Kris i skolan?

Jag tror det är tre undersökningar nu som pekat på samma sak, att svenska elever blir sämre jämfört med elever i andra länder. Den signalen ska tas på allvar, men samtidigt får vi inte bara slå bakut utan att tänka först. Reaktionerna vid den här typen av krissignaler är ofta att "nu jävlar, nu måste det bli som det var förr, då var det ordning och reda".

Vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt, annars kan vi förstöra mycket av det bra som finns.

Den ena tanken är de problem som finns, minskad läsförståelse och minskad kunskap i t.ex. matematik. Den andra tanken är den del av läroplanen som är bra, den del som innebär att svenska skolor idag har en otroligt stor frihet, bara de jobbar mot kunskapsmålen.

En svensk skola går nästan att bedriva hur man vill. Du behöver inte ha vanliga lektioner, med 40 minuter SO och 60 minuter svenska. Det går att istället jobba i teman, har veckoscheman, inga scheman alls, stora klasser, små klasser, föreläsningar, gruppuppgifter, enskilda uppgifter, inga lärarledde lektioner utan bara handledare osv osv.

Detta möjliggör en enorm kreativitet inom skolvärlden, jag skriver möjliggör, för den finns inte alltid där. Oftast inte faktiskt. Men på sikt borde det leda till att många olika modeller testas och de bästa lever vidare, men framförallt får vi en utveckling som pågår hela tiden. Skolan är inte låst och bunden till en läroplan som styr i detalj, utan en som sätter upp ramar och mål. Väldigt bra.

Men uppenbarligen finns det också problem, eftersom elevernas kunskap sjunker. De som testas nu har under hela sin skolgång gått i en skola som är styrd av denna läroplan, från 1994.

En möjlig förklaring är att friheten blev för stor, alldeles för snabbt och att lärarna samtidigt inte klarade av att hantera forskning om lärande. Låt mig förklara.

Så kallad katederundervisning har många insett inte är speciellt bra, inte som enda lärosätt i alla fall. Eleverna måste själva kunna lära sig saker, inte bara genom att en lärare säger hur det är. Tyvärr har det ofta tolkats så att eleverna själva ska söka sin kunskap, nästan helt utan hjälp från läraren. Eleverna är inte experter på att ta reda på fakta själva, eller lära sig själva. De behöver lära sig hur de lär sig. I en mer individualiserad skola är det just det som är lärarens uppgift. Att lära dem hur man lär sig. Det gör man inte genom att de helt själva ska klara av allting. Det är en lärprocess precis som allt annat.

I och med att den nya läroplanen tillät skolorna att göra nästan hur de ville, så blev det fel när lärarna inte längre skulle vara som de var tidigare, men inte heller fattade hur de skulle vara nu. Det kräver väldigt mycket mer av en lärare att kunna handleda en sådan process i eget lärande, mot att föreläsa från katedern.

Skulle detta fungera så skulle det också det blir lugn och ordning. Att jobba självständigt och få kunskaper om sitt eget lärande är inget flum som skapar kaos. Det är precis tvärtom. Men det blir väldigt lätt flum om man inte gör rätt.

Vad ska vi göra då? Ja, jag ska fundera lite och återkomma senare i veckan. Kommentera gärna så länge.