Morgonluft

Vanligtvis är ju måndagmorgnar inte de trevligaste, men kan man börja dagen med en sågning av Ali Esbati så piggar det upp rejält.

Håkan Jacobsson pekar på något mycket intressant, och något som jag tror är en del av högerns problem, iallafall i Sverige. Esbati har startat en blogg och ger sig där på Per T Ohlsson. Esbati säger att de borgerliga ledarsidorna driver en kampanj, men behöver inga fakta eller exempel för att kunna slå fast det. Så är det bara. Per T å andra sidan backar upp sin argumentation med exempel efter exempel.

Personligen gillar jag det resonerande sättet betydligt mycket mer än motsatsen, men det blir betydligt svårare att bli slagkraftig inom vissa områden. Michael Moore är ett bra exempel. Han har fått miljontals människor som aldrig tittar på dokumentärer att faktiskt se dem på bio. Han har också fått miljontals människor som aldrig läser politiska böcker att göra det. Oavsett vad man tycker om Moore så är han väl iallafall inte nyansernas stora mästare. Men han får ett enormt genomslag.

Det resonerande sättet når en viss målgrupp och det Moore representerar en annan. Johan Norbergs "Till världskapitalismens försvar" är en av de bästa böcker jag läst och väldigt resonerande och underbyggd, men den läses tyvärr inte av så värst många tonårstjejer. Erik Zsigas "Popvänstern" var dock början på något nytt. Rolig och välunderbyggd, men där den torra faktabiten fick stå tillbaka för underhållningen. Den typen av böcker måste den svenska högern bli mycket bättre på producera.

UPPDATERING kl 13.35
Daniel Ekman på Subjektiv.se klagar också på Esbatis trista tonläge. Instämmer.