Vad ska offras?

Det har blåst upp till debatt inom republikanerna vad som ska offras, Vita huset eller kongressen. Å ena sidan har vi de som anser att John McCain ändå inte har en chans att vinna och pengarna bör istället gå till att försvara platser i senaten. Som läger ser ut nu är demokraterna nära den magiska gränsen 60 röster. Då kan inte republikanerna filibustra förslag från demokraterna. De senare kan alltså ohotat driva igenom sin agenda.

Å andra sidan finns såklart de som tycker att pengarna ska satsas på båda ställen, för att försöka vinna Vita huset och försvara platser i senaten.

Som läget är nu ser sju av republikanernas platser ut att vara rejält hotade. Senator Ted Stevens i Alaska som tidigare i år anklagades för korruption har nu dömts som skyldig. John McCain och Sarah Palin har krävt hans avgång. Han låg tidigare dåligt till, nu är han rökt. Demokraterna behöver ytterligare två platser för att nå, 60 platser. Det är inte troligt, men inte alls omöjligt.

Jag tycker att republikanerna ska tänka lite längre än detta val. Om demokraterna vinner 60 platser i senaten och Vita huset kan det paradoxalt nog bli ganska svårregerat för Obama. När han inte måste göra upp med republikanerna kommer det bli svårare för honom att göra det. De egna kommer kräva att han istället genomför en helt demokratisk politik. Det tar udden lite av hans budskap om samarbete över blockgränserna. Det ökar också risken att spenderbyxorna åker på, vilket inte väljarna gillar. En republikanska comeback kan därmed påbörjas 2010.

Detta är dock det misstag som Bill Clinton gjorde (att bara luta sig mot sitt eget parti) under sina första två år som president. Barack Obama är inget dumhuvud, tvärtom har han visat en enastående förmåga att tänka långsiktigt. Han kanske inte går i faran. Men det är lätt att trilla dit ändå.

Att ge upp Vita huset för någon enstaka plats i senaten känns inte nödvändigt.