Svensk media om kongressvalet

En snabb scanning över vad svenska media skriver så här dan före dan ger en otroligt samstämmig bild. De rapporterar att republikanerna kommer förlora och drar kort vad valrörelsen handlat om; Irak och skandaler. Det är riktigt och inte märkligt att de skriver så, men när analysen närmar sig nuläget så blir bristerna uppenbara. I DN skriver Erik Ohlsson:

"Läget i den andra kammaren, senaten, där 33 av de hundra platserna står på spel, är mer osäkert, men allt fler kommentatorer talar om maktskifte även där."

Jag vet inte vilka kommentatorer han lyssnar på men jag hör ingen som pratar om att maktskifte i senaten blivit troligare de senaste dagarna. Det är fortfarande en möjlighet men just nu tar republikanerna in på demokraterna, det visar alla siffror och det säger alla kommentarorer.

I SvD skriver Karin Henriksson om demokraternas ledare i representanthuset Nancy Pelosi:

"Nancy Pelosi har synts oftare i tv-rutorna ute i landet de senaste dagarna än någonsin tidigare. Republikanska kandidater utmålar henne som ett farligt vänsterspöke."

Visserligen har Pelosi synts mycket i republikanernas tv-reklam, men ingenting i demokraternas reklam och i media har hon inte synts under hela november. Detta är alltså den person som efter valet kan få landets tredje mäktigaste jobb som talman i representanthuset. Sanningen är Pelosi ses mycket negativt hos många väljare, hon är urtypen för den sorts demokrater som stora delar av amerikanska folket inte gillar. Om detta nämner Henriksson inget i sin artikel, istället skyller hon den negativa bilden av Pelosi på republikanerna.

I en annan artikel i SvD låter en intervjuad statsvetare exakt som de demokrater jag hör på TV här i USA:

"Kongressvalet i år kan egentligen ses som en folkomröstning om kriget i Irak."

Han har rätt i att Irak är en mycket viktig fråga i valet, men det är fler saker som spelar in och tillslut är det val av vilken kandidat man tycker är bäst.Ingenstans hittar jag en bra analys av de senaste trenderna i valet. Bara det vanliga upprapandet av hur dåliga republikanerna är och hur bra demokraterna och hur framgångsrika demokraterna kommer vara i valet. Så lät det inför presidentvalet 2004 också. De hade fel då och kommer ha fel nu. Demokraterna kommer ha framgångar, men inte så stora som svenska medier drömmer om.