Göran Persson sedan 1997

Jag har den senaste veckan roat mig med att lyssna på gamla intervjuer med Göran Persson i Ekots lördagsintervju. Den första intervjun är från mars 1997, då Göran Persson varit statsminister i ett år. Den senaste - och mest intressanta - är från juldagen 2004, dagen innan tsunamikatastrofen.

Min första reaktion på intervjuerna är att tiden tycks ha stått stilla, eller att allt upprepas med några års mellanrum. Frågorna i slutet av 90-talet handlar om arbetslösheten och Perssons ledarstil - känns det igen?

En annan reaktion är att Göran Persson är bra att lyssna på, han är tydlig i sina svar och glider sällan undan alltför uppenbart.

Det som går att se under dessa år pekar på socialdemokratins och Perssons problem idag. Sedan 1994 har sossarna haft en linje som de drivit, i allafall i retoriken, en berättelse att berätta för väljarna som till viss del också funnits i verkligheten. Persson beskriver det som tre steg:

1) Ordning och reda i ekonomi
2) Knäck arbetslösheten
3) Använd överskotten till att återställa rättvisan och reformera

Men nummer tre användes för ett par år sedan, vad ska steg fyra bli? Allt har liksom börjat om. Arbetslösheten har stigit och det är ingen större ordning i ekonomin. Och att skylla på borgarna börjar bli svårt, de kan knappast vara skyldiga till att arbetslösheten ökar igen, när sossarna själva påstår att de har knäckt den en gång.