Ronald Reagan föddes den 6 februari 1911, och skulle följaktligen fyllt 100 år om han levt i dag. Han hyllas nu över hela USA och republikanska politiker försöker bräcka varandra i vem som är mest som Reagan.
I Kalifornien, där Reagan var guvernör 1967-1975, har den nuvarande guvernören officiellt utsett dagen till Ronald Reagans hundraårsdag. Den nuvarande guvernören heter Jerry Brown. Han har en lång historia tillsammans med Ronald Reagan. Det var nämligen han som tog över som guvernör efter Reagan 1975. Han satt som guvernör fram till 1983, och har nu gjort comeback. Reagan slog 1966 hans far, Pat Brown, som var dåvarande guvernör.
Många försökte använda mot Reagan att han i grunden var skådis. Pat Brown var en av dem, och gjorde det med humor:
"I wanted to be an actor once. I wanted to be in 'Death Valley Days'--heh, heh. And I was one of five hired for a play once and was the first one fired. So you got a good governor instead of a bad actor."
Inget bet på Ronald Reagan, teflon-presidenten som han kom att kallas. Och humor var annars Ronald Reagans kraftfullaste vapen. Här är ett klipp där Reagan berättar roliga historier från Sovjetunionen:
Reagan fick sitt politiska genombrott 1964 då han höll ett tal, "A Time for Choosing" för Barry Goldwater inför presidentvalet 1964. Har ni en stund över nu på söndagen så rekommenderar jag verkligen att ni kollar på det. Det är mycket skickligt framfört. Goldwater fick storstryk i valet mot Lyndon B. Johnson men satte igång en konservativ rörelse som tillslut blev dominerande i USA.
Ronald Reagan blev den rörelsens störste ledare.
3 kommentarer:
”Det har i alla böcker som skrivits av personer i Reaganadministrationen varit ytterst svårt att dölja det faktum att Reagan inte hade en susning om vad allting handlade om. När han inte var ordentligt programmerad kunde det som kom ur hans mun – ja det var egentligen inte lögner, det var ett slags småbarnspladder. När ett barn pladdrar ljuger det inte, det ligger så att säga på ett annat plan. (…) Han förväntades inte veta något. Reagans hela karriär gick ut på att läsa repliker som rika personer skrivit åt honom. Först var det som talesman för General Electric, sedan var det för någon annan, och han fortsatte på samma sätt i Vita Huset: han läste de repliker som rika personer hade skrivit åt honom, han gjorde det i åtta år, han fick bra betalt, han gillade det uppenbarligen, han tycks ha trivts mycket bra där, han hade det fint. Han fick lov att sova länge på morgonen. Och man gillade det, finansiärerna tyckte det var bra, man köpte honom ett fint hem, lät honom beta fritt.
Det är mycket betecknande hur han försvann. I åtta års tid hade PR-branschen och medierna påstått att den mannen revolutionerade USA, alltså Reaganrevolutionen, denna fantastiska karismatiska gestalt som alla älskade, som helt enkelt hade förändrat våra liv. Nå, han avslutade sitt jobb, man så åt honom att gå hem – det var slut. Ingen reporter skulle ens drömma om att träffa Reagan efteråt för att fråga efter hans åsikt om något, för alla vet att han inte har någon åsikt. Och det visste de hela tiden.”
Ur ”Att förstå makten” av Noam Chomsky, sid 76-77.
Grattis Ronald Reagan, en av USA allra största presidenter.
Den verklige Reagan höjde skatter, tredubblade underskottet, ökade den federala myndigheten, gav amnesti till 3 milijoner, osv.
Hade Reagan varit politiker idag hade konservativa kallat honom RINO, Republican in Name Only.
Sen har vi myten om Reagan. Den är lika sann som de roller han spelade som skådespelare.
Myten om Reagan är dock inte hans fel, den är skapad av andra.
Så, Mathias, när andra nu försöker hävda att de är mest som Reagan, är det då myten eller den riktige Reagan de hävdar att de är?
Kan du skilja mellan myten och verkligheten?
Skicka en kommentar