Jippi, vi förlorade bara lite!

Så ungefär verkar reaktionen vara från borgerligt håll, med tanke på resultatet i parlamentsvalet. Det finns något mycket frustrerande över de borgerliga partierna. Det finns ingen tillräckligt stark vilja att verkligen ta regeringsmakten. Viljan att det egna partiet ska gå bra är så långt mycket större. Det kan vara förståeligt när man ligger runt 4-5 procent och dansar, men inte när siffrorna är högre än så. Moderaterna och folkpartiet borde leda vägen nu.

En gemensam grund måste arbetas fram. En sådan grund kunde ha funnits i EP-valet också. Inte bara i riksdagsvalen. Två saker måste göras:

1) Kom överens om en gemensam grundsyn och marknadsför den. Några ekonomiska tunga frågor och en gemensam inriktning på den, framförallt, ekonomiska politiken. Tala tydligt om för väljarna att detta är vår grund, sen kan du som väljare också välja inriktning på regeringen, genom att rösta på något av de borgerliga partierna. Socialdemokratiska partiet är lika spretigt som borgerligheten, men där kan du inte välja inriktning. Det kan du hos borgerligheten.

2) Kom överens om en gemensam grundläggande kritik av socialdemokraterna, som hamras in av samtliga borgerliga partierna. På det kommer egna profilfrågor. En förslag till grundläggande sossekritik är deras velande. Jag tror att sossarna vinner många osäkra röster på att de folk tycker att de kan regera landet. Ok, de har inte så värst fräscha idéer, men vi vet vad vi får. Ungefär så.
Genom att tex peka på Göran Perssons otroliga velande hit och dit, kan en känsla av att sossarna faktiskt inte är så värst bra och stabila växa fram. Om det framförs av samtliga borgerliga partier kommer det ta skruv hos folk.

Jag avslutar med ett citat från SvDs ledarsida, om just eftervalsanalysen:

De ledande företrädare som kan tänka sig att på valnatten fira framgångar för det egna partiet trots att det inte blivit maktskifte, bör snarast övergå till annan verksamhet.