Idag den tredje maj är pressfrihetens dag och då är det verkligen dags att uppmärksamma den svenske journalisten Dawit Isaak som sitter fängslad i Eritrea. Han har suttit där sedan 2001 och lades 2002 in på sjukhus för tortyrskador. Hans brott vara att bedriva helt vanlig journalistik.
Regeringen har inte gjort mycket för Dawit, speciellt inte skickat några privatjet för att hämta honom som de ibland skickar för att hämta misstänka terrorister på Guantanmo.
Men det finns chans att reparera den hittills loja attityden. Sätt stenhård press på Eritrea och se till att Dawit frias.
Besök freedawit.com och läs ledaren i dagens DN.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
För att inte tala om Calle Jonsson som fick i princip hur mycket press som helst. Men jag antar att det hjälper att vara vit svensk medelklass-kille som blir anklagad av svartmuskiga korrumperade greker.
Journalistförbundet&SwedishAmnesy Int. (both s.c."judestyrda Bolag")involved fraud, bought freedom of an criminal: Mo$$ad instrument Dawit ISAAC///A Saga on the Svekish model Amnesty Bolaget...Bedrägeriet maskerade medmänsklighet, som traditionella hyckleriet, smygande vardags rasistiska karaktärsbeteckning af evangelian bastardized sionistiska fräkheten
**
Svekish language version
**
- Här ska vi titta på något nytt, dokumenterade klippet omkring den nya sagan; välkommen!.. Det är en Saga; man behöver inte vara illamående då man möter faktumet som demokratiskt plattform... Det finns ju en del intressanta typer som inte vill se människor som inte robotiker.. Tyvärr finns en del som aldrig vill acceptera andras grundläggande rättigheter... Vissa fräcka vill inte fatta att det finns människor som har olika idéer, särskilda dikter, uttryckssätt i den litteratur världen d.v.s. det är inte vinnande att bita sig via berättelseförloppet.. Självklart ska både onda och goda spela sin roll på scenen... Vem som är onda i den sagan och vem som är onda, kritisera detta senare... Skriv recensioner eller en liknande saga om du vill säga något!.. Är det inte bra att visa reaktionen på mänskligt sätt istället för trampa närliggande som åsna? I lugn och ro får man följa händelseförloppet.. Jo, det en saga bara, behövs inte försöka tysta för att det innehåller även din röst.. Är det så känner någon sig berörd då önskas att även denne försöker att skriva ännu bättre; humana, senare... Är du en af dem som inte litteraturkännare, inte vill visa respekt till omvärldens oliktänkasätt, då rekommenderas att inte anstränga dig, lämna platsen omedelbart och springa åt skogen so fort dina föräldrar kunnat i historien... . Speciellt de som är människofiender, bör vara helt ute och inte smutsa ner den internetvärlden... Det är sant och sådant förord blivit obligatoriskt, tyvärr.. Här, omkring den sagan ska ni upptäcka att sistnämnda kategorien lämnar sina tassar; massor varelser nöjer sig med smutskasta på allt t.o.m. visa sina skitiga karaktär även i sagovärlden... Se upp, här finns sexannonsliknande fascistiska provokationerna som syftar att sabotera mänskliga attityder.. De hatar all form berättelser som riskerar deras vinster... De vill inte fatta att de finns redan i sådana berättelser men det är också ett psykologiskt bevis att de som smutskastar mina sagor hatar sig själv djupt inne i deras egna grisliknande hjärtan, kalkliknande hjärnor...... De är människofiender, inget annat.. Gissa då hurdan varelser som utnyttjar människo-ID; gissa snälla hur vi behöver fler och humana sagor i en sådan planet!.. Skydda bevismaterial så att efter en kort undersökning ska bli det ännu roligare att tillintetgöra den smutsiga karaktären vilken ansvarig att stå bakom sådana attack exempelvis viss falska annons klistring omkring våran saga.. Kamratliga hälsningar från sagoberättaren...
**
Chapter -I-
**
- Ordinary AMNESTY INTERNATIONAL? - Extraordinary bolagiserade Amnesty svek-sion-all!.. - ?! ** - Amnesty International i Swedish Kingdom? - Tvärtom!.. Amnesty Bolaget i SvekJa Kingdom!.. - Vad menas då den etiketteras som "Bolaget" ? - Ett international respektful namn utnyttjas som bolagiserade syftena!.. Financiella bolaget som drivs af evangeliska judiska lobbyer... Svekets Kingdom i tjänsten av sionistiska imperialismen, om analyseras inifrån...
- ?!
**
- Detta är en av de skandalerna som svenska Amnesty styrelsen blundade för... "Franska torterare går fria" och liknande skandaler nekades att ge utrymme i Amnesty pressen,... Radio Tuff uppger i den 9 December 2001
- Få höra!..
- I en krönika i Svenska Dagbladet (Kulturdelen sid 6 den 2/12 2001) berättar Thomas von Vegesack om en fransk rättegång. Den gäller den flitigt använda tortyren i Algeriet, när fransmännen försökte bekämpa upproret från FLN, av fransmännen kallade terrorister, av andra hyllade som frihetskämpar. Som Vegesack erinrar om, är tortyren i Algeriet ingen nyhet. Redan medan kriget pågick publicerades det böcker om den, främst kanske "La Question?", skriven av Henri Aleg, själv torterad av franska armén. Mellan 1958 och 1961 fick det lilla förlaget Editions de Minuit nio böcker om franska övergrepp beslagtagna. Det var vid samma tid som censuren till exempel också drabbade Boris Vians vemodiga visa om flickan som sörjer sin franske soldat i Algeriet. Den skulle dock spelas i Sverige med titeln "Jag står här på ett torg", översatt av Lars Forssell och sjungen av Ulla Sjöblom. Att rättegången kommer nu beror på att en gammal general, Paul Aussaresses, öppenhjärtigt skildrat tortyren för fyra decennier sedan. Han påstår rentav att armén varje dag till justitieministern rapporterade om tortyrens resultat. Att den dåvarande justitieministern råkade heta Francois Mitterand gör affären politiskt pikant. Det är märkligt nog förläggarna som åtalats -- efter en presslag från 1881! Torterarna går fria med hjälp av en amnestilag från 1968. Författaren Louisette Ighilariz, själv tortyroffer, begärde då att franska staten skulle åtalas för brott mot mänskligheten. Men den franska lagen tillåter bara åtal för sådana brott mot mänskligheten, som begicks efter 1994. Det finns ett typiskt undantag från denna regel. Det är att brott under andra världskriget ännu kan beivras i fransk domstol. Som ibland sker kan man alltså döma gamla 80- eller 90-åriga tyskar för brott de begick under andra världskriget, även sådana som är mindre ruskiga än fransmännens i Algeriet. Redan 1962 yttrade den då åtalade franske förläggaren Jérôme Lindon: "Jag har sett de värderingar som vi kämpade för under andra världskriget grusas en efter en, och den som känns svårast att mista är vår vägran att tillgripa tortyr" Men den frispråkige gamle generalen Aussaresses berättar inte bara om tortyren i Algeriet utan skryter med sin insats i motståndsrörelsen mot tyskarna och generar många fransmän med sitt påstående, att det var där han lärde sig hur man ska behandla sina motståndare. I en nyutkommen bok "Krieg -- gestern, heute, morgen" av förre Nato-generalen Franz Uhle-Wettler behandlas krigets barbarisering under 1900-talet. Han menar att partisan- eller befrielsekrig gör krigen råare. Och han tar upp Algeriets befrielse genom två motsatta bedömare: Han citerar den algeriske läkaren Franz Fanon, som i sin på 1960-talet uppmärksammade bok "Jordens fördömda" berättar om många fall av fransk tortyr och förespråkar krigisk terror mot kolonialmakterna. Å andra sidan låter Uhle-Wettler den franske officeren Hélie de Saint Marc komma till tals. Han var under andra världskriget i tyskt koncentrationsläger och blev sedan en högt dekorerad krigshjälte i Indokina och Algeriet. I sina memoarer tillstår han tortyren men försöker också förklara, varför den ur fransk synpunkt ansågs nödvändig. Det där med ont och gott --två också i profan debatt allt vanligare begrepp-- det är svårt det. Bara om man sätter sin tilltro till ny eller gammal krigspropaganda blir det klarare, tyvärr bara skenbart
- Vad ska betyda A B?
- Amnesty Bolaget... SvekJa Kingdom's sionistiska finanskretsar manipulerat Amnesty Internatiuonal och bilddade den kuppsyrda ligan som fått namnet Sveksih model Amnetsy Bolaget...
- Merci bien, Comrade Aake SUNDIN!...
- Boku bien to the FM Independent Laponia!
**
- Vad betyder allt detta? Finns det inte riktiga medmänskliga i SvekJa?
- Jo, det finns men de kan aldrig få chansen att närma sig i vissa styrelsena, exempelvis aktiva avdelningar av svensk amnesty, som underorganistaioner av den största härvan, en biträdande myndighet bakom de Talmudian herrarna, lika fascistisk som mest liknande kopian finns i Tel Aviv..
- Det är officiella bedrägeriet...
- Det är det!.. Bedrägeriet under Amnesty International etiketten... - Svenska Amnesty Int. Bolaget lurar hela världens godhjärtiga, inte minst sina svenska mjölkko liknande medlemmar Sanna Amnesty International borde ställa svenska kuppens styrelsemedlemmarna inför svars!..
- Jag håller med er!.. Den här ligan bör avslöjas och sättas sin välpassand eplatsen i fängelset... - Sanna stackare magra råttor ska förvåna där inne då dem träffar dessa svensk identitierade tvåbenta fräcka kloakråttor...
**
- De flesta tror att detta Amnesty är någon form av humanitär organisation... Hyckleristiskt lurigt!... De som barmhjärtiga antar att den här skylten är fri från alla politiska bindningar. En organisation man oreserverat kan stödja. Men förhåller det sig verkligen så? Är detta infiltrerade bolaget Amnesty verkligen helt oberoende och opartisk? - I de flesta fall är nog svartet tveklöst "ja. Amnesty står på den politiska fångens sida" i de flesta av jordens länder. Men finns det inte ett undantag? Hur är det med människor som gått emot sionismen och staten USrael's intressen? - Låt oss då se hur Amnesty agerar. Att organisationen främst tar sig an fångar i öststaterna och i tredje världens diktaturer, är ju en naturlig följd av situationen i dessa länder. Även fångar i västvärlden har fått Amnestys stöd, t ex IRA-sympatisörer i Storbritannien. Men undantag finns: I USA bedrivs f n en ren häxjakt på vissa människor, som i samband med studier i forna Socialist republiker men drabbade är de som efter Berlin murens fall flydde till USA. Det gäller, idag ofta svårt sjuka åldringar, som av judiska grupper anklagas för s k brott mot mänsklighetern. Anklagelser, som ofta helt saknar saklig underbyggnad och enbart bygger på uppgifter från Franco-Videla-Pinosh't periodens hemliga polis. Utan någon möjlighet att försvara sig deporteras dessa hjälplösa människor till ockuperade områdena som härjas av militäriseade maffian USrael - i dokumenterade fall till skådeprocesser fängslanden och död. Vi vet också att detta är länder där tortyr hör till rättsprocessens rekvisita. Får dessa på politiska grunder förföljda människor Amnestys stöd. Nej!!! Vi måste fråga oss varför? - Fallet Vanunu ger oss en klar ledtråd. Mordechai Vanunu är israelen som avslöjade Israels hemliga kärnvapenindustri. Och sedan bortrövades av den israeliska terrororganisationen Mossad till Israel där han isolerats i fängelse, förmodligen på livstid - troligen efter tortyr. Vanunus fall är fullständigt solklart ett typfall för det slags terrorhandlingar och fängslanden, på politiska grunder, som Amnesty normalt prioriterar. Men nej. Efter påtryckningar från Amnestys amerikanska avdelning har organisationen beslutat att inte ta upp Vanunu som samvetsfånge. Han skall lämnas att ruttna bort i glömska. Varför då detta häpnadsväckande ställningstagande från Amnesty? Kan det vara så, att Amnesty inte arbetar för den, som ansetts skada judiska intressen? I stället för stöd utsätts nu Vanunu för den judiska smutskastningsmaskinen. Och sionismens språkrör i Sverige lämnar entusiastiskt sina bidrag. Se Svenska Dagbladet 1988-11-16, där under rubriken, "Vanunu som ulv i fårakläder", denne modige och osjälviske man, framställs som en simpel skurk, som bara varit ute efter att tjäna pengar. Givetvis tillåts ingen att bemöta den lögnaktiga smutskastningen. - Finns då några belägg för att sionistiska agenter infiltrerat Amnesty? (Vi kan här skjuta in en parantes och påpeka att infiltration på högsta nivå är just en metod som rekommenderas i skriften Sions Vises Protokoll - den skrift vars avslöjande utlöst formliga panikreaktioner i judiska kretsar). Vad har då Amnesty haft för ledning under senare år? Jo faktiskt har en svensk, den sionistiske Thomas Hammarberg - under en rad år haft toppositioner i Amnesty, både internationellt och i Sverige. Herr Hammarberg har ett förflutet i folkpartiet, t ex som ordförande i ungdomsförbundet. Han har således haft rikliga tillfällen att frottera sig med figurer, som Per Ahlmark. Samme Ahlmark, som är vår tids kanske mest rabiate arabhatare och som tycks ha vigt sitt liv åt det palestinska folkets förintelse. - Vad har då denne Hammarberg att säga om palestinierna? Jo svar får man i en pamflett denne givit ut tillsammans med nämnde Per Ahlmark och en viss Ernst Klein, redaktör på sionistorganet Expressen. Klein står endast Per Ahlmark efter i verbal förmåga, vad gäller att ösa sitt hat och sin förintelselust över det palestinska folket. De tre herrarnas alster i fråga är betitlat: "Det hatade Israel" och utkom i tryck 1970. Här avslöjar sig Hammarberg i sin totala nakenhet: Det fasansfulla judisk-israeliska förtrycket på de ockuperade områdena beskriver han som "Ockupation för fred". Han behärskar fullkomligt hela den sionistiska arsenalen av förakt för palestinierna, som på sedvanligt sätt beskrivs som en hop djuriska terrorister, utan varje rätt till medmänsklig omtanke och förståelse. Israelerna däremot ser Hammarberg som ljusbärare, vilka kommit till det nya landet för att lyfta det ur sitt primitiva barbari. Det bör läsas i sin helhet av var och en som vill få inblick i hur äregirighet och maktlystnad kan förblinda en människa. - Hammarberg blev generalsekreterare i Rädda Barnen. Rädda Barnen är mycket aktivt till förmån för de hundratusentals lidande palestinska barnen - eller? Man mår illa!!! Då vi nu känner dessa förhållande inom Amnesty, är det då att förvåna, att organisationerna Amnesty och Rädda Barnen är så frånvaramde i Intifadans Palestina? Att Amnesty blundar: Medan de judiska bödlarna krossar benen i kroppen på de palestinska barnen. Sparkar fostret till döds i mammans livmoder. Spränger småbarnsfamiljens hus i bitar. Gasar ihjäl spädbarnen på sjukhusets BB-avdelning. Varje dag. Dag efter dag. Hammarberg är nu generalsekreterare i Olof Palmes center; stackare Palme, utnyttjas även liket... Vad gör då Amnesty internationellt. Jodå, man har kört igång en mastodontturné, med popstjärnan Bruce Springsteen, som främsta dragplåster. Springsteen är av judisk härkomst. Turnen görs till förmån för de mänskliga rättigheterna och som en protest mot de övergrepp som förekommer. Med hjälp av den sionistiska mediamaskinen når man miljarder människor. Det finns bara en liten hake: Inga judiska övergrepp mot den palestinska befolkningen uppmärksammas. - I sina annonser i svenska tidningar om ekonomiskt stöd säger Amnesty: "Politiska fängslanden kan aldrig accepteras". Uppenbarligen finns en dold fotnot med lydelsen: "såvida det inte gäller motståndare till judiska och sionistiska intressen". - I den fascistiska ockupations maffian USrael's fängelser och koncentrationsläger försmäktar i dag tusentals palestinier, många barn och ungdomar. Alla offer för myndigheternas godtycke. Vem kan hjälpa dem? Kan någon som förstått litet av krafterna bakom Amnesty verkligen råda någon palestinier att vända sig med förtroende till denna organisation? Vågar någon palestinier lämna förtroliga uppgifter till Amnesty? Uppgifter som i orätta händer kan betyda döden för den fängslade själv, men också för hans anhöriga och vänner. Att agera genom hemliga dödspatruller är ju inget främmande för judiska organisationer vare sig inom eller utom Palestina. Situationen är skrämmande för oss alla. - Vilka slutsatser kan man då dra av fallet Amnesty. Jo, för det första: Genom att helt korrekt verka mot förtryck och missförhållanden på olika håll i världen framstår ledarna för organisationen som odiskutabelt förfinade och moraliskt mycket högtstående människor. Människor vars omdöme och syften ingen ställer ifråga. Skulle någon krake påpeka att man gör vissa undantag i tillämpningen av sin förmenta humanitet, så finns alltid den så effektiva smutskastningsmaskinen att ta till. Den har ingen hittills motstått. Den tystar varje kritisk röst. Må det så vara en tidigare aktad universitetsprofessor eller rent av en rikspresident. Då uppnår ledarna för den humanitära organisatinen en sådan renommé att välmenande och godtrogna människor helt enkelt inte kan tro att så fina personer i själva verket överser med våld och förtryck, ja kanske rent av är förtryckets arkitekter. Och när den egna gruppens offer utmålas som krigsförbrytare och terrorister - ja, då blir man trodd.
**
...to be continued...
Skicka en kommentar