2006-01-05

Oro efter Sharon

Det känns inte alls bra att Ariel Sharon nu troligen är ute ur politiken för gott. Även om han skulle bli fullt frisk så måste det ha skadat honom rejält inför valet. Vad jag noterar är ett förändrat omdöme om honom. Plöstligt verkar svenska massmedier tycka att han är en fredsduva och verkar sakna honom alldeles väldigt mycket.

2 kommentarer:

Robsten sa...

Beror förmodligen på alternativen i det israeliska politikerskiktet.

Anonym sa...

Att alternativ till Sharon saknar är väl strunt, du har arbetarpartiet som är mer duvaktiga.

Svenska tidningar är idioter. De har sin dagismoral och sina barnsliga teorier om utrikespolitik (våld funkar aldrig, alla problem har grund i fattigdom, terrorism är per definition bevis på offerstatus).

Sharon hade ett långsiktisk och i grunden smart sätt att nå fred: krossa terrorismen med militären (”det leder bara till mer terror”!), inse att Palestinier inte kommer att acceptera Israels existens, dra tillbaks Israels gränser till lättförsvarat, men retirera under styrka, inte som belöning för terror. Sen bygger man mur och isolerar länderna från varandra.

Sharon var för fred hela tiden, men svenska kan inte fatta att fred och eftergift inte är samma sak. Därför beskrev man Sharon som HitlerII och hånade alla som sa att han ville ha fred.

Efter att alla deras predationer om ”våldspiral” etc. visade sig vara fel och när Sharons plan funkade blev väl bevisvärdet uppenbart för de flesta. Men barn som de är kan de aldrig erkänna att de hade fel, så nu har de bytt spår, utan att någonsin explicit erkänna att man har gjort det.