En alldeles underbar del av amerikansk politik är alla dessa otroligt skickliga talare. Det fullkomligen kryllar av dem i båda partierna. Konventen är roliga på det sättet att nya stjärnor får sina genombrott. Jag minns själv hur rysningarna gick genom kroppen i slutet på Barack Obamas tal på 2004 års konvent. Nåja, till gårdagens talare:
Mike Huckabee
Han var den republikanska kandidat jag delade minst åsikter med, men han var den som jag gillade att lyssna på allra mest. En scennärvaro som jag sällan upplevt och en komisk talang i den högre skolan. Hans tal på konventet var inte i den klass som jag sett honom tidigare, men helt klart sevärt. Hans berättelse på slutet hörde jag också i New Hampshire, det gör den inte sämre.
Rudy Giuliani
Precis som med Fred Thompson syntes den Rudy Giulani som höll tal igår inte till särskilt ofta i presidentkampanjen. Hans mimik och kroppsspråk är underbart när han driver hem sina poänger. Han lyckas få publiken i sin hand och tar kontroll över den. Deras applåder och jubel vävs in i talet. På ett skickligt sätt attackerade han Obama, försvarade Palin och argumenterade för McCain. När attackerna kryddas med lite humor låter det inte alls lika illa och funkar nog bättre.
Sarah Palin
Jag är inte lika extatisk som alla andra verkar vara. Helt klart var det ett bra tal. Hennes stora talang är att hon känns helt och fullt äkta. Hon känns som en vanlig människa med en helylle, men ändå inte perfekt familj. Det var viktigt att hon berättade vad hon åstadkommit som guvernör. Där har hon ett bra argument mot Obama. Även om hon har lika kort erfarenhet som honom, har hon uträttat mer. Det är naturligt eftersom hon är guvernör och han senator, men ändå ett bra argument. Att hon är en reformator och en väldigt tuff sådan fick hon fram, det är viktigt.
Det jag framförallt saknade var utrikespolitiken. Den fanns med på ett hörn, men hade hon exempelvis berättat det Rudy Giuliani berättade om hur Obama och McCain hanterade konflikten i Georgien hade man känt att hon behärskade området.
Talet förstörs en del av alla avbrott för applåder tycker jag, men jag tror inte amerikaner är lika känsla för det. Men hon har inte samma grepp om publiken som exempelvis Giuliani.
Attackerna på Obama där tar upp hur han sa att glesbygdsbor "cling to guns and religion" funkar nog väldigt bra. Hon är perfekt för att trovärdigt leverera det budskapet. Jag undrar dock om det inte blir lite för mycket attacker på Obama. Efter ett tag känns det som det räcker. Men hennes uppgift är kanske att ge energi till gräsrötterna och kärntrupperna, inte locka över independents.
Hon blir väldigt bra på slutet när hon pratar om John McCains erfarenhet i Vietnam och vilken personer det har gjort honom till. Det störs dock lite av hon som sagt inte hade full kontroll över publiken.
Ett bra tal som uppnådde mycket av det hon behövde uppnå - om än inte allt. Hon skickade ytterligare en stöt av energi in i det republikanska partiet och såg säkert till att flera miljoner dollar strömmande in. Många glesbygdsbor kände troligen att de har fått någon av sina egna på sin sida. Men som sagt, lika i extas som alla andra är jag inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Ja, jag håller helt med dig!
Jag tycker väldigt bra om Palin (trots hennes tillkortakommanden på exempelvis abortfronten) och tror att det var helt rätt val av McCain, men jag tycker faktiskt inte att hon levererade ett lika bra tal som exempelvis Giuliani, rent retoriskt. För att framstå som helt trovärdig och medryckande måste verkligen allt stämma: även mimspel, ansiktsuttryck och gester. På det området har Palin sannolikt betydligt mindre erfarenhet, men om man bara dömer vad hon faktiskt sade så tycker jag att hon gjorde bra ifrån sig ändå.
Detta illustrerar kanske hur vana vi är vid de lysande amerikanska retorikerna, Obama inkluderad, där man kan få lite lätt gåshud. Om mimiken och kroppsspråket stämmer till 100% tycker man att det är naturligt, men om man kan sniffa sig till 1% osäkerhet blir man helt plötsligt lite tveksam.
Hur som helst: Palin är helt klart en mycket karaktärsstark person som sannolikt kommer att göra bra ifrån sig framöver. Låt oss hoppas att hon får till den sista retoriska procenten gentemot motståndarsidan i kommande framträdanden...
Jag får hålla med: Hon höll och levererade sitt tal på ett bra sätt. Några av fraserna hade vi redan hört från när hon presenterade sig i fredags, men även resten flöt på bra, trots att det ganska uppenbart var ett väl förberett tal (som hon dessutom hade fått hjälp med)
Jag tror inte att jämförelsen med Giuliani behöver vara till hennes nackdel. Att hon inte hade hela publiken i sin kontroll hela tiden, att hon inte lät lika proffsig, att hon själv visade sig rörd vid flera tillfällen och fick ta ny sats ... appelerar nog till en hel del väljare på ett sätt som Guilianis briljans missar.
Och som sagt, hon har stått i nationens rampljus först sedan i fredags. En anings mindre rutin uppfattas nog som bara charmig, och det faktum att hon fixar det så väl rör nog många fler hjärtan än Guilianis briljans. Iaf var det så med mig (trots att det var uppenbart att hennes 'punchlines' var 'well rehearsed')
Sen kan jag för mitt liv inte förstå vad som skulle vara så fantastiskt med Obamas talarkonst och retorik. Det räcker ju med att man lyssnar på orden han faktiskt säger så framgår det att det mesta bara är vackra luftpastejer.
Även hans mimik och rörelser, hans ständiga 'titta vänster, titta höger' (precis som om någon har gett honom rådet 'du gör di bäst i profil') tycker iaf jag att man blir mätt på när man sett det likadant i tal efter tal ...
Och utan telepromptern blir han ju direkt gaggig emellanåt. Det skall bli intressant att se debatterna mellan kandidaterna.
Jonas,
Att BO växlar mellan höger och vänster beror väl helt enkelt på att han är väldigt bunden av sina teleprompters? De flesta som använder sådana (vilket är typ alla i den här sortens sammanhang) sneglar åt dem, men han tittar rakt på dem.
För övrigt är det helt rätt att använda sådana. Jag är dödsstrött på att höra svenska politiker staka sig igenom sina tal och söka förtvivlat med blicken i sina skrynkliga pappersanteckningar.
Jasså, var förklaringen så enkel!? :-) OK!
Låter bestickande, men konstigt då ifall ingen annan har satt fingret på det tidigare.
Jag vet inte om jag håller med om att det är 'helt rätt'. I vissa lägen är det säkert det.
Men jag är själv dödstrött på politiker som talar. Punkt. Speciellt om de inte ens kan övertyga utan ett manus om det de talar om. Varför skall man lyssna på någon som knappt vet vad denne menar?
Skicka en kommentar