2010-10-31

Ditt och datt

Stu Rothennberg skriver om de partiernas olika strategier när det kom till TV-reklam. Republikanerna satsade tidigt för att mjuka upp motståndet. Demokraterna sparade till spurten.

Bill Clinton ska återigen kampanja för Kendrick Meek i Floridas senatsval. Uppgifterna från Charlie Crist om att Clinton ska försökt övertyga Meek om att hoppa av, verkar något överdrivna.

RGA satsar ytterligare 6,5 miljoner dollar i fyra guvernörsrace: Florida, Illinois, Ohio och Pennsylvania. Det gör att de har satsat totalt 35 miljoner i de fyra racen. Yikes.

Harry Reid är gammal boxare. Nu i slutet kampanjar han med Ultimate Fighting-stjärnan Randy Couture.

Rahm Emanuel slipper ännu en motståndare i borgmästarvalet i Chicago. Sheriffen Tom Dart meddelar att han skippar valet.

The rise, fall and rise of John Boehner, är rubriken på en artikel om mannen som mycket väl kan bli nästa talman i representanthuset. Rubriken hänvisar till 1998 då Boehner blev petad från ledarskapet för republikanerna i representanthuset. Många trodde såklart att hans karriär var över. Men nu finns han där igen, i toppen.

Kongressledamot Hultgren från Jönköping?

Randy Hultgren sken upp när jag berättade att jag var från Sverige:

"Åh! Jag är 100 procent svensk!"

200% svenskar.

Hultgren är delstatssenator men nu framförallt kandidat till representanthuset i Illinois 14:e distrikt. Tidigare innehavt av talmannen Dennis Hastert fram till 2008.

Hans farfars far kom till USA från Småland. Jönköping närmare bestämt. Själv har Randy Hultgren bott i Säffle i ett år. Om jag fattade rätt så jobbade han som lärare. Vi var överens om att Säffle inte är världens centrum.

Idag hade han ett kort peppningsrally för gräsrötterna innan de gav sig ut för att knacka dörr. På plats för att hjälpa till var två kongressledamöter: Pete Roskam och Aaron Schock. Båda två rätt kända.
Pete Roskam utkämpade en batalj med Tammy Duckworth 2006, som han alltså vann. Det var landets mest mediebevakade kongressrace.

Pete Roskam (i mitten) snackar med gräsrötter.

Aaron Schock är kongressens yngsta ledamot. När han valdes in i representanthuset 2009 blev han den första 80-talisten i kongressen.

Aaron Schock, ung.

Rallyt inleddes av republikanernas ordförande i Illinois. Han berättade att republikanerna i Illinois var etta i hela landet när det kom till knackade dörrar och ringda samtal. Vi får, för demokraternas skull, hoppas att de inte tror på det ordförande Tim Kaine sa: Att republikanerna inte har någon gräsrotsorganisation.

Roskam och Schock värmde upp publiken, främst med hårda attacker på demokraterna. "Take back America" var ett, minst sagt, återkommande tema.

Till sist var det Randy Hultgrens tur. Han ägnade det mesta av talartiden åt att tacka publiken för deras insatser och uppmana dem att kämpa ännu hårdare de sista dagarna. Inte samma hårda attacker på demokraterna som de andra två. Han framstod som ganska ödmjuk och överväldigad av det stora stödet från gräsrötterna.

Hultgren pekar ut frugan.

En del personer gillar man bara. Jag vet inte mycket om hans åsikter, men efter hans framträdande och vårt korta samtal så gillar jag honom. Han kändes äkta. Lycka till herr Hultgren!

2010-10-29

Seals for Dold

Dan Seals (som jag skrev om igår) motståndare heter Robert Dold. Hans kampanj har gjort en rätt rolig webbvideo - med en säl!

The Rent is too Damn High Party


Jimmy McMillan är kampsportsexpert, brevbärare, Vietnamveteran, actionfigur, partiledare och återkommande kandidat i New York. Just nu ställer han upp i guvernörsvalet och har dragit en hel del uppmärksamhet till sitt parti. Det är kanske inte helt konstigt, med det här namnet: The Rent is too Damn High Party.

Klippet från debatten mellan guvernörskandidaterna har över 4 miljoner visningar på YouTube.


Nu har McMillan till och med blivit actionfigur. Vad säger den när man tycker på den? Ja, ni gissade rätt: The rent is too damn high!

Fundraisingfrukost med Bob McDonnell


Att äta frukost med Virginias guvernör, Bob McDonnell, och guvernörskandidaten i Illinois, Bill Brady på anrika The Chicago Club, kostade mellan 250 och 5000 dollar. För 250 dollar fick du fin frukost och möjlighet att lyssna på de två. För 1000 dollar fick du, förutom frukost, en photo op med de två huvudpersonerna. För 5000 dollar fick du sitta vid samma bord som dem.

Fråga mig inte hur, men på något sätt lyckades jag bli inbjuden som gäst och behövde inte betala en cent för den fina frukosten.

Lyxig frukost. Din för 250 dollar.

Journalister är förbjudna på The Chicago Club. Någon frågade oroligt, när de såg min kamera, om jag var journalist. Vis av erfarenhet nekade jag till det. (Nej, jag berättade inte heller om denna blogg). Genom åren har många prominenta gäster varit medlemmar och besök klubben. Nu var det alltså min tur...

Bill Brady försöker bli guvernör i Illinois. Fem av de sju senaste guvernörerna har varit korrumperade. Eller rättare sagt, fem av de sju senaste har åkt dit för korruption. En man vid mitt bord sa att han stödde Brady eftersom han var den som han bedömde som minst trolig att blå åtalad för korruption.
Det säger en del om det politiska klimatet i Chicago och Illinois.
En ny guvernör får en svårt uppgift. Budgetunderskottet ligger på cirka 15 miljarder dollar.

En som har balanserat en budget på kort tid är Bob McDonnell. Om detta pratade han en hel del och det märktes att publiken uppskattade honom väldigt mycket. Tillsammans med New Jerseys guvernör Chris Christie inledde han den republikanska comebacken när de båda blev valda i november 2009.

I anförandena var det stort fokus på motståndarna och vad de har ställt till med. Det kändes mer positivt igår när Tim Kaine pratade. Det jag läst om Bill Brady imponerar inte särskilt mycket. Bob McDonnell däremot verkar kompetent (även om jag inte vet så mycket om honom) och är en möjlig framtida presidentkandidat. Troligen inte 2012, han inte ens hunnit vara guvernör i ett år.

Bob McDonnell berättar hur man balanserar en budget.

Det var väldigt intressant få vara med på ett fundraisingevent för första gången. Det skiljer sig såklart en del från andra kampanjevent. De som kommer dit är välbeställda och framstående personer. Som vanligt väldigt trevliga och intresserade av svensk politik. Men de har inte samma gräsrotsengagemang som de andra människorna jag träffat i båda partierna. Båda grupperna utgör en viktig del av amerikansk politik. Pengar och gräsrotsengagemang utgör grundfundamenten i valkampanjerna.

Bob McDonnell pratar med lite folk efter framträdandet. En assistent försöker dra honom därifrån till photo op:en en trappa ner.

I morgon ska jag försöka träffa en kandidat till representanthuset med ursprung i Sverige.

Clinton försökte få en demokrat att hoppa av

Bill Clinton är mycket aktiv i årets kampanj. Han åker kors och tvärs i högt tempo över USA och kampanjar för demokratiska kandidater. Han har även kampanjat för Kendrick Meek i senatsvalet i Florida. Men den senaste veckan har Bill Clinton vid två tillfällen försökt övertyga Meek att hoppa av. Med hjälp av Vita huset.

Varför? Jo, Meek ligger på tredje plats och har ingen chans att vinna. Leder gör republikanen Marco Rubio. Han kommer troligen vinna. I alla fall så länge som tidigare guvernören, numera oberoende kandidaten Charlie Crist och Meek delar på de väljare som blir över. Om Meek hoppar av kan de demokratiska väljarna gå till Crist.

Vita huset och Bill Clinton ser hellre en oberoende senator i form av Charlie Crist i senaten, än republikanen - och Tea Party-favoriten - Marco Rubio.

Kendrick Meek förnekar (typ) det hela, men Crist har till och med namngett vilka han har pratat med och att han pratat med folk i Vita huset. Det går att kolla och få bekräftat.

Bill Clinton både dementerar och bekräftar. Dementerar att han sagt åt Meek att hoppa av, bekräftatar att de pratat om att Meek och Crist delar upp väljarna mellan sig.

Tredje gången gillt för Dan Seals?

Det är slutspurt nu och trupperna behöver peppas för de sista dagarnas slit. Det var därför demokraternas ordförande, tidigare guvernören i Virginia och en Barack Obamas närmaste Tim Kaine (som jag tippade skulle bli Obamas vicepresidentkandidat), var i Illinois ikväll.

Jag var där.

Ordföranden för Folkpartiet i Norrköping och ordföranden för demokraterna i USA.

Demokraterna får försvara sig över stora delar av USA, men i Illinois' tionde distrikt är de på offensiven. Deras kandidat Dan Seals ställer upp för tredje gången på raken och har en hyfsad chans att vinna. Rothenberg menar att den lutar svagt åt Seals. Ordförande Tim Kaine sa att Seals utgör en av deras tre bästa möjligheter att ta en republikansk plats i representanthuset.

Naturligtvis försågs volontärerna, som vanligt, med mat i mängder.

Ikväll besökte alltså Tim Kaine ett av Seals kampanjkontor - fyllt med "Seal the Deal" och andra lustigheter - för att peppa gräsrötterna. Jag pratade med flera av dom. Seals verkar ha en trogen kärntrupp. Alla jag pratade med hade hjälpt honom i fem-sex år, alltså även när han ställde upp och förlorade två gånger mot Mark Kirk (som nu istället ställer upp i senatsvalet) 2006 och 2008.

Seals introducerade Kaine med att säga att det var skönt att ha en ordförande man inte behövde skämmas för. Republikanernas ordförande Michael Steele har trampat i klaveret ett antal gånger.

Kaine gav tre anledningar till varför det var viktigt för demokraterna att vinna.

1) Demokraterna har rätt, och det är ingen dålig utgångspunkt, sa han. Han räknade upp vad president Obama och demokraterna genomfört de senaste två åren.

2) Kandidaterna. Han berättade kort om Seals, gav honom sitt stöd och betonade ett par gånger att han inte var någon karriärpolitiker.

3) Det motståndarna erbjuder är riktigt läskigt. Han frågade om någon sett Star Wars. Detta är The Empire strikes back. De förlorade 2008 och nu slår de tillbaka. Mycket fokus på hur mycket pengar republikanerna och utomstående republikanska organisationer har. Men de har inte folket, påstod han. Det som ni gör här, det gör inte motståndarna. Vilket naturligtvis inte är sant, men nu handlade det om att mobilisera de egna gräsrötterna. Då är pengar till skumma organisationer med okända givare, mot deras gräsrotsarbete en bra kontrast.

Kaine och Seals peppar gräsrötterna.

Stämningen hos gräsrötterna var någorlunda god. De är inställda på att demokraterna kommer förlora, men Dan Seals goda chanser höll humöret uppe.

Seals var mycket trevlig och vad det jag kan läsa om honom låter vettigt. En av hans kampanjarbetare, som varit med i vardagsrummet för sex år sedan när kampanjadet börjat, sa att han både hade hjärna och hjärta. Han är affärsman, men också son till en socialarbetare. Moderat i ekonomifrågor, liberal i sociala.

Dan Seals och yours truly.

2010-10-28

Delar av Obamas koalition går till GOP

Den koalition av väljare som satte Barack Obama i Vita huset och gav demokraterna majoriteten i kongressen håller inte ihop. En undersökning i New York Times visar att viktiga delar av den koalitionen nu tänker rösta på republikanerna.

Klicka på bilden för att se staplarna lite bättre.

Kvinnor, 30-44-åringar, oberoende, familjer med inkomst under 50 000 dollar/år och katoliker för att nämna några. Speciellt gruppen kvinnor är intressant. 1994 var övertaget lite drygt 6% i den gruppen, 2006 ca 12-13%, 2008 ca 14%, men nu leder republikanerna med ungefär 4%.

Gruppen oberoende röstade med en övervikt på 8-9% på demokraterna 2008. Nu är övertaget för republikanerna 20%.

Bland familjer med inkomst under 50 000 dollar/år var övervikten för demokrater 22-23% 2006 och 2008. Idag är republikanska övervikten 2-3%.

Gallup bekräftar den övergripande bilden: Att republikanerna ligger mycket bra till inför valet.

Väljarna ser ungefär likadana ut som 2006, men de tänker i mycket större utsträckning rösta republikanskt. De flesta siffror pekar på att republikanerna ligger bättre till 2010 än de gjorde i deras succéval 1994.

Valet i Illinois

Jag är framme i Chicago. En stad som just nu gör skäl för smeknamnet The Windy City. Brr!

Det finns gott om spännade val att följa här i Illinois. Här har ni en kort genomgång av vad som står på spel i Barack Obamas och Abraham Lincolns delstat:

Guvernör
Den tidigare guvernören Rod Blagojevich (D) kommer troligen hamna i fängelse, efter att polisen avslöjats hans planer att försöka sälja Barack Obamas plats i senaten, som guvernören skulle utse när Obama blev president. Hans efterträdare, när han avgick, blev dåvarande viceguvernören Pat Quinn som nu också försöker vinna stöd för en hel mandatperiod. Quinn utmanas av delstatssenator Bill Brady.
Med undantag för två mätningar kring månadsskiftet september-oktober så har Brady lett i varenda opinionsmätning.

Senator
Den person som Rod Blagojevich utsåg, Roland Burris, till senaten ställer inte upp i valet. Istället står striden mellan Alexi Giannoulias (D) och Mark Kirk (R). Kirk leder i mätningarna, men det är tight.
Båda kandidaterna har problem. Innan Giannoulias gav sig in i politiken jobbade han på familjens bank, som de senaste åren fått stora problem. I kampanjen har lån till den ökända brottslingen Tony Rezko lyfts fram och dragit ner hans siffror. När detta kom fram såg valet att ut att vara klart till Kirks fördel. Då kom det fram att han påstått saker om sin militära karriär som han inte kunde backa upp med fakta och även Kirk tappade i mätningarna.

Representanthuset
Illinois har hela 19 distrikt där det pågår val till represetanthuset. Wikipedia har en sammanställning över vilka kandidater som ställer upp. Av dessa bedömer RealClearPolitics att fem är i spel. Rothenberg har fyra race som är jämna.

Åttonde distriktet - Melissa Bean (D) vs Joe Walsh (R) - lutar åt att demokraten Bean försvarar sin plats mot Tea Party-kandidaten Walsh, men racet är tight.

Tionde distriktet - Bob Dold (R) vs Dan Seals (D) - är en toss up. Platsen är öppen efter att Mark Kirk lämnar den för senatsvalet. Dold ledde med dubbelsiffrigt i senaste mätningen, men Seals ledde med lika mycket i en mätning bara ett par veckor tidigare. Rothenberg rankar att den lutar svagt åt demokraten.

Elfte distriktet - Adam Kinzinger (R) vs Debbie Halvorsen (D) - lutar starkt åt republikanen. Halvorsen ser alltså ut att förlora en plats som hon vann för första gången för bara två år sedan. Rothenberg rankar den som starkt lutande åt republikanen.

Fjortonde distriktet - Randy Hultgren (R) vs Bill Foster (D) - lutar åt republikanen, men i den senaste mätningen är ledningen bara en procentenhet. Rothenberg rankar den som toss up.

Sjuttonde distriktet - Bobby Schilling (R) vs Phil Hare (D) - lutar åt republikanen. Hare försvarar en plats som han innehaft sedan 2006. Rothenberg ger en liten fördel till republikanen.

2010-10-26

Jag reser till Illinois och Minnesota

Det har blivit en tradition för mig. Att resa till USA när det är val. Det började 2004 då jag befann mig i Washington D.C. dagarna före och efter presidentvalet. 2006 samma sak vid mellansårsvalen. 2008 först till New Hampshire i början av året, sedan Nevada i juli och över valet.

I år styr jag först kosan mot Barack Obamas hemtrakter: Chicago, Illinois. Där är jag till på lördag, då jag tar bilen upp till Minneapolis-St.Paul i Minnesota.

Jag ska turista en del, men naturligtvis också försöka besöka lite kampanjevent om det är möjligt. Samt förstås följa kampanjen på nära håll. Insupa stämningen, häcka framför TV:n och lyssna på alla diskussioner - och såklart hårdbevaka på valkvällen.

Jag ska försöka uppdatera bloggen så mycket som möjligt. Så kolla in ofta. Nu blir det ett litet uppehåll imorgon, då utförs själva resandet. Men sen blir det full fart!

2010-10-24

Bringing down the House

Alla är överens om att demokraterna kommer få ge upp majoriteten i representanthuset, the House of Representatives. Ja, officiellt är kanske inte alla överens om det, men inofficiellt skulle jag tro det.

En liten brasklapp: För några veckor sedan pratade en del om 70-80 platser. Det har krympt något. Republikanerna la en ökad tyngdvikt på TV-reklam, direktreklam, etc, tidigt i kampanjen för att mjuka upp motståndet och sätta många platser i spel. Det verkade funka då, men vi får se när det är över hur lyckat det var.

Hur som helst. Nu tippas det från olika experter om hur många platser i representanthuset som demokraterna kommer förlora och republikanerna att vinna. Republikanerna behöver 39 platser för att nå majoritet.

Stu Rothenberg tror på mellan 45 och 55 platser.
Larry Sabato tror på 47 platser.
Charlie Cook tror på 52 platser.
Jay Cost tror på 61 platser.
RealClearPolitics genomsnitt från varje race visar på 59 platser.

2010-10-22

Läget i senatsvalet

The Cook Political Report gör analyser av val och sätter ett omdöme utifrån rådande opinionsläge, med mera, om vem som kommer vinna och förlora.

De har nu ändrat statusen på tre senatsval, från toss up (helt jämnt) till lean (lutar åt...).

Det är i Wisconsin där Russ Feingold (D) försvara sin plats och i Missouri där platsen är öppen men idag innehavs av en republikan. Båda dessa går från toss up till lean republican.
I Connecticut ställer inte Chris Dodd (D) upp för omval och den flyttas nu från toss up till lean democrat.

Det innebär att hos Cook ser republikanerna ut att vinna fyra demokratiska platser i senaten och åtta val är toss up. Sju av dessa innehavs av demokrater. Om republikanerna vinner de fyra och sex av sju toss ups och undviker att förlora sin egen toss up, så återtar de majoriten i senaten.

Det är ganska vanligt med så här många toss ups på valdagen. Normalt sett faller de ändå ut mycket kraftigt till fördel för det parti åt vilket håll valvindarna blåser. Tittar vi på resultaten de senaste åren, och om samma sak upprepar sig i år, så finns det en stor chans att sex eller sju av de åtta toss ups går republikanernas väg.

Mera money

Ni får ursäkta min fixering vid pengar, men det spelar stor roll i amerikansk politik. Hur mycket pengar en kandidat eller organisation får in säger något om hur bra det går för tillfället och möjligheterna att vinna.

Nu när kampanjerna rapporterat in sina siffror kan vi se att de republikanska kandidaterna till senaten utklassat sina demokratiska motståndare. 63,5 miljoner dollar jämfört med 37,6 miljoner, en skillnad på nästan 26 miljoner.

De som drog in mest var Sharron Angle (R-Nev) med 14 miljoner dollar, Barbara Boxer (D-Cal) 6,2 miljoner, Carly Fiorina (R-Cal) 5,9 miljoner, Marco Rubio (R-Fla) 5 miljoner, Dino Rossi (R-Was) 4,7 miljoner, Russ Feingold (D-Wis) 4,2 miljoner, Pat Toomey (R-Pen) 3,8 miljoner, Christine O'Donnell (R-Del) 3,8 miljoner.

I valet till representanthuset var det tredje kvartalet det första kvartal där republikanska kandidater drog in mer pengar än demokratiska diton.

Den av kandidaterna till representanthuset som dragit in klart mest pengar är Michele Bachmann från Minnesota. Den socialkonservativa fixstjärnan drog in 5,4 miljoner tredje kvartalet och har hittills fått in 9,5 miljoner till kampanjen. Näst bäst av alla kandidater till representanthuset är hennes motståndare i sjätte distriktet i Minnesota, Tarryl Clark, med 1,8 miljoner, och totalt nästan 4 miljoner dollar.

Det har pratats mycket om American Crossroads på senare tid, och även jag har rapporterat om dom (här och här). Flera demokrater har krävt att få veta var de får sina pengar från, vilket de inte har någon skyldighet att rapportera. Nu har det kommit fram att en del av pengarna, en rätt stor del, kommer från en man vid namn Bob Perry. Av de 15 miljoner som AC fick in i september, kom 7 av dessa från Perry.

En annan som sprider pengar omkring sig är Chuck Schumer, demokratisk senator från New York. Han är uppe för omval nu i november, men leder så överlägset att han kan ge bort mycket av sina kampanjpengar. 3 miljoner dollar har han gett till DSCC (som han under valen 2006 och 2008) och 1 miljon till andra demokratiska kandidater runt om i landet. Om Harry Reid förlorar i Nevada väntas Schumer vara en av dom som vill efterträda honom som majoritetsledare (eller minoritet).

2010-10-17

Ditt och datt

Av de troliga republikanska presidentkandidater så fortsättter Newt Gingrich vara den som drar in mest pengar. 4 miljoner dollar senaste kvartalet (totalt för året 9,9 miljoner). Han har det dock lite enklare än konkurrenterna, eftersom hans organisation är en så kallad 527:a, som får ta mot obegränsat med pengar. De andra har övre gränser för vad de kan ta mot. Och bland resterande kandidater är det återigen Mitt Romney som gör bäst ifrån sig med 1,7 miljoner dollar (5,1 miljoner), följd av Sarah Palin med 1,2 miljoner (2,5 miljoner) och Tim Pawlently med 780 000 dollar (2,1 miljoner).

Rahm Emanuel slipper en av de potentiella konkurrenterna, kongressledamoten Luis Gutierrez, i borgmästarvalet i Chicago. Gutierrez hade börjat samlat in de namnunderskrifter som krävs för att få ställa upp och även genomfört en opinionsundersökning. Han låg där på fjärde plats. Kanske var det den undersökning som fick honom att meddela att han inte ställer upp, utan istället vill fortsätta i representanthuset.

Istället kanske Emaneul får en mycket värre konkurrent, chefsåklagaren i Illinois Lisa Madigan. Hon är populär och har gått om pengar som hon troligen inte behöver göra av med alltihop, nu när hon kampanjar för att bli omvald som åklagare.

Mitch Daniels, guvernör i Indiana och möjlig presidentkandidat, fortsätter att utmärka sig genom förslag som normalt sett republikanska presidentkandidater håller sig långt från. Han pratar om införandet av mervärdesskatt (och istället platt inkomstskatt) och höjd bensinskatt, för att komma tillrätta med budgetunderskottet.

En annan populär guvernör, demokraten Joe Manchin i West Virginia, vill ersätta Robert Byrd i senaten och har valt att distansera sig en del från president Obama och demokraterna. I den här reklamfilmen skjuter han till och med en gervärskula genom ett klimatförslag.

Sarah Palin testar budskap inför presidentvalet. Vid ett kampanjevent sa hon: "These two elections, 2010 and 2012, go hand-in-hand. The theme of 2010 has got to be rebuke their errors, reject, repeal; and then the theme of 2012 — it's renew, revive and restore."

Om det vore val idag skulle republikanerna ta netto sju platser i senaten, och fördelningen skulle utfalla 52-48 till demokraterna (det krävs 51 för majoritet och 60 för att bryta en filibuster). Valet avgörs troligen i fem delstater: Kalifornien, Colorado, Illinois, Nevada och West Virginia. I Colorado leder republikanen, i Nevada och Illinois är det helt jämnt och i Kalifornien och West Virginia leder demokraterna. Men marginalerna är alltså mycket små.

I guvernörsvalen, om det vore val idag, ser republikanerna ut att kontrollera 29 guvernörsposter och demokraterna 21.

I valet till representanthuset är 181 demokratiska platser säkra och 212 republikanska. 42 är oavgjorda. Det krävs 218 röster för majoritet.

2010-10-16

Money, money, money

Det är knappt tre veckor kvar till valet i början av november och kampanjerna har de senaste dagarna rapporterat hur mycket pengar de dragit in - och gjort av med - det senaste kvartalet.

Bland rapporterna sticker Republican Governors Association, RGA, senatskandidaten från Nevada, Sharron Angle, och demokraternas kampanjkommitté för senaten, DSCC, ut.

RGA, under ledning av Haley Barbour - en trolig presidentkandidat - drog in 31 miljoner dollar under tredje kvartalet. Tidigare har de aldrig dragit in med än 30 miljoner dollar, under ett helt år. Man hade 31,5 miljoner i kassakistan den sista september. Demokraternas motsvarighet, DGA, är långt efter med 13 miljoner i kassakistan efter att de bara fått in 10 miljoner under kvartalet.

Många har pratat om Harry Reids välfinansierade kampanj, men det försprånget visade sig vara utraderat när Sharron Angle meddelade att hon fått in 14 miljoner dollar under tredje kvartalet. Några dagar senare kom det dock fram att hon också brände pengarna i nästan samma takt. 12 miljoner dollar hade hon gjort av med och kvar i kampanjkassan låg 4 miljoner den sista september. Ungefär lika mycket som Reid.

DSCC har ett tufft jobb att försvara flera platser i senaten som ser ut att ligga pyrt till, men de har gått om pengar att försvara sig med. 15,5 miljoner in i september är nytt rekord. 27 miljoner blev det för hela kvartalet, och 25,6 miljoner kvar i kassakistan sista september. Republikanernas motsvarighet, NRSC, fick bara in 8,3 miljoner i september och har drygt 19 miljoner i kassan.

Som jag skrivit tidigare så finns det också utomstående grupper som satsar pengar i valet. Den starkaste är American Crossroads, som president Obama valde att attackera nyligen. Efter attackerna har pengarna strömmat in till organisationen. 13 miljoner dollar på en vecka. De hade tidigare en målsättning om att dra in och satsa 52 miljoner i valet. De har redan fått in totalt 56 miljoner och ny målsättning är 65 miljoner. De nya pengarna tänker de bland annat satsa i flera val till representanthuset. Hittills har gruppen bara varit involverad i senatsrace.

2010-10-14

Only in....Canada

Bättre än så här blir det inte. Jag lovar! Det här är negative campaigning Canada-style.

Sam Katz: He kicks children in the face!

2010-10-11

Nobelpristagare fick nobben i senaten

Peter Diamond, som idag fick Nobelpriset i ekonomi, blev tidigare i år nominerad av president Obama till styrelsen i USAs centralbank, Federal Reserve. Men han fick nobben i senatens bankkommitté, huvudsakligen från republikanerna.

Han hade inte tillräcklig makroekonomisk erfarenhet för jobbet, menade Richard Shelby, topprankad republikan i kommittén.

President Obama valde att nominera honom igen den 13 september. Det blir nog inte lika lätt för senaten att nobba honom den här gången.

Lite kuriosa: Diamond har varit lärare åt nuvarande Fed-chefen Ben Bernanke.

2010-10-10

Ditt och datt

Sarah Palin ställer upp i presidentvalet "om det amerikanska folket vill det", sa hon i en webbvideosängning.

Men amerikanarna är inte lyriska. I alla fall inte enligt en undersökning i Wall Street Journal. Där säger visserligen 30% att de gillar Palin, men 48% gillar henne inte. Sämst av alla möjliga republikanska presidentkandidater. Mitt Romney får 21/30 (gillar/ogillar), Newt Gingrich 24/35, Mike Huckabee 26/25.

Enligt en annan undersökning tycker 16% av republikaner att Sarah Palin borde bli republikanernas presidentkandidat. Fast ännu fler tycker att Mitt Romney ska bli det. Han får 19%, Palin 16%, Mike Huckabee 12% och Newy Gingrich 9%.

Ytterligare en lista över politiska reklamfilmer från den pågående säsongen. En av de mest udda inledningarna i en reklamfilm står Christine O'Donnell för: "I'm not a witch." Hon är republikansk senatskandidat i Delaware. Uttalandet har bakgrund att hon 1999 i ett TV-program sa att hon "I dabbled into witchcraft."

Guvernörsvalet i Kalifornien där demokraten Jerry Brown har haft en hyfsat betryggande ledning över republikanen Meg Whitman. Det kanske ändras nu när en medarbetare till Brown kallat Whitman för hora, i en konversation med Brown. Det hela läckte ut och Browns kampanj har bett om ursäkt.

Whitman har för övrigt slagit rekord. Aldrig har någon satsat så mycket egna pengar på en politisk kampanj i USA. Hittills har hon spenderat 119 miljoner dollar. Det tidigare rekordet var på 108 miljoner och inhaddes av New Yorks borgmästare, Michael Bloomberg.

En som vet vad som kan hända om man säger något dumt i en valkampanj är George Allen. Han var senator från Virginia och pratades ofta om som republikansk presidentkandidat. Det var innan han kallade en kille för "macaca", ungefär apa, vid ett kampanjevent. Filmen på detta spreds och Allens förlorade mot Jim Webb. Nu tyder mycket på att Allen tänker försöka göra comeback 2012.

Rick Santorum är en tidigare senator som visat tydliga tecken på att han kommer göra ett frest på presidentposten. Nu startar han en political action committee i Iowa, som ska stödja republikanska kandidater. Iowa är, som bekant, först ut i när respektive parti ska välja presidentkandidat och extra viktig för de socialkonservativa, dit Santorum tillhör.

Allt har inte gått på räls när Rahm Emanuel börjat sin kampanj i Chicago. Han har gett sig ut på en "Tell It Like It Is"-tour och åker runt och pratar med folk på gatan. En del är arga över president Obamas politik som Emanuel tvingas försvara och media från första dagens kampanjande var inte lysande. Speciellt bilderna på Emanuel när han spritar händerna och gnuggar frenetiskt, efter att han skakat hand med folk, kanske inte är optimala.

2010-10-08

Slagfältet


Amerikanska val skiljer sig ju från svenska eftersom det handlar väldigt mycket om enskilda valkretsar. I valet till senaten hela delstater, samma sak med guvernörsval och i valet till representanthuset mindre valkretsar i delstaterna. Båda partierna har flera nationella kampanjorganisationer: RNC och DNC är partiorganisationerna och kan gå in lite var de känner för, NRSC och DSCC jobbar med senatsvalen, NRCC och DCCC med valet till representanthuset och RGA och DGA med guvernörsvalen.

De samlar in pengar och pytsar ut dessa, i form av TV-reklam huvudsakligen, där de tycker att stålarna gör mest nytta. Man kan få reda på rätt mycket om hur partierna tänker och vilken situation de befinner sig i genom att studera var och hur mycket pengar de satsar.

I valet till representanthuset satsar de respektive kommittéerna pengar i totalt 71 distrikt. Att demokraterna är rejält på defensiven märks genom att 66 av dessa distrikt innehavs idag av demokrater, bara fem av republikaner. DCCC får alltså i huvudsak försöka försvara sina platser och kan vinna få nya. Republikanerna behöver vinna netto 39 platser för att nå majoritet.

I senatsvalet är läget liknande. DSCC satsar för demokraternas räkning pengar i nio delstater. Bara två av dessa tillhör republikanerna, Missouri och Kentucky. Republikanerna, NRSC, satsar i fyra delstater varav tre tillhör demokraterna. Intressant är också att se var de inte satsar pengar. DSCC satsar inget i Indiana, Arkansas och North Dakota. Alla tre har demokratiska senatorer, men ligger under så pass mycket att man gör bedömningen att pengarna vore bortkastade.

Det kan finnas andra anledningar till att man inte satsar pengar i vissa delstater: utomstående grupper. En ny sådan grupp, som snabbt har blivit mäktig, är American Crossroads. Startad av bland andra Karl Rove och Ed Gillespie, tidigare ordförande för republikanska partiet, RNC. Deras satsningar gör att NRSC kan låta bli att satsa i vissa delstater. NRSC har hittills inte spenderat något alls i Missouri, men American Crossroads har pumpat in 1,8 miljoner dollar där.

Hos Washington Post kan ni kolla var kommittéerna och utomstående grupper satsar pengar, t.ex. American Crossroads. Ni kan också kolla hur opinionen ser ut över landet, vilka delstater och distrikt respektive parti kan vinna och var det är osäkert vem som vinner.

2010-10-04

Bästa reklamfilmerna

The Fix listar de tio bästa reklamfilmerna i år. Här är mina tre favoriter:

15 sekunder kan räcka långt. Marco Rubios korta reklamfilm mot Charlie Crist i det republikanska primärvalet är grymt effektiv. Rubio fick Crist att hoppa av primärvalet och bli oberoende kandidat. Nu leder Rubio över Crist och demokraten Meek.


Joe Sestak är inte sämre han när han gör rent hus med Arlen Specter i demokraternas primärval i Pennsylvania. Specter hade något år tidigare bytt parti och backades av upp av Barack Obama, men efter ett sådant uttalande som han gör i filmen spelade det ingen roll.


Precis som Scott Brown i Massachusetts använde Scott Walker sin bil som symbol för vem han är: En average Joe som tycker det ska vara lite mer sunt förnuft i politiken. Han vann det republikanska primärvalet och blev deras kandidat till guvernörsposten i Wisconsin. Just nu leder han ganska klart över demokraten Tom Barrett.

2010-10-01

Rahm Emanuel lämnar, Pete Rouse tar över

Idag blir det offentligt att president Obamas stabschef, Rahm Emanuel, lämnar sin post för att istället försöka bli borgmästare i Chicago.

Den som tar över efter Emanuel i Vita huset är, i alla fall tillfälligt, Pete Rouse. Han har jobbat i Washington-politiken sedan 1971.

2004 bjöd en ung senator vid namn Barack Obama honom på lunch och bad honom att bli hans stabschef i senaten. Jag vet inte om Rouse skrattade honom rakt i ansiktet, men han tackade i alla fall nej. Att gå från att vara stabschef till minoritetsledaren i senaten, Tom Daschle, till att vara det för den nyaste senatorn skulle vara ett klar steg neråt. Rouse var dessutom en mycket mäktig stabschef. Han kallades den 101:a senatorn på grund av sitt inflytande. Visserligen hade Daschle precis förlorat valet och inte lyckats bli omvald, men Rouse sa ändå klart nej. Obama gav sig inte och tydligen såg Rouse något i nykomlingen från Chicago. Efter ett tag accepterade han och nu, sex år senare blir hans alltså stabschef för Obama igen, men nu till president Obama.

Rouse skrev planen för Obamas första tid i senaten. Han skrev sedan planen för hur Obama skulle få igång den jättelika operationen som en presidentkampanj är, och han besatte den med rutinerat folk som han lärt känna genom åren. När Obama sedan såg ut att bli president skrev han planen för hur han skulle ta över Vita huset och hela maktapparaten.

Hittills har han varit en av tre senior advisors till presidenten och bland annat hanterat frågan om stängningen av fånglägret i Guantanmo. Om du ringer honom på mobiltelefonen och han inte svarar får du höra ett meddelande inspelat av Rahm Emanuels barn. Om han svarar, och du vill hamna på god fot med honom, prata då om katter. Han älskar katter, speciellt av rasen Maine Coon.