2006-01-03

Wow, en utredning

Vilket otroligt starkt utspel av skolminister Ibrahim Baylan. Regeringen tänker tillsätta en utredare som ska pröva om det där med lärarlegitimation behövs.

Jag tycker helt klart vi behöver en lärarlegitimation och det har de borgerliga partierna drivit under lång tid tillsammans med lärarfacken. Men det ska inte bara vara en papperslapp att sätta upp på väggen, det måste verkligen innehålla något. Om det ska vara någon vits att skaffa sig en legitimation måste man också kunna bli av med den om man inte sköter sitt jobb. Idag kan det vara svårt att komma åt lärare som till exempel tafsar på eleverna, för det är bara att byta kommun, eller i värsta fall bara skola inom kommunen. Med en lärarlegitimation kan en sådan lärare bli anmäld och dömd av en lärarnämnd, eller vad det ska kallas, och inte kunna bli fortsatt anställd inom yrket.

Kanske kan man också baka in utökade karriärmöjligheter i legitimationen. Idag är egentligen den enda karriärvägen för lärare att bli rektor och skolledare. De som vill utveckla sig och göra karriär inom själva pedagogiken, att göra karriär i att vara duktig lärare, har idag inga möjligheter till det.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Varför lärarlegitimation?

Är det inte bättre att få stopp på flummet på lärarhögskolorna, där 1968 fortfarande är året som aldrig tar slut.

En bra början kan vara att göra en studie av hur studenter på landets lärarhögskolor använder sin tid, vilka ämnen de faktiskt läser och vilka kunskaper de själva har dels i de ämnen de ska undervisa i, dels i pedagogik.

Skolan kommer aldrig att bli bra om vi inte får en lärarkår som har de kunskaper som krävs om sina respektive ämnen för att göra dem intressanta och relevanta för eleverna.

Kommunerna skulle kunna använda tuffa anställningstester för lärare och betala de med de bästa resultaten bättre. Likaså skulle kommunerna kunna tillämpa bonussystem - de lärare vars elever presterar bättre än genomsnittet i landet på nationella prov kunde få någon form av bonus etc.

Skolorna och deras huvudmän bör titta på kvalitetsutvecklingsarbete i näringslivet och applicera samma typ av tänkande på sin verksamhet. Ta kontroll över processerna, utveckla cheferna och ställ höga krav - och belöna de som gör ett bra jobb.

Lärarlegitimation är en skitdålig idé, tycker jag. Det behövs en grundläggande förändring i hur skolorna styrs och hur lärare utbildas och belönas. Det räcker inte med en fånig legitimation.

Niklas Frykman sa...

En lärare som tafsar på sina elever ska dömas i domstol, inte av något internt organ. Men självklart ska legitimationen ryka även då.

Mathias Sundin sa...

Anonym: Jag ser inget motsatsförhållande mellan en legitimation och andra förbättringar av skolan. Vad gäller lärarutbildningen finns det hur mycket som helst att göra.

Frykman: Även om personen döms är det ingen garanti för att denna person inte kommer jobba i skolan snart igen.

Mathias Sundin sa...

Ja, det tycker jag apa.

Läs här och här.

Anonym sa...

För det första, lärare som döms för sexuellt ofredande kan omöjligt jobba kvar på vare sig sin gamla skola, eller i någon annan skola. Man får nämligen inte anställa en lärare (eller fritidspedagog) som har blivit dömd för något sexual- eller våldsbrott. Kanske en princip man borde införa även inom rättsväsendet...

När det gäller ämneskunskaper så tycker jag att debatten ofta är snedvriden. Det är knappast för lite ämneskunskaper för högstadie- eller gymnasielärare. Ämnesstudierna utgör minst 120 poäng av en nyutbildad gymnasielärares utbildning (3 års heltidsstudier). För lärare som är utbildade i svenska eller samhä'llskunskap tillkommer 20 poäng. Den pedagogiska utbildningen ligger totalt på 60 poäng (1,5 år). Med andra ord, minst två tredjedelar av en lärares utbildning är i hans eller hennes ämnen. Utbildningen sker oftast på universiteten/högskolorna och bedrivs då tillsammans med övriga studenter. Dock skulle man kanske kunna ifrågasätta varför en termin går åt att skriva c-uppsatser för en blivande lärare istället för att bredda kunskaperna istället.