2007-01-31

Krigsrummet

Jag kollade i helgen på dokumentären The War Room. Den var ganska dålig men gav ändå en hyfsad insikt i hans kampanjs sätt att hela tiden var uppdaterade på allt som händer i kampanjen och om man väljer det, omedelbart kunna bemöta attacker, eller utföra egna.

NY Times har en intressant artikel som ger en inblick i Hillary Clintons war room, som naturligtvis utvecklats enormt sedan makens kampanj. Nu gäller det att ständigt hänga med på internet, inte minst på YouTube där saker sprider sig enormt snabbt.

Under Hillary Clintons första besök som presidentkandidat till Iowa fångade en mikrofon hennes inte alltför tonsäkra tolkning av nationalsången. Videon spreds snabbt på YouTube men hennes war room bestämde sig för att ligga lågt för att inte bidra till att den plockades upp av de stora nyhetskanalerna. Videon fortsatte sprida sig på nätet, men inte i övriga media. Hillarys krigare förklarade segern vunnen och hade lyckats med att inte ta fokus från hennes besök i Iowa.

2007-01-30

Presidentwebbarna

Howard Dean och hans kampanjgeneral Joe Trippi var de som först insåg hur man verkligen utnyttjar styrkan i internet. Det gav Dean många miljoner till kampanjkassan och en position som front runner innan de mer traditionella politiska maskinerna fick upp farten och krossade honom.

Men i år gäller det att vara med från början, något som flera presidentkandidater fattat. The Politico har en bra artikel om de nuvarnade kandidaternas webbstrategier.

En sång om mig

Det är ju inte varje dag man får en sång uppkallad efter sig. Blå Häst heter Norrköpingsbandet som egentligen borde heta Väldigt Röd Häst, dissar mig i en ny låt som jag skrattade högt åt när jag lyssnade på. Tokvänster när den är som bäst.

Finns på www.blahast.nu eller för direkt nerladdning här.

2007-01-28

Medias bild, din verklighet?

Det ovanstående står klottrat på fängelset här i Norrköping, och man får väl säga att av allt klotter tillhör väl detta det mer tankeväckande.

Ett exempel på hur svenska medier jobbar för att sätta en viss bild av verkligheten genom att välja vad de rapporterar ur verkligheten är dagens blänkare i Ekot och DN.se. På Ekots hemsida kan vi läsa "Bush mindre populär än någonsin" och på DN.se "Rekordlågt stöd för Bush". Är detta fel? Nej, uppgifterna stämmer. Men de kunde lika gärna ha valt ha rubriker som "Bush stöd stiger igen" eller "Bush alltmer populär", för det hade varit precis lika korrekt, bara en annan del av verkligheten. I förrgår kom nämligen en likadan undersökning som man nu hänvisar till som visar att Bushs stöd ökat något sedan december.

Men jag tycker inte något av dessa alternativ är riktigt bra som korrekt nyhetsrapportering från USA. Istället borde man titta på flera av den senaste tidens undersökningar och rapportera att Bushs stöd varierar kraftigt i olika undersökningar och att, med vissa undantag, han haft en negativ trend senaste månaden.

Rudy i New Hampshire

Demokraternas front runner Hillary Clinton åkte till Iowa (nedan) och republikanernas dito Rudy Giuliani till New Hampshire, som är den första primärvalsstaten (Iowa och Nevada är caucus). Men medan Hillary tydligt talat om att hon tänker kandidera fullt ut så funderar Giuliani fortfarande, även om tagit samma formella steg henne genom att bilda en exploratory committee. Att han inte bestämt sig ännu spinner de andra som att han inte kommer ställa upp och försöker skapa osäkerhet kring kampanjen så Giuliani ska tappa stöd, personal och pengar. Och jag tror det har en viss verkan även han som front runner är väldigt stark och bestämmer sitt eget schema.

I talet pratade han om ledarskap, om Lincoln och Reagan, och uppenbarligen kommer det bli hans huvudvapen i kampen om Vita huset. Det är som stark ledare han är mest känd i USA och övriga världen, som framgångsrik borgmästare i New York visst, men mest som hela USA:s borgmästare efter 11 september. Giuliani gjorde också kopplingar till Reagan när han pratade budgetdisciplin, något många republikaner kommer göra efter år att utgiftsökningar och växande budgetunderskott under Bush.

I slutet på The Politicos artikel om Giulianis besök visar en deltagare tydligt på de andra två huvudkonkurrenternas svagheter:

Former Massachusetts Gov. Mitt Romney, she explained, “doesn’t have convictions” while Arizona Sen. John McCain “waffles back and forth.”

But Giuliani is just right, she said. “We need somebody strong.”

Hillary i Iowa

Hon har inte besökt delstaten på några år, men igår var det dags för ett besök i Iowa för Hillary Clinton. 30 minuter försenad började hon konversationen, som Clintonkampanjen kallar det, med orden “Well, I’m Hillary Clinton, I’m running for president, and I’m in it to win it.”

Att komma försent är en vana hon delar med maken, man sa på hans tid att Vita huset gick efter CST, Clinton Standard Time.

Hon fick såklart frågor om USA är redo för en kvinnlig president och om Irakkriget. Vad gäller det sistnämnda så noterar hon själv att hon skiljer sig från övriga kandidater i fältet, eftersom hon fortfarande delvis försvarar anfallet på Irak, även om hon också säger att hon skulle röstat annorlunda om vet då det hon vet idag. Men det verkar som att hon inte kommer backa undan i frågan.

Hon var ju under åren i Vita huset utsatt för många attacker från republikanskt håll, en del välförtjänta och andra inte. Kommer hon slå tillbaka, undrade publiken. Jajemänsan blev svaret, visst tänker hon försöka driva en positiv kampanj men inte backa undan för några attacker. Det är nog ett förtroendeingivande svar, många minns hur John Kerry dröjde väldigt länge med att svara på attacker från Swift Boat Veterans och skadades allvarligt av det.

Trist nog ligger inte någon video uppe på hennes hemsida. Återigen kan vi konstatera att hon ligger snäppet efter John Edwards som har sänt sina besök i Iowa och andra ställen live på nätet. Flera länkar på hemsidan funkar inte ännu och bloggen är inte igång. Kom igen, vi lever år 2007.

2007-01-27

Ytterligare en guvernör från Arkansas

Bill Clinton tog steget upp från den lilla delstaten Arkansas till presidentposten, nu försöker en efterföljare till honom göra samma sak. Mike Huckabee kommer på måndag lämna in papprena för att bilda en exploratory committee.

UPPDATERING 28/1:
Det verkar som att Huckabee kommer tillkännage sina planer i dagens Meet the Press, som går att se på nätet i efterhand.

2007-01-25

Ingen John Kerry

Trots en välfylld kampanjkassa (sedan 2004) på 13-14 miljoner dollar väljer John Kerry att inte försöka bli president igen. Hade han inte gjort bort sig i slutet av valrörelsen i höstas tror jag nog beslutet hade tippat över åt andra hållet. Han ses nu av många som en tämligen patetisk figur och bevarar en del värdighet genom att låta bli att försöka igen.

Rapporter säger också att han insåg att han inte skulle ha kapital nog att ge sig in i leken på allvar. De stora givarna och insamlarna har redan signat upp för Obama, Clinton och Edwards.

2007-01-24

Fortsatt bra för Edwards i Iowa

Först ut är Iowa om ett knappt år, och där fortsätter John Edwards att ligga bra till, enligt en ny undersökning. Vikten att vinna i Iowa är stor, förra gången vann John Kerry exempelvis. Hos republikanerna leder Rudy Giuliani.

Republikanerna
Rudy Giuliani 25%
John McCain 21%
Newt Gingrich 13%
Mitt Romney 8%
Chuck Hagel 7%
Tommy Thompson 2%
Tom Tancredo 2%
Sam Brownback 2%
Mike Huckabee 1%
George Pataki 1%
Jim Gilmore 1%
Duncan Hunter 1%

Demokraterna
John Edwards 25%
Barack Obama 17%
Tom Vilsack 16%
Hillary Clinton 15%
Joe Biden 4%
John Kerry 3%
Wesley Clark 2%
Bill Richardson 1%
Chris Dodd 1%
Dennis Kucinich 1%

Rudys dokument

För ett tag sedan läckte ett 140 sidors dokument från Rudy Giulianis kampanj vilket naturligtvis var pinsamt, även om inte några direkta hemligheter eller något okänt avslöjades. Nu finns dokumentet på nätet för oss dödliga att läsa.

Det är ju inte så där värst intressant, väldigt mycket totalt intetsägande reseplaner för Giuliani under valrörelsen i oktober 2006 till exempel. Det mest intressanta har redan skrivits om. Men dokumentet kan vara lite bra att titta i för att man ska få en uppfattning om vilken jätteapparat en presidentkampanj är. Den består av enormt många delar, inte minst fundraisingmaskinen. Något dokument för att avslöja Rudys kampanjstrategi är det inte, men lite småkul att kolla i ändå.

2007-01-23

Som i West Wing?

Bill Richardson på MSNBC om tv-serien West Wing:

"Well, I watched that with interest and I liked the ending."

Inga fler annonser

Tydligen fick man inte uppmana folk att faktiskt besöka de annonser jag hade på bloggen, trodde liksom det var hela poängen, och därför har Google raderat mitt konto...och alla pengar. Jäkla surt, men man ska läsa det finstilta.

Hillary Clintons konversation

Störd som jag är stannade jag uppe för att kolla på Hillary Clintons livechat, hennes konversation med det amerikanska folket, en hightechversion av hennes listening tour som hon genomförde i New York när hon kampanjade för att bli senator

Hillary sitter i samma soffa som hon gjorde i videon där hon meddelade att hon är in. Det ska säkert kännas hemtrevligt, och det funkar. Jag noterar att hon har samma tofsar till gardinerna som jag har på kontoret. Det ni!

En av de första frågorna handlar om Irak där någon undrar om hon ångrar sin röst för kriget. Det gör hon inte, men menar att om hon vetat vad hon vet idag hade hon röstat annorlunda. Hon är mot fler trupper och vill sätta press på den irakiska regeringen genom att hota med att dra in pengarna till deras armé och polisväsende. Hon betonar att inget får göras som hotar de amerikanska trupperna. Smart.

När en fråga handlade om sjukvård så pekade hon på hennes tidigare misslyckande under de första åren av Bill Clintons presidentskap, men hon menar att hon lärt sig av alla misstagen och verkligen kommer lyckas nu.

Jag måste säga att efter bara 15 minuters samtal så känns det just så, som ett samtal. Den Hillary som man bara ser genom andras ögon, en något kylig bild som i alla fall jag har haft, försvinner snabbt. Dessa samtal är nog ett genidrag, hon blir mycket mer mänsklig och pratar som en vanlig människa. Trevligt, är ordet.

Frågorna är naturligtvis valda för att hon ska få prata om sina favoritfrågor, hittills har Irak, nationell säkerhet, orkanen Katrina, sjukvård och oljeoberoende berörts. Det är ganska ytliga svar som nästan helt saknar innehåll, men fan vad trevligt det är.

Där kom en mycket bra fråga för att göra henne mer mänsklig, vilken är din favoritfilm. Hon verkar ha tre, Trollkarlen från Oz, Casablanca och någon film med Robert Redford.

Nehe, jag har ett jobb att sköta imorgon. Hillary får klara sig själv resten av kvällen. Ett smart drag, dessa livechats. Jaha, nu säger Hillary också godnatt. Natti natti själv, hälsa Bill.

2007-01-22

Snälla, låt bli

John Kerry närmar sig ett beslut om han ska ställa upp i presidentvalet eller inte. Political Wire rapporterar:

"Another source close to Kerry says there's no doubt he wants to run, but he's still undecided."

Snälla människa, bevara lite värdighet och låt bli.

Gudmundson äger Hamilton

Bloggaren Gudmundson, som jag hade nöjet att snabbt hälsa på i fredags, sågar Eva Hamilton vid fotknölarna och han gör det på ett mycket underhållande sätt. Läs vetja.

"Hamilton:
Vi är glada för all den omtanke som visas från olika håll och vi vill gärna känna att våra politiker bryr sig om oss. Men vi vill inte ha en omtanke som riskerar att kväva public service.

Betyder egentligen:
You wanna fuck with me? Okay. You wanna play rough? Okay. Say hello to my little friend!"

2007-01-21

Bill is in!

Bill Richardson meddelade idag på ABC:s This Week och på den nya hemsidan www.richardsonforpresident.com att han skapar en exploratory committee och ger sig in i leken. Han har den obligatoriska videon på hemsidan, som faktiskt även finns på spanska. Richardson har mexikansk mor och är den första hispanic som ställer upp i ett presidentval.

Richardson är nog min personliga favorit hos demokraterna. Han är underdog, har bra utrikeserfarenhet som tidigare FN-ambassadör och stor erfarenhet som förhandlare, han har praktisk erfarenhet som guvernör där han fått budgeten under kontroll och samtidigt sänkt skatterna. De tre stora, Clinton, Obama och Edwards dominerar media och kommer dominera fundraisingen men Richardson är den utanför topp tre som har störst chans. Han är guvernör och det ska inte underskattas i presidentsammanhang, fyra av USA:s senaste fem presidenter har varit guvernörer.

Utan mina postitiva hejaklacksglasögon på så har väl han ingen större chans, han befinner sig i mitten av det politiska spektrumet och i primärvalen är det vänsterväljarna inom partiet som är avgörande. Däremot borde han ha en bra chans att bli vicepresidentkandidat till exempelvis Hillary Clinton eller John Edwards. Han kommer från en stat som traditionellt röstar republikanskt, lockar den allt större gruppen hispanics och har bred utrikes- och miljöfrågeerfarenhet, och han är som sagt guvernör.

Svensk vänster älskar Hillary, amerikansk hatar henne

Via Erik Svansbo hittar jag Wolfgang Hanssons djupa analys av det amerikanska valet:

"USA:s nästa president heter troligen Hillary Rodham Clinton ... Nästan alla ser det som självklart att Hillary, 59, vinner kampen om att bli demokraternas presidentkandidat."

Hansson visar, förutom en djup okunskap, på ett intressant svenskt fenomen. Att den svenska vänstern älskar Hillary Clinton, medan den amerikanska delvis hatar henne. De gillar att hon som kvinna har en chans att vinna, men hennes åsikter kan de inte med. Så här skriver vänsterbloggen DailyKos:

"Is Hillary Clinton my first choice for president? She is not. In fact, I don't think she'd make my top ten."

Och så här upphetsade blev de på bloggen när hon meddelade att hon är in:

"Not a surprise, and barely "news," but in the interest of equal time, here's her statement from her site."

Joe Biden

Ålder: 64 år
Parti: Demokraterna
Hemmastat: Delaware
Politiskt uppdrag: Senator
Bakgrund: Advokat
Hemsida: http://www.joebiden.com/

Joseph Robinette Biden växte upp i New Castle County i Delaware på USA:s östkust. Efter att ha gått i skola där och på universitet i norra New York blev han 1969 advokat och gav sig omedelbart in i politiken när han 1970 blev invald i New Castle Countys Council. Fyra år tidigare hade han gift sig med sin första fru Neilia Hunter som han fick tre barn tillsammans med, den äldsta sonen, som också heter Joe R. Biden, valde samma bana som fadern och blev advokat och år 2006 vald till överåklagare i Delaware, ofta en språngbräda till andra politiska uppdrag.

Efter bara två år i politiken såg den blott 29-årige Biden en möjlighet som många andra verkade missa. Sittande republikanska sentorn, J. Caleb Boggs, var mycket populär, tidigare guvernör i Delaware och senator sedan 1960. Han hade dock planer på att inte söka omval men övertalades av president Nixon att köra vidare. Men det blev en kampanj utan någon större entusiasm från Clobbs sida och unge Biden lyckades vinna mycket knappt med 50% mot 49%.

Joe Biden var dock nära att hoppa av senaten innan han ens hade hunnit sväras in. Hans familj var med i en bilolycka och frun och dottern avled och de andra två barnen skadades allvarligt, men är idag fullt återställda. Han övertalades att sitta kvar i senaten och pendlade varje dag mellan hemmet och Washington DC.

Nu 35 år senare är han den längst sittande senatorn från Delaware och en av de allra mest rutinerade senatorerna. Han har länge suttit i utrikesutskottet som han nu är ordförande för och satt länge i justitieutskottet, bland annat som ordförande åren 1987-1995. Han har där vakat över många utskottsförhör med utnämnda domare, drivit igenom ett antal lagar, bland annat en för kvinnofrid år 2000 och varit aktiv i kriget mot narkotikan. I utrikesutskottet var han under 90-talet aktiv i krisen på Balkan och drev på för att president Clinton skulle använda militärmakt för att stoppa kriget.

Nu ger han sig alltså in i kampen om presidentposten, något han försökt sig på en gång tidigare, 1988. Då fick han dra sig ur kampanjen efter avslöjanden om att han plagierat ett tal från brittiska labourledaren Neil Kinnock.

Idag använder han sin position som ordförande i utrikesutskottet för att försöka hindra president Bush från att skicka fler trupper till Irak, eller hindra en upptrappning som han kallar det.

Jag ger inte Joe Biden några större chanser att lyckas i valet. Han har visserligen en mycket stor utrikeserfarenhet vilket är eftertraktat idag, men han har trots sin långa tjänstgöring i senaten inte blivit speciellt känd hos de amerikanska väljarna. Däremot är han inte alls otänkbar som vicepresidentkandidat för att balansera upp någon annans bristande erfarenhet. Skulle Barack Obama eller Hillary Clinton vinna demokraternas nominering ligger nog Biden hyfsat till.

Svenska folkets (och medias) okunskap

Nyheten om Hillary Clinton har slagits upp stort i svensk media, hon är en av få tunga kandidater som det rapporteras om. Det svenska folkets uppfattning om amerikansk politik och amerikanska val är också därefter. I DN tror knappt 70% att hon kommer bli president och i Expressen tror 63% på succéseger. Självklart har hon en chans att vinna hela klabbet, men hon är långtifrån favorit.

Genom Rasmussen Reports hittar vi matchups mot republikanska kandidater, och där förlorar Hillary med 43-47 mot Rudy Giuliani och 45-49 mot John McCain. Tittar vi på hur många i väljarkåren som har en positiv eller negativ bild av kandidaterna så gillar 50% Hillary medan 48% ogillar, en väldigt polariserande kandidat. Motsvarande siffror för Giuliani är 69-24 och John McCain 56-36, båda är det alltså fler som gillar och färre som ogillar än Hillary.

Svenska folkets okunskap är en direkt förlängning av medias okunskap av favoriserande av vissa kandidater. Och så här kommer det se ut ändå till november 2008 då majoriteten i Sverige kommer vara övertygad om att en demokrat kommer vinna, och sedan bli ytterst förvånade om det blir på något annat sätt.

2007-01-20

Brownback också!

Herregud, det händer så mycket att jag inte hinner med. Sam Brownback, republikanen från Kansas, blir först ut av de lite tyngre namnen i partiet att officiellt ge sig in i leken. De andra har hittills bara startat exploratory committees. Kansas City Star skriver att han idag kommer presentera sitt beslut att gå från en sådan kommitté till en fullständig kampanjkommitté. Sämre val av dag är väl svårare att komma på.

Annars är det smart av honom att vara först ut på banan. Han är en outsider som dock har en chans om han kan nå de kristna kärnväljarna som även Mitt Romney jobbar hårt på att nå.

Hillary kommer också ut!

Ojoj vilken vecka det här blev då! I tisdags meddelade Barack Obama att han tar de första stegen mot en presidentkampanj och idag är det Hillary Clintons tur. Precis som Obama, Giuliani och McCain startar hon en exploratory committee, vilket inte är en formell presidentkampanjkommitté utan bara ett första steg till bildandet av en sådan, men hon verkar mer säker på att det är en presidentkampanj hon startar. Hennes webbsida är mer i klass med John Edwards (som hoppade över exploratory committee) och hennes budskap "I'm in" går väl inte att feltolka.

Som New York Times skriver så har hon snyggt lyckats utmanövrera Barack Obama sedan han tillkännagjorde sina planer i tisdags. Hon kom dagen därpå hem från Afganistan och Irak och den nyheten knuffade ner Obama till andra plats. Nu genom ett så tydligt budskap om att hon ställer upp i valet, till skillnad från Obamas något mer luddiga, så petar hon ner honom ytterligare på dagordningen. Hennes kampanj har det spekulerats om i minst fyra-fem år och mediehysterin lär nu bli enorm. Stackars Bill Richardson som ska annonsera sitt beslut imorgon.
Hennes hemsida verkar bra och på den finns den numera obligatoriska videohälsningen. I den säger hon att hon idag startar en konversation om hur vi på rätt sätt ska avsluta Irakkriget, hur vi ska bli oljeoberoende, hur vi ska komma tillrätta med budgetunderskottet och inte minst hur alla amerikaner ska få kvalitativ sjukvård som man har råd med.
Intressant att hon tar upp budgetunderskottet, det visar att hon fullföljer sin strategi att likt sin make locka mittenväljare. Sjukvård är väl den fråga hon längtst förknippats med sedan hon drev det mycket hård som first lady - och grovt misslyckades. Den frågan är nog en tillgång i primärvalen hos vänstertrupperna, men ses förmodligen inte helt positivt av övriga väljarkåren.

Hon pushar också för hemsidan och modern teknologi i hennes kampanj. Där kommer hon till exempel hålla livechattar via video. De verkar också ha ett smidigt fundraisingsystem som bygger just på det som är så bra med internet, många bidrar med lite. Men kass är att kampanjens blogg inte är igång ännu! Och jag noterar att maken Bill inte har en speciellt framträdande roll, för att säga nästan obefintlig, han omnämns på ett ställe som "Hillarys make". Summa sumarum en helt okej hemsida, klart bättre än de andra som bara bildat exploratory committees har, men klassen sämre än John Edwards.

Väldigt kul att Hillary ställer upp, inte för att det var speciellt oväntat, men ändå. Nu är alla tre tungviktare hos demokraterna på banan och med en färgad kandidat och en kvinnlig kandidat som båda har chansen att nå ända fram kommer det blir roligt att följa.

While I was away

Förutom att fira Neo var jag på Timbro under mitt besök i Stockholm, för att prata om mitt Briefing Paper som är på gång under våren. Det handlar om den konservativa rörelsens utveckling i USA och den nuvarande kritiken av Bush och den republikanska kongressen. Men medan jag gjorde det så fortsätter presidentkampanjhjulen att snurra allt snabbare over there.

I en Zogbyundersökning leder Barack Obama i New Hampshire, tredje primärvalsstaten hos demokraterna. Obama får i undersökningen 23 procent, strax före Hillary Clinton och John Edwards, båda på 19 procent.

Hos republikanerna leder John McCain med 26 procent före Rudy Giuliani på 20 procent och Mitt Romney 13 procent.

I en annan undersökning från åtta primärvalsstater ligger de tre stora, Clinton, Edwards och Obama bra till i samtliga stater, med ledning för Clinton i hälften av staterna. Hos republikanerna ligger Giuliani bättre till än McCain i sju av åtta stater och Mitt Romney gör än så länge inte något större utslag på mätningarna.

Jag kan inte låta bli att återigen peka på vilken enorm kompetens som Ekot har samlat i deras Wsashingtonkorre Thomas Nordegren, som menar att det krävs ungefär 100 miljoner dollar för en framgångsrik presidentkampanj. Jag påpekade då att George Bush använde 374 miljoner dollar och John Kerry 348 miljoner dollar i 2004 års valrörelse. Och nu menar att FEC:s ordförande att detta kommer bli det första miljardvalet, alltså att respektive kandidat kommer behöva runt 500 miljoner dollar var.

Grattis Neo!

Det har varit några dagars uppehåll i bloggandet för att jag befunnit mig i Stockholm, bland annat för att fira tidningen Neos 1 års jubileum. På Nalen Bar åt jag tårta och pratade med massa roliga människor.

Min hjälte Per Ahlmark och jag höll med varandra om att Carl Bildt måste fokusera betydligt mycket mer på folkmordet i Darfur. För Cecilia Stegö Chiló berättade jag att hon var Sveriges bästa kultur (och idrotts-) minister genom tiderna. Håkan Jacobsson och jag bubblade om Stureakademins utveckling (som han numera leder). Erik Lakomaa menade att regeringen inte hade någon tydlig plan. Johan Norberg var vi många som dunkade i ryggen och sa grattis till (han har blivit pappa). Sofia Nerbrand (hans fru och främst chefredaktör på Neo) var där men fick jag inte möjlighet att (något försiktigare) dunka i ryggen och gratulera. Vi var några som fungerade på att tränga upp Peter Wolodarski i ett hörn och fråga varför DN älskar public service och SVT så hiiimla mycket. Och så vidare.

En mycket trevlig kväll och ett utmärkt nytt nummer av Neo som behandlar KLIMATHOTET! Skaffa en prenumeration vetja!

2007-01-18

Edwards behåller ledning i Iowa

Vi har tidigare sett att John Edwards är stark i den första primärvalsstaten Iowa och det visar han nu igen i en Zogbyundersökning där han får 27%, en bra bit före tvåan Obama med 17%. Hillary Clinton kommer först på delad tredje plats med Tom Vilsack med 16%.

Hos republikanerna leder Rudy Giuliani med 19% strax för John McCain med 17% och Newt Gingrich med 13%.

2007-01-16

Obama kommer ut!

Spekulationerna visade sig vara sanna, Barack Obama kommer ut som presidentkandidat. Eller rättare sagt så bildar han en exploratory committee precis som John McCain och Rudy Giuliani gjort.

Han meddelade sitt beslut idag i ett email till sina supporters och i en video (text) på hans hemsida. I den säger han att han den 10 februari slutligen kommer bestämma sig om han går in i racet fullt ut. Det är en ganska kort period och ingen av de andra som har tagit samma steg som Obama har sagt vilket datum de slutligen kommer bestämma sig. Men det blir en smart uppbyggnad mot det datumet och media kommer domineras fullständigt den närmaste tiden av diskussioner kring hans kandidatur.

I videon nämner han ökade kostnader för folks hälsovård, oljeberoendet och Irakkriget. Problemen är visserligen svåra men det största problemet är klimatat i Washington där ledarna inte klarar av att samarbeta, vilket måste förändras. Sen låter han likt medtävlaren Edwards:

"This won't happen by itself. A change in our politics can only come from you; from people across our country who believe there's a better way and are willing to work for it.

Years ago, as a community organizer in Chicago, I learned that meaningful change always begins at the grassroots, and that engaged citizens working together can accomplish extraordinary things.

So even in the midst of the enormous challenges we face today, I have great faith and hope about the future - because I believe in you."

Väldigt kul tycker jag, att Obama är med gör demokraternas nomineringsprocess stentuff. Hur går det då? Det är naturligtvis omöjligt att säga men jag har svårt att se att Obama når ända fram till att bli demokraternas kandidat, men visst vore det intressant med en Clinton-Obama-ticket.

Demokraterna börjar puckla på varandra

John Edwards talade i New York i måndags, på Martin Luther King Day, i samma kyrka som King 40 år tidigare klargjorde sitt motstånd mot Vietnamkriget. Likt King så talade Edwards mot Irakkriget och president Bushs eskalering, som Edwards kallar det. Han gav också en fin bredsida åt sina motståndare Obama och Clinton när han sa att de som idag sitter i kongressen har ett ansvar att stoppa det här, att tystnad är ett förräderi, "silence is betrayal".

Hillary Clinton var inte sen att svara men skickade fram en medarbetare:

"In 2004, John Edwards used to constantly brag about running a positive campaign. Today, he has unfortunately chosen to open his campaign with political attacks on Democrats who are fighting the Bush administration's Iraq policy."

Edwards har varit skicklig på att komma med i debatten sedan han officiellt blev presidentkandidat i mellandagarna. Den här attacken får extra uppmärksamhet eftersom det är första meningsutbytet mellan demokraternas toppnamn inför presidentvalet. Han använder ord som går hem bra inom vänsterkrafterna i bloggosfären där ordet eskalering först började användas. Edwards myntade också ordet McCain-doktrinen för den truppökning som nu Bush föreslår.

Förvirring kring Gore

Reuters menar att Al Gore sagt att i Tokyo att han inte ställer upp som presidentkandidat utan istället tänker driva "en annan sorts kampanj". Bloomberg däremot menar att han sa att han inte "förväntar" sig att ställa upp, men de hänvisar då till något han sa i september. Detta börjar likna ett socialdemokratiskt partiledarval.

Richardson bestämmer sig efter talet

Den outsider som jag ger störst chans att gå hela vägen är demokraten Bill Richardson, och han har officiellt ännu inte sagt om han ställer upp som presidentkandidat eller inte. Men i slutet av januari efter hans State of the State-tal till New Mexicos kongress så ska han ta ett slutgiltigt beslut och meddela oss andra det, säger han till CNN.

Jag hoppas innerligt att han ställer upp så vi får en utmanare till de tre toppnamnen inom demokraterna Hillary Clinton, Barack Obama och John Edwards.

2007-01-15

President John McCain, tror väljarna

Rasmussen har undersökt vilken kandidat som väljarna tror blir nästa president. 19% tror på republikanen John McCain strax före demokraten Hillary Clinton på 17%. De två ligger före tre man som delar tredjeplatsen på 14%, John Edwards, Barack Obama och Rudy Giuliani.

De enda övriga som får utslag i undersökningen är Al Gore och Mitt Romney med 3% vardera.

Gudmundson och islamisterna II

Som jag skrev , Per Gudmundson håller på att bli Sveriges viktigaste opinionsbildare mot islamism. Idag skriver han utmärkt om svensk-somaliers stöd till islamisterna som tog över Somalia, men nu har körts ut av etiopisk militär. Artikeln i SvD har den talande rubriken "Varför får alla utom islamisterna skäll?":

"”Svensksomalier” har i pressen fördömt Etiopien, förbannat krigsherrarna och förkastat amerikanska flyginsatser. De har uppmanat UD, EU, AU, FN – och säkert några bokstavskombinationer därutöver – att sätta igång den där utopiska dialogen som ska lyfta Somalia på samma utmärkta sätt, antar jag, som den hittills klarat problemen med Iran, Syrien, Nordkorea och det vi kallar Palestina.Alla parter har fått sin beskärda skopa kritik. Utom islamisterna."

Exakt, det är ett evigt gnäll på just alla utom islamisterna. Så fort USA dödade islamister kom våger av förbannelse över dom, men inte ett ord om islamisterna. Därför tror många att det inte är något speciellt med dessa islamister, att de bara är vanliga muslimer som skapat lite ordning och reda i ett rörigt land. I verkligheten är de precis lika jävliga som nazister. Men de är ju mot USA = goda.

2007-01-14

Dags för Obama att komma ut?

Som presidentkandidat alltså. Det spekuleras nu hejvilt att han tänker berätta på Oprah nu i veckan att han kandiderar.

Jag kan mycket väl tänka mig att han säger någonting i den riktningen på Oprah, men han vill nog dra ut lite mer på det. Han kan komma säga att han ett par dagar senare kommer ha en ceremoni där han tar första steget och bildar en exploratory committee för att noggrannare kolla om han har någon chans. Och för senare, framåt sensommaren verkligen ta klivet fullt ut.

Den här veckan firas dessutom Martin Luther King så nog kan det hända några i Obama-lägret.

Will the real Mitt Romney, please stand up

Mitt Romney fick visserligen en lyckad start på hans presidentkampanjs fundraising, men han har problem på andra håll, problem som kommer jaga honom hela kampanjen. På senare år har han jobbat stenhårt för att bli den kristna högerns favoritkandidat, exempelvis han har jobbat för att stoppa legalisering av gaygiftermål och är starkt motståndare till aborträtten.

Men för 13 år sedan försökte Romney bli senator från Massachussetts och utmanade vänsterns ledande senator, Ted Kennedy. I en, för Romney, minst sagt jobbig video på YouTube kan nu vem som helst se vad han sa då för 13 år sedan, vilket skiljer sig i vissa delar helt från hans åsikter idag.

De här klippen kommer återkomma i massvis med tv-reklamer mot honom och han kommer tvingas förklara tusentals gånger.

Och tänka sig, att det kom ut just nu. Märkligt va?

2007-01-13

Chris Dodd for President

Senator Chris Dodd ställer upp i presidentvalet. Vem, undrar ni? Ja, jag skulle kunna säga detsamma. Han är från Connecticut, suttit i kongressen i över 30 år, tidigare ordförande demokraterna och hemmahörande på vänsterkanten i partiet. Han är motståndare till att sända fler trupper till Irak, tillskillnad från kollegan från Connecticut Joe Lieberman.

Han säger sig ha runt 5 miljoner dollar att peta in i kampanjkassan och hans personal tror att de ska kunna fundraisa mellan 30-35 miljoner fram till och under primärvalen. Ja, lycka till det med det säger jag. Chris Dodd kommer inte ha en chans om inte ett mirakel händer. Troligen är det bara ett sätt för honom att lyfta sin profil och bli en mer känd politiker. Det kanske han kommer lyckas med.

2007-01-12

2007-01-11

Räcker 20 000 man?

Det är ju för mig naturligtvis omöjligt att vara så insatt i läget i Irak så att jag kan säga precis vad som ska göras eller hur många ytterligare trupper som ska skickas dit. Men sånt brukar inte hindra mig. Nej, seriöst, det känns som att 20 000 man inte kan göra någon enorm skillnad. Ska man verkligen byta strategi borde väl en rejäl truppförstärkning göras, säg 100 000 man, så man kan sätta sig på varenda terrorist i landet.

Jag får känslan att 20 000 man är en politisk snarare än militär lösning. Det finns behov av långt fler trupper men det skulle förarga opinionen och politiska motståndare alltför mycket. Vi får hoppas att det inte är så.

Ska bli intressant att se John McCains respons på det här, han har varit den som kraftfullast argumenterat för fler trupper i Irak. Kommer han hävda att det är för få trupper? Isåfall kan han senare om strategin ändå misslyckas komma undan med att Bush ändå inte gjorde som han sa. Nu när Bush ändå gör som McCain vill så ställs en hel del på spel för honom. Blir truppökningen ett fiasko får McCain det svårt i valet.

2007-01-10

Stabilitet?

Imorse vaknade jag ilsket till när TV4s morgonprogram diskuterade USAs bombanfall i Somalia där de slog ut terrorister. Ena programledaren, kvinnan, kommer inte ihåg vad hon heter, (Annika nånting?) var helt bisarrt partisk. Bara Anna Hedenmo på Aktuellt som kommer upp i hennes klass. Hon ställde ledande frågor, stack in med små kommentarer och var allmänt upprörd över USA kunde döda terrorister sådär utan att fråga FN.

Den allmänna opinionen runt bordet var att vi måste ha STABILITET. Det är avgörande för Somalia, för fred, för allt möjligt. Det kan jag hålla med om att stabilitet är viktigt, men tänk nu på vad de menar med stabilitet i det här fallet. Det innebär att islamister och Al Qaida har kontroll över Somalia. Att ett land blir en ny bas för dessa globala terrorkrigare. DET är STABILITET i deras värld.

Om nazister höll på att ta över ett land, eller fascister, skulle vi då inte reagera och kräva att någon grep in (för vi själva skulle ju aldrig få för oss att göra något)? Islamister är inte ett dugg bättre.

2007-01-09

Lyckad start för Romney

Den numera före detta guvernören i Massachussetts och ännu numera presidentkandidat Mitt Romney fick en lyckad start på sin kampanj igår när han genomförde ett stor, och udda, fundraisingevent. Han samlade 400 frivilliga kampanjarbetare, guvernörer, senatorer, kongressledamöter och annat löst folk för att under en dag ring till 15 000 potentiella bidragsgivare.

Innan eventet sa man sig hoppas på en miljon dollar, det visade sig bli 6,5 miljoner. Inte illa pinkat och naturligtvis välregisserat. En miljon hade man såklart sett till att få löften om tidigare, troligen om mer, just för att det skulle rapporters som en succé - vilket man också får säga att det är.

Nu står Romney på stadigare mark igen efter lite jobbiga skriverier på senare tid. Romney har fokuserat hårt på att bli de socialkonservativas kandidat och länge kämpat emot gaygiftermål och aborträtt. Men när han utmanade liberala senatorn Ted Kennedy för tolv år sedan då lyfte han fram sin familjs kamp för just aborträtten och lovade att kämpa mot diskrimineringen av homosexuella.

En annan kandidat som försöker nå samma väljargrupp är Sam Brownback, han försökte också kasta lite grus i Romneys maskineri igår när han skickade ut ett pressmeddelande om sex framstående socialkonservativa från just Masssachussetts, som stöjder Brownback.

2007-01-07

Biden ställer upp

Svensk media rapporterar att fältets minst oväntade kandidat ställer upp i presidentvalet. Joe Biden sa idag på Meet the Press att han ska lämna in pappersarbetet under januari. Men det är egentligen ingen nyhet, han meddelade redan i juni 2005 att han skulle ställa upp i presidentvalet.

Biden ställde upp redan 1988 men fick dra sig ur efter att ha plagierat ett brittisk politikers tal och använt det själv.

UPPDATERING 8 jan:
Vill ni läsa en något längre, och enligt författaren, mer sövande text om Biden, klicka då här.

2007-01-06

Höger, vänster eller mitten? Republikanerna

Genom abonnemanget hos Rasmussen får läsarna av denna blogg tillgång till unik statistik (ni kan ge mig möjlighet att fortsätta prenumerera genom att klicka på annonserna). För några dagar sedan kollade vi på hur väljarna uppfattar de demokratiska presidentkandidaterna, nu är det dags för republikanerna.

Front-runnern John McCain ses av 47% som moderate (mitten) och 26% konservativ (höger). Det ger honom nästan identiska siffror som Rudy Giuliani som 47% anser är moderate och 28% konservativ.

Mitt Romney som har jobbat hårt senare tiden på att bli de socialkonservativas val ligger också mer till höger, 36% ser honom som konservativ, 30% som moderate. Han tävlar om den positionen främst med Sam Brownback och Newt Gingrich. Men Brownback ser väljarna som aningen mer moderate 16% än konservativ 13%. Gingrich däremot ser 63% som konservativ och bara 15% som moderate.

Uppfattningen om Brownback förvånar mig en del, men det är väldigt få överhuvudtaget som har något uppfattning om honom. Skulle Gingrich ge sig in i racet så ligger han bra i läge att få högerflankens stöd. Intressant är också att se att McCain och Giuliani uppfattas som lika mycket mitten, jag hade nog tippat att McCain skulle ligga lite mer till höger hos väljarna.

Gudmundson och islamisterna

Det är utmärkt att Per Gudmundson är tillbaka i bloggvärlden, för han håller på att utvecklas till Sveriges viktigaste opinionsbildare mot islamism. På bloggen granskar han ständigt islamisterna, inte minst i Sverige. Bland annat visar han på en av svensksomalierna som sattes upp på FN:s sanktionslista som ivrigt hejar på islamisterna i Somalia.

Han pekar också mycket tydligt på Sveriges och omvärldens bisarra inställning till islamisterna i Somalia:

"Först vill jag dock påminna att Sveriges politiska linje är att det var fel av Etiopien att invadera Somalia och återinsätta den legitima regeringen. Det var fel att strunta i Afrikanska Unionen, Förenta Nationerna och Europeiska Unionen, och det var fel att tillgripa militärt våld utanför Etiopiens egna gränser. Om Sverige fått råda hade islamisterna suttit vid makten."

Hela världen verkar ha blivit små Chamberlains som åker runt och skriker peace in our time medan islamisterna garvar ihjäl sig och tar över ytterligare ett land.

Bra jobbat Gudmundson!

Adaktusson om SVT

Lars Adaktusson har lämnat SVT för TV8 och skriver i DN (ni vet, den liberala tidningen som försvarar statlig television) om SVTs trovärdighetsproblem. Bland annat beskriver han en incident när Göran Perssons närmaste man ringer upp innan ett Agenda-program och framför synpunkter på innehållet.

"Så länge Sveriges viktigaste medieföretag leds av politiskt utsedda styrelseledamöter kommer oberoendet att ifrågasättas - så länge landets statsminister kan utnämna en av sina personliga vänner och partikamrater till TV-styrelsens ordförande, får företaget leva med tillmälet "statstelevision"."

Adakutsson försvarar public service-tanken men menar att SVT inte kan ha monopol, istället bör program kunna sändas i andra kanaler men finansieras via avgift eller skatt. Den idé som DN förkastade dagen innan. Vi ska ha statlig TV. Punkt. Där ska statlig finansierade program sändas. Punkt.

Jag tycker inte heller den lösning som Adaktusson förespråkar är bra, bättre än SVT-monopol ja, men ändå feltänkt. Istället för att politikerna och staten ska påverka SVTs innehåll ska de nu påverka innehållet i många fler kanaler. Kanske kommer det innebära att man dessutom direkt eller indirekt påverkar det övriga utbudet i kanalerna. Jag har svårt att se att kanaler som uppfattas av eliten som oseriösa, typ Kanal 5, TV3, TV6 och sådana får svårt att vinna kampen om de statliga tv-programmen.

Alltså ingen bra idé det där heller, men bättre än DN:s statliga TV i allafall.

2007-01-04

McCain-doktrinen

John Edwards var smart när han i en TV-intervju kallade planerna för att öka antalet trupper i Irak, en eskalering som han kallar det (också smart), för McCain-doktrinen. Senator John McCain har varit förespråkare av den strategin innan Bush började gå i den riktningen.

Edwards plockar poäng hos nätrötterna och sätter ett namn på en mycket omtalad sakfråga säkert kommer upprepas av både andra presidentkandidater och av media. Smart sätt att få fotfäste i debatten.

Han skulle dock ha kunnat kalla den för Bush-McCain-doktrinen eller McCain-Bush-doktrinen för ännu större effekt. Att koppla ihop McCain med impopuläre Bush kan visserligen hjälpa McCain hos republikanska kärnväljare (som gillar Bush) men skadar honom hos mittenväljarna och skulle det bli Edwards mot McCain i valet har han ett bra vapen.

Statlig TV liberalt?

Idag när jag läste ledarsidan hos DN så var jag dels tvungen att läsa det två gånger, sedan kolla att jag inte råkat trycka in mig på någon kolumn där en persons personliga åsikt uttrycktes. Men nej, det var DNs huvudledare, tidningens officiella ståndpunkt. Den tidning som under Herbert Tingsten var en av liberalismens allra största förespråkare och opinionsbildare i Sverige. Så här skriver denna tidning:

"SVT och SR har en unik ställning, deras trovärdighet är unik, deras räckvidd och publikstöd likaså. Detta är en nationell tillgång, den bör vi vara rädda om."

Jag håller med om allt det ovanstående. SVT har starkt folkligt stöd och det finns mycket bra som inte får förstöras med ett penndrag. Men det betyder inte det också finns en hel del dåligt och framförallt att principen om statlig radio och TV är totalt och fullständigt fel. Och om detta skriver DN intet. Inte ett ord, inte en antydan, inte en viskning.

Man argumenterar också mot förslaget att pengarna från tv-licensen ska vara tillgängliga för andra än SVT, till exempel att pengar tas därifrån till program som sänds i TV4. Också illa, men i pragmatismens namn en bättre lösning.

"Visst gör annons- eller sponsorfinansierade kanaler seriösa program, både för större och smalare publiker. ... Men grundkaraktären hos en kommersiell kanal är annorlunda, den är till att börja med inte allmänägd och den har inte ett kontrakt med statsmakterna som gäller hela dess utbud." (min fetstil)

Skulle allmänägd vara något bra? Hur kan detta vara en liberal princip? Är kontrakt med statsmakterna något bra? Så där resonerar socialister, de tycker att saker ska vara allmänägda. Jag tycker att vissa saker i samhället ska vara gemensamt finansierade och saker som rättsväsende "allmäntägt", men när TV- och radiostationer ska vara det, varför ska då inte fabrikerna också vara det?

Om jag hade något hår hade jag slitit av mig det. Ett grovt snedtramp av en tidning som ska vara en liberal fanbärare.

Och som folkpartist kan jag inte låta bli att bli extra förbannad över deras ständiga gnäll på folkpartiet om att vara oliberala när de själva resonerar som socialister. I folkpartiets politik finns saker som kan diskuteras och kritiseras från både höger och vänster, bland annat synen på statlig radio- och tv, men kasta lite mindre sten i glashus DN.

Erik Svansbo reagerar också.

2007-01-03

Intressant artikel om Hillary

För er som undrar var Hillary Clinton tagit vägen senaste månaden så menar LA Times att hon gått lite under radarn men jobbat mycket intensivt med sin egen presidentkampanj. Ringt massvis med människor och jobbat med den mycket stora och effektiva kampanjmaskin hon snart tänker starta, en juggernaut som tidningen kallar den. Coolt ord.

Hon fick tidigare en del kritik för att den stora krigskassan på 50 miljoner dollar har krympt till 14 miljoner efter senatsvalet som hon vann enkelt. Men pengarna har inte bara använts till det verkar det som, enligt en kampanjarbetare har 11 miljoner dollar spenderats på en nationell väljardatabas. Jisses.

UPPDATERING: Även NY Times skriver intressant om henne.

Romney på banan

Numera f.d. guvernör Mitt Romney lämnade idag in papper för att starta en exploratory committee för att kunna börja fundraisa och bränna runt i landet och jobba på en eventuell presidentkampanj. En sån här kommittee är ett första steg mot en formell presidentkampanj och många kandidater använder det för att just testa vattnet, går det att få in tillräckligt med pengar, är stödet tillräckligt stort, klarar man medias hårdare granskning osv.

Även Rudy Giuliani och John McCain har startat sådana kommitteer, medan demokraterna verkar mer benägna att kasta sig direkt in i elden. Tom Vilsack, John Edwards och Dennis Kucinich hoppade över det steget.

CNN: Barack Osama

När CNN visade en bild på den ökända terroristen Osama bin Laden skulle de ha en text med "Var är Osama?", men råkade skriva "Var är Obama?" under bilden. Programledaren har nu ringt upp senator Barack Obama och bett om ursäkt för misstaget.

Namnet är en av Obamas svagheter och motståndare har så smått börjat jäklas med det, han har nämligen också det något jobbiga mellannamnet Hussein.

Inget nytt om Giuliani

NY Daily News publicerar inte direkt något nytt från det strategidokument från Giulianikampanjen som de kommit över. De förnekar att dokumentet bara skulle vara något halvseriöst från en kampanjarbetare. Men fortfarande kvarstår frågan av hur mycket av det dokumentet som tidningen verkligen har tillgång till, kanske har den som läckt det till tidningen bara visat dem valda delar och tänker pytsa ut lite mer då och då.

2007-01-02

Nu börjar det!

En presidentkampanj är alltid en smutsig historia, inte minst i det inledande skedet när potentiella motståndare ska manövreras ut. Egentligen har det redan börjat, när Mark Warner meddelade i höstas att han drar sig ur kom det mycket överraskande och troligen låg någon form av potentiell skandal bakom.

Nu är det Rudy Giulianis tur. Enligt uppgift ska en motståndare ha kommit över ett strategidokument på 140 sidor i höstas när Giuliani var ute och kampanjade för republikanska kandidater inför mellanårsvalet. Men först nu, i ett avgörande skede när Giuliani funderar på om han ska ställa upp och testar vattnet hur det ska gå, så dyker det upp i media.

I dokumentet listas bland annat Giulians svagheter:

"his private sector business; disgraced former aide Bernard Kerik; his third wife, Judith Nathan Giuliani; "social issues," on which is he is more liberal than most Republicans, and his former wife Donna Hanover."

Inget av detta är några nyheter, men naturligtvis skadligt när kandidaten själv "erkänner" sina svagheter. Enligt dokumentet så planerar han att dra in 100 miljoner dollar till kampanjen det kommande året, varav 25 miljoner de närmaste tre månaderna.

En taleskvinna för Giuliani skriver i ett uttalande att dokumentet är inaktuellt och att det stals från en väska som försvann ett par dagar vid en flygresa.

Troligen är detta inte något officiellt strategidokument och som de säger säkert ganska inaktuellt men stora delar av det gäller säkert även idag.

Vi kommer få se många stories av den här typen, en del börjar dyka upp lite under radar om Barack Obama också. Och om New York Daily News har tillgång till hela dokumentet kommer de säkert dra ut på det i många dagar. På 140 sidor borde det finnas mer att avslöja.

Taskig tajming för Edwards

John Edwards team valde att lägga presentationen av presidentkandidaturen till dagarna mellan jul och nyår, i vanliga fall en vecka med nyhetstorka så att de skulle kunna dominera medierna. Dessutom riskerade de inte att springa in i någon av de andra kandidaternas kampanjlansering och därmed få för lite uppmärksamhet.

Men oturen grinade Edwards i ansiktet när först tidigare presidenten Gerald Ford gick och dog och lite senare även Saddam Hussein.

För övrigt verkar uppfattningen hos nätrötterna som Edwards försöker nå vara blandad. De är visserligen förtjusta i hans kampanj och nyskapande användande av internet samt hans fokus på miljöfrågor och nya insikter i Irakfrågan. Men samtidigt misstänksamma mot att allt bara är en ploj just för att få deras stöd och att bara säger vad som krävs för att bli vald.

Höger, vänster eller mitten?

Genom mitt nya abonnemang på Rasmussen Reports så får ni nu tillgång till mer djuplodad statistik om presidentkandidaterna. Vi börjar med att titta på demokraterna. Det är intressant att granska hur väljarna uppfattar var kandidaterna ligger på höger-vänster-skalan, eller med USA-mått om de är konservativa (höger), moderates (mitten) eller liberala (vänster). Ordet liberal har inte samma mening i USA som i Sverige och Europa.

John Edwards som mellan jul och nyår lanserade sin kampanj uppfattas av väljarna som moderate. 41% anser honom vara moderate, 39% liberal och 9% konservativ.

Det gör att han hamnar på ungefär samma siffror som Barack Obama, han får 39% moderate, 38% liberal och 7% konservativ.

Dessa båda herrar hamnar därmed till höger om Hillary Clinton som de flesta ser som liberal, 57% och bara 29% moderate, 10% konservativ.

Al Gore som jag tror står till höger om samtliga de ovanstående, eller i allafall gjorde, tycker 53% är liberal, 32% moderate och 8% konservativ.

Bill Richardson, Tom Vilsack och och Wesley Clark ser en majoritet väljare som moderates. Joe Biden och John Kerry som liberaler.

Det ska bli intressant att se om John Edwards flört med nätrötterna, de liberala i partiet, får någon effekt. Han betonar nu sitt motstånd mot Irakkriget och klimatfrågan, precis som Al Gore.