Så har vi upplevt denna politiska cykels första riktiga batalj mellan två kampanjer, dessutom från samma parti. Nedan hittar ni artiklarna från rond ett och två. Snabb sammanfattning:
Barack Obama säger att han skulle träffa ledare för fientligt inställda länder (Iran, Nordkorea, Kuba osv), förutsättningslöst (without preconditions, och det är nyckelorden, som tex SvD missar) under hans första år som president. Hillary Clinton säger att hon inte förutsättningslöst skulle göra det, men att hon vill använda sig mycket mer av diplomati. Efter debatten attackerar Clinton Obama och kallar honom naiv. Obama retirerar lite, men byter nu i rond tre taktik.
Istället för att fortsätta retirera går Obama till motattack, och han gör det personligen, inte genom medarbetare. I en tv-intervju från Chicago återgår han till sitt tema om förändring och menar att Hillary Clintons utrikespolitik är som Bush-Cheneys:
"But the general principle is one that I think Senator Clinton is wrong on -- and that is if we are laying out preconditions that prevents us from speaking frankly to these folks, then we are continuing with Bush-Cheney policies, and I am not interested in continuing that."
Notera att han inte säger att det är fel att ha preconditions, bara att man inte ska ha preconditions som gör att man inte kan träffas. Det är en skillnad från vad han svarade på frågan i debatten, där han helt enkelt sa: "I would" (ni kan se det hela nedan).
Men hur som helst, poängen är att lyfta fram att med Clinton fortsätter Bush-Cheneys policy och med honom ändras den. Detta fick faktiskt Clinton på defensiven. Ut på planen skickade de nu en annan rutinerad utrikespolitiker som jobbat för Bill Clinton (den första var Madeleine Albright), Richard Holbrooke, bla fd FN-ambassadör.
Min gissning är att det har gått till ungefär så här i Obamas kampanj:
Den omedelbara reaktionen från kampanjledningen var att Obama har gjort ett misstag som måste slätas över, därför går chefstrategen ut och säger vad Obama "egentligen menade". De sitter sedan ner och utvärderar efter dag två, kanske har de också hunnit göra en opinionsundersökning, och bestämmer sig för att byta taktik. Antigen pga siffrorna i undersökningen eller helt enkelt eftersom detta är vad Obama tycker och det vill han stå för.
En möjlig effekt av detta som är positiv för Obama är att hans kampanj, som står och stampar på ungefär samma opinionsiffror, får luft och energi och vinner stöd hos fler vänsteraktivister inom demokraterna. Det kan alltså har varit ett misstag av Clintons kampanj att ge Obama den här chansen. De leder redan stort och behöver inte ta risker. I det långa loppet, och speciellt om Obama skulle vinna nomineringen, så tror jag detta är ett rejält misstag. Han har (nästan) lovat att träffa Fidel Castro, helt förutsättningslöst, under hans första år som president. Ärligt talat - det är naivt. Och republikanerna skulle slita honom i stycken över det.
Här kan ni se hela frågan och svaren:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar