderna är större. Fördelar för en grupp kan göra en annan grupp missnöjda. En smalare koalition drabbas hårdare om en av grupperna i den blir missnöjd, men de mindre åsiktsskillnaderna gör den lättare att hålla ihop.
Vad president Obama gjort sedan slutet av förra året är att stärka den koalition som valde honom 2008. Han gav ett vänsterinriktat tal i december, tillät homosexuella att tjänstgöra öppet i militären och lättar deporationsreglerna för illegala invandrare, för att ta tre exempel. Alla tre stärker hans stöd inom de grupper som gav honom starkast stöd 2008.
Risken för Obama är att han spelar för mycket mot dessa grupper, vilket leder till förlorat stöd i andra grupper. Det är den balansgången han måste gå fram till valet.
2 kommentarer:
Jag antar att du menar amerikanska "liberals", men det blir lite konstigt på svenska där "liberaler" har annan betydelse.
Jo, precis, amerikanska liberaler.
Skicka en kommentar