2005-01-28

Till irakterrorismens försvar

Flera bloggare har reagerat mot Åsa Linderborg och Erik Wijk som i Aftonbladet försvarar terroristernas, eller motståndsrörelsens, som de föredrar, våld i Irak. Dom inte bara försvarar det, de stöttar det också.

Deras resonemang går ut på att vi inte fördömde motståndet mot nazismen i t.ex. Danmark och Norge under andra världskriget. Är man ockuperad, är det okej att göra våldsamt motstånd verkar deras poäng vara.

Det är en vidrig poäng och går bara att försvara om man man är väldigt trångsynt. Som tänkande varelse går det faktiskt att skilja på motstånd och motstånd.

I Danmark och Norge slogs motståndsrörelsen mot en diktatur. Det är försvarbart och bör stöttas. I Irak trappar "motståndsrörelsen" upp våldet inför ett demokratiskt val. Det är inte heller så att de vill först vill slänga ut amerikanerna och sedan införa demokrati, de vill införa sin egen diktatur!

Tänk en situationen efter västmakternas befrielse av Danmark och Norge, där en grupp nazister fortfarande gjorde motstånd och dödade både militär och civila. Linderborg och Wijk kunde lika gärna försvarat en sån grupp, med samma logik som de använder nu.

Läs mer hos Johan Norberg och Oskar Lidåker.

4 kommentarer:

Bulten i Bo sa...

Personligen tror jag att många demokrater i Chile skulle ha försvaret landet mot ett utländskt angrepp, även om angreppet skulle ha motiverats med att man med detta krig skulle befria chilenarna från diktatorn Pinochet. Det nationella oberoendet har ett värd som jag tror att man inte förstår att uppskatta om man aldrig varit utan det!

Ska jag tolka Mathias som att i den nya fokrätten som ni nyliberaler vill ha, där ska det vara förbjudet att göra motstånd mot en utländsk ockupant om denne ockupantens ledare är vald i demokratiska val? Eller ska det specifikt stå att man aldrig får gå emot USA:s armé?

(F.ö., Hitler valdes i demokratiska val, inte vald av majoritet men med stöd från de konservativa)

Robert Nordman sa...

Skulle snarare se det såhär, Bulten:
Det finns anledning att kritisera hela eller delar av den amerikanska sidan av Irakkriget. Själv håller jag mig på den sidan som säger att det finns delar som man kan kritisera, inte hela rubbet.

Det finns också anledning att kritisera, och det desto starkare, det s.k. motstånd som där finns. Som Palme sade: Man skall kalla saker vid dess rätta namn. Därför kallar jag det s.k. motståndet för terrorister, för alla försök att terrorisera civilbefolkningen på det sätt dessa grupper gör är just det.

Jag vill be dig upplysa mig om en sak, Bulten: Den dag amerikanska trupper dragit bort från Irak, den dag den utsatta nybildade demokratin Irak fortsätter söka staka ut sin egen väg -- oavsett hur lång tid det tar tills dess -- kommer du då protestera mot dessa gruppers fortsatta försök att störa försöken att få en fred?

Det finns alltid anledning att vara skeptisk när någon, vem det vara må, bestämmer sig för att den ena sidan är ond och därför måste per definition den andra sidan vara god. Oavsett vilket politiskt läger personen som tänker så säger sig tillhöra.

Bulten i Bo sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Bulten i Bo sa...

Ojdå, en "maktskifteskollega" till Mathias rycker in, ändrar fokus på debatten och kräver svar från mig. Jag antar att maktskiftesalliansen står svarslösa inför det perspektiv jag anlade. OK, får väl leva med det!

Men Bulten är artig och svarar så gott han kan:

"Därför kallar jag det s.k. motståndet för terrorister, för alla försök att terrorisera civilbefolkningen på det sätt dessa grupper gör är just det."

Läs då vad Wijk och Lindeborg faktiskt SKRIVER i saken:

"Men tvärtemot mediernas bild är det mesta av motståndsvåldet riktat mot själva ockupationsmakten och dess institutioner. Från den 17 januari, för att bara ta ett datum, kan man bland annat notera raketbeskjutning av amerikanska ställningar i och kring Falluja, bilbomb vid bro utanför Ramadi som drabbade en amerikansk konvoj och självmordsbilsprängning vid amerikansk postering i Qaim. Därtill sköts ett obemannat amerikanskt spionplan ned utanför Hit och två bomber förstörde vallokaler i Basra."

Jag antar att ni tycker dessa typer av motstånd är OK, eller? Eller är det så att ni anser att i.o.m. halshuggningarna och bomberna mot FN har all folkrättslig korrekt kamp mot ockupationsarmén blivit terrorism?

"Jag vill be dig upplysa mig om en sak, Bulten: Den dag amerikanska trupper dragit bort från Irak, den dag den utsatta nybildade demokratin Irak fortsätter söka staka ut sin egen väg -- oavsett hur lång tid det tar tills dess -- kommer du då protestera mot dessa gruppers fortsatta försök att störa försöken att få en fred"

Alltså, om jag kommer att försvara kampen mot ockupationen efter att ockupationen är avslutad? Nej, jag är ledsen, den frågan är lite svår att svara på!