Så här skriver Aftonbladets chefredaktör (varför heter det inte chefsredaktör, nu när alla skriver chefsekonom, vilket egentligen är en ekonom för chefer) Anders Gerdin:
"Sverige är ett av världens mest öppna samhällen. Men det finns moln på himlen. Under de senaste åren har regeringen på flera områden begränsat medias möjligheter."
Vet någon vad han menar? Vilka områdena har regeringen inför begränsningar på?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Tja, regeringen vill ju förbjuda annonser för utländska spelbolag samt lagstifta om "samhällets sexualisering".
Regeringen har tvingat skolverket att dra in rapporter, osv..
Jag tror att det bl.a handlar om begränsningar i att få ut handlingar, exempelvis passfoton.
Så här skriver Svenska språknämnden i sin frågelåda:
fråga
Ska man skriva chefsläkare eller chefläkare?
svar
Vi rekommenderar s i fogen i sammansättningar med chef- som förled: chefsläkare, chefsfysiker, chefssekreterare, chefsutbildning. Formerna med s dominerar också i bruket. Ett undantag finns: chefredaktör, som alltid skrivs utan s.
Ibland föreslås en distinktion mellan t.ex. chefssekreterare (chefens sekreterare) och chefsekreterare (sekreterare som är chef) och chefsläkare (läkare till chefen) och chefläkare (läkarchef), men en sådan distinktion är inte språkligt hållbar. S:et kallas foge-s, eftersom det sätts i fogen mellan ord i sammansättningar. Det är alltså en formskillnad och ingen betydelseskillnad mellan former med och utan s.
--
På det universitet där du studerar finns en chefsjurist. Han var just chefsjurist redan innan det fanns någon mer personal på juridiska avdelningen, men varken före eller efter det att han fick kollegor var/är han chef för något. Det tycker jag är ett lustigare språkbruk.
Ola, fd chefredaktör
Skicka en kommentar