2007-10-02

Nästa gång, Obama

Nästa gång Barack Obama ställer upp i presidentvalet blir han svårslagen. Jag skriver nästa gång eftersom jag inte tror att han kommer kunna vinna nomineringen denna gång. Han ska naturligtvis fortsätta kämpa men samtidigt hålla sig kall och inte bli desperat när Iowa närmar sig och han ligger fortsatt långt efter Hillary Clinton. Om han då far ut i märkliga angrepp och börjar bedriva en smutsig kampanj så skadar det honom på lång sikt och det är just på lång sikt han bör se sin karriär.

På tre kvartal har han fått pengabidrag från inte mindre än 350 000 personer. Det är ett helt otrolig antal och en gigantisk tillgång för framtiden. Innan denna kampanj är över kommer han säkert komma över 400 000 personer. Blir det en utdragen kampanj kanske till och med över 500 000. Tänk er att börja nästa kampanj med en halv miljon bidragsgivare. Tänk er resultatet från första kvartalet i en sådan kampanj. Yikes, han kan pulvrisera motståndet redan där.

Om Obama förlorar mot Clinton och hon blir president ska han ta rollen som ledande brobyggare i senaten för att driva igenom hennes politik. Leva upp till det han predikar, en politiker som får resultat genom att göra över blockgränserna. Det är naturligvis en fin balansakt eftersom han då kommer göra upp med republikaner och kan på det sättet reta vänstern. Men klarar han det och samtidigt ser till att skaffa sig rejält med erfarenhet både utrikes och inrikes så ligger han väl positionerad inför ett kommande presidentval om fyra eller åtta år.

4 kommentarer:

Niklas Frykman sa...

Men Hillary kommer naturligtvis att ta någon annan till vice - Bayh eller Richardson. Så Obamas bästa chans är att det blir en republikansk president 2008.

(Om vi utelsuter den mer teoretiska möjligheten att han vinner redan nu)

Mathias Sundin sa...

Jepp!

chall sa...

Richardson är ett intressant val eftersom han är stark i sin etniska grupp och kommer kunna dra in en del röster därifrån.

Att han dessutom har bra erfarenheter sen gammalt är ju inte dåligt det heller...

Tobias sa...

Richardson vore geografiskt, erfarenhetsmässigt och etniskt ett bra val som vicekandidat, men han har skapat vissa hinder genom att positionera sig långt vänsterut i Irak-frågan och föreslå ett tämligen omedelbart trupptillbakadragande. I den senaste debatten förklarade han att inga trupper kommer att finnas kvar i slutet av hans första mandatperiod, oavsett vad som händer. (Clinton, Obama och Edwards var ansvarsfulla nog att inte ge några sådana kategoriska löften.)
Denna positionering är ett utmärkt sätt att attrahera anhängare i primärvalssäsongen, men det är dålig politik inför själva valet. Kandidater som inte upplevs stödja landets trupper vinner inte val ens när kriget i sig är djupt impopulärt, vilket demokraterna fått erfara tidigare.
Sedan återstår det att se om Richardson efter primärvalen väljer att försöka ta över den senatsplats som republikanen Pete Domenici lämnar efter nästa års val, något som i så fall skulle göra hans vicepresidentkandidatur omöjlig.