2005-10-01

Big spender Bush

Det allvarligaste hotet mot republikanska framgångar tror jag inte ligger i hanteringen av Katrina, demokraternas motstånd eller korruption i Washington (se tidigare post), utan budgeten. Bush har genomfört stora skattesänkningar men samtidigt inte skurit i kostnader. Tvärtom som har han ökat dem mer än någon president sedan Lyndon Johnson. Han har en skattepolitik som en "small government conservative", men är i verkligheten en "big government conservative." Det går naturligtvis inte ihop vare sig i budget eller i väljarnas huvud.

The Economist skriver om budgetröran i sitt senaste nummer (bara för prenumeranter). Katrina kan komma att kosta 200 miljarder dollar, Irakkrigets kostnader tickar på, samtidigt ska Medicare utökas och kommer kosta 30 miljarder dollar mer varje år, dessutom har Bush skrivit under en infrastruktsatsning på 286 miljarder dollar, 30 miljarder mer än han lovade. I den verkar alla ha fått sina intressen tillgodosedda, bl a finns pengar för två broar i Alaska. Den ena, för 220 miljoner dollar, till ett samhälle med 50 invånare, och den andra, för 230 miljoner till ett ställe där ingen bor. Det är inte direkt det som brukar kallas fiscal conservatism, alltså budgetdisciplin typ.

Här tror jag demokraterna har sin stora möjlighet. Bill Clintons stora presetation var att få ekonomin i balans och tom gå med rejält plus. Demokraterna borde helhjärtat stödja en sådan politik och därmed sno en traditionell republikansk fråga. Bill Clinton tog den till demokraterna, republikanerna har försökt tagit tillbaka den, men är nu i en mycket svår position att få någon trovärdighet i frågan.

En annan som det kan gynna är republikanen John McCain som har siktet inställt på 2008. Han har alltid varit motståndare till den typ av big government conservatism vi nu ser. Där har han en vinnade hand till 2008.

6 kommentarer:

Carl Svanberg sa...

Jag är ingen expert på hur budgetprocessen fungerar i USA, men är det inte också så att kongressen - som ju har en republikansk majoritet sedan 1994 - också spelade ganska stor roll under 1990-talet, och deras arbete i kombination med högkonjunkturen gjorde att budgetöverskotten skapades? Vad jag försöker säga är att om jag inte bara har missförstått allting, så kan man inte ge Bill Clinton all ära.

Carl Svanberg sa...

In the 1990s, the Republican Congress battled against all deficits and forced President Clinton to embrace a plan to completely eliminate the deficit over a period of years. Non-entitlement spending actual fell in 1996, a truly rare event in federal budgeting.

...

Politically, it must be frustrating for the Republicans who have worked hard in the past to cut government to see today's Republican president become one of the biggest spenders in decades. When the GOP gained control of Congress in 1994, they promised to eliminate the deficit and reduce wasteful spending. In their Contract with America in 1994, Republicans committed to "restoring fiscal responsibility to an out-of-control Congress, requiring them to live under the same budget constraints as families and businesses." For several years, they did modestly curtail spending growth, and they balanced the budget in 1998 for the first time since the 1960s.

The Republican emphasis on spending restraint at the time also seemed to move President Clinton to the political center. In his 1995 State of the Union message, Clinton proclaimed: "Let's change the government -- let's make it smaller, less costly and smarter -- leaner, not meaner." In his message for the 1996 budget, Clinton argued: "Except in emergencies, we cannot spend an additional dime on any program unless we cut it from another part of the budget."

In the 1990s, many Republicans tried to revive the emphasis on spending reform that had been an early focus of President Reagan. For example, Reagan fought to eliminate the departments of Education and Energy. In May 1995, the House approved a budget plan calling for the elimination of the departments of Education, Commerce, and Energy. At the time, the House determined that each of these departments was wasteful, ineffective, and unconstitutional. Indeed, the GOP presidential platform in 1996 stated: "The federal government has no constitutional authority to be involved in school curricula ... this is why we will abolish the Department of Education."

(http://www.cato.org/dailys/02-02-04-2.html)

Robert Nordman sa...

Carl: Att det du citerade är en spin syns, om inte annat, med denna mening
"The Republican emphasis on spending restraint at the time also seemed to move President Clinton to the political center."

Clintons "flytt" till den politiska mitten skall snarare ses i skenet av hans tidigare politiska karriär, med guvernörskapet och DLC.

Sist jag hörde gav till och Gingrich rätt mycket cred till Clinton (läs: egentligen hans stab, men det är ju bossen som får äran) för budgetarbetet.

Niklas Frykman sa...

Kombinationen av demokratisk president och republikansk kongress är nog det jag personligen skulle föredra...

Mathias Sundin sa...

Självklart hade republikanerna del i den förbättrade budgeten på 90-talet. Men nu kontrollerar de Vita huset, kongressen och senaten och pengarna rinner iväg.

Tino_G sa...

Vad ni inte tycks begripa ar att overskott inte ar automatiskt bra, nar det kommer fran skattehojningar. Det var exakt det Clinton gjorde. Under Bush har skatterna sjunkit fran 21% av BNP till dryg 16%.


Lita aldrig pa Economist nar det kommer till

1. USA
2. Bush
3. Republikaner.

Det ar inte mycket battre an DN nar det galler dessa fragor. Till exempel ar det bara en stor fet myt att Bush ska ha okat utgifter exclusive forsvar och terrorbekampning. *Som andel av BNP* ar det kontant sedan 5 ar tillbaka. Att det okat i Dollar betyder ingenting.

Samtidigt har bush sankt skattenra med 600 miljader dollar per ar.


Cinton gick till center efter att hans forsok att socialisera USAs storsta enskilda sektor, sjukvarden, misslyckades. Hade det gatt lite annorlunda hade USA for all framtid blivit Canada. Kerry ville infora prisregleringar for lakemedel OCH socialisera sjukvarden. Och hoja skatterna. Och ha mindre frihandel.

Tanker ni pa det nar ni onskar er socialdemokrater (Democrats) som Kerry och Hillary?!?!